Erik Garnell

Kyrkoherde. Blev högst 45 år.

Född:		1666 Hagsta, Rogsta sn, HÄL 1)		Hälsingeprosten Olof Johannis Broman anger i sin Glysisvallur från 1700-talets första hälft, i beskrivningen över Söderala nya kyrka, om honom: "2. H. Erik Garnell, född i Rogstad Sockn och Håckstad by, war förr Paedagogus wid S. Mariae församl. i Stockholm, tog 1703 [det gamla herdaminnet anger omkring 1703] til hustru Sal. H. Gudm: Portuans Enka, och blef här Pastor. dödde 1711:".
Kyrkoherde:		från 1703 till 1711 Söderhamn, HÄL 1)
Bosatt:		från 1703 till 31.12.1711 prästgården, Söderhamn, HÄL 1)
Hemmansägare:		omkring 1711 Närby nr 1, Norrala sn, HÄL 2)
Övrigt tingsärende:		1711 Norrala häradsrätt, Ala tingslag, Sydöstra Hälsinglands domsaga, Gävleborg 3)		I domboken från Norrala häradsrätts höstting i november 1711 noteras: "I Lijka måtto kiärade Per Mickelson i Bårg Olof Erson och Jonn Larsson ib(ide)m, till Kyrkioherden Ehrewyrdige H. Erik Garnell, med des intressenter ifrån Närby och Snahrböhle, angående Klodragzrätt uppå Miusen, sägandes kiäranderne att de blifwa icke allenast utstängde ifrån Miusen der de hafwa sina fäbodar bästa tijden när de andre muhlbetz Intressenterna klöfwa ifrån Erikzmässan till midsommaren, utan och icke lijder henne på byskogen af grannarne, wetta så icke hwaräst dhe skola [f. 185r:] få beet för sin Boskap, der dåck allmogen allestädes i soknen hafwe nödtårfftige fäboder antingen på sokne Hielp skougen, eller och frist låf att klöfwa hemma på skougen, undrandes sig mycket deröfwer att swaranderne willja förwägra dem den tijden om sammaren som bästa betet är, att komma på Miusen med sin boskap, begiärandes att de der till måtte wijsa skiähl, som de icke hafwa någon kundskap om den ägande rätt de sig till Ehrkiänna. Hälst de dhen tijden Emällan Erikzmässan och midsåmmaren när de äro utstängde finna och offta funnit att stadzboerne som der ingen muhlbetzrätt äger blifwa af swaranderne inlåfwade, som dåck hafwa Boskap nog Effter sin skatt och ägande rätt, tyckia derföre sig wara närmare som äro berättigade till Klodraget, än dhe andra som inlåfwaes och ingen rätt äga, på dhet de må slippa sina grannars i Bårg talan. Vppå H. KyrkioHerdens Garnells wägnar war des adjunctus wyrdige H: Mickael Dahlmark tillstädes, såsom laga Fullmäktig, med de öfrige swarsmän ifrån Närby och Snarbohle säijandes och in gifwandes skrifftel:n att dhe inga dommar på sin ägande rätt kunna framwijsa, eller hwarföre Bårgz Byamän med flere Klodragz interessenter äro den tijden om åhret utstängde, nembl:n ifrån Erikzmässan till midsåmmaren, utan att de Effter stadga och gammall Plägseed, som förfäderne för dem brukat hållit det för een lag. alligierandes sig för skiähl att denna skoug för mord [f. 185v:] giäld warit inlöster af KOngl. Maij:tt och Cronan, den eena mer den andra mindre, och sålunda olijka rättigheet Effter botens betalande och Hemmanens nödtorfft, sampt att skatten derföre på hwart Hemman står påskrifwen. Dessutom wetta Borgz byamän sielfwa, att de icke äga lijka rätt i dhe förmåner som swaranderne praetendera, som fiske watn och annat, tillståendes wäll swaraderne att de uplåtit till Kongl. Maij:tt och Cronan sin deel i skougen, men muhlbetet med de andra appertinentier sig förbehållit, ägandes dåck dhe 4 fäbolagarne utj stora Närby, så mycket som de i Bårg och Sund, föregifwandes äfwn att en repartition i sielfwa skougen wara skedder, så att hwar dhen deehl kan nyttia sine betesmark, Producerande äfwenwäll swaranderne att som de sielfwa icke hafwa boskap nog Eff..ne skatt[?], så hafwa de några andre intagit under sitt förswar, dåck med bolagarnes wettskap, tryggandes sig wed Häfd och g: wana, den de påstå få niuta och behålla." Rätten resonerade att eftersom svaranderna inte kunde bestyrka sin rätt med någon skrift, så var det "twifwelaktigt och sällsampt, att främmande skulle ättia utj Klodragz skougen, den alle parterne participerade utj, och [f. 186r:] icke skougzlagarne sielfwa som hafwa rätt och draga skatt, sampt giordt inlösen[?] till skougen". Beslöts att häradshövdingen själv nästa vår skulle komma på Mjusen på syn "och då see och skiärskåda denne muhlbetz nyttan, som nu twistas om." Svaranderna skall då ha alla sina skrifter tillhanda "som de påberopat sin häfd wara styrkt utaf".
Död:		31.12.1711 Söderhamn, HÄL 1)

Vigsel:		1703 4)		Äktenskapet anges i det gamla herdaminnet ha varit barnlöst. [J.E. Fant & A.T. Låstbom: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 3 (Skepptuna t.o.m. Össeby), 1845, s. 104]