X:301 Olaus Jonae Chrochius

Kyrkoherde. Blev högst 81 år.

Far:		XI:601 Jonas Olavi (- 1611)

Född: 1560 prästgården+, Norrala sn, HÄL¹⁾

Komminister (Kaplan): till 1612 Norrala pastorat, HÄL¹⁾

Kyrkoherde: från 1612 Norrala pastorat, HÄL¹⁾

Bosatt: till 1641 prästgården, Norrala sn, HÄL¹⁾

Död: 1641 prästgården, Norrala sn, HÄL¹⁾

Familj med X:302 Cecilia (- 1641)

Vigsel: ¹⁾

Barn:
Georgius [!] Olai

Ingrid Olsdotter Krok (- ~1668)

Karin Olsdotter Krok (- 1666)

Sara Olsdotter Krok

IX:151 Andreas Olai Chrochius (Krok) (- 1646)

Brita Olsdotter Krok

Noteringar

Olaus Jonae Chrochius är den latinska formen av namnet Olof Jonsson Krok.
---
I en volym med korta biografiska notiser för studenter inskrivna i Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala t.o.m. 1729 anges om honom: "OLAUS Jonae Krok [inskjutet med annan hand: "natus 1560."], cum in Norala & Tröne adhuc Sacellanus erat, ibidem dicto Concilio Subscripsit. Mortuo pastore Jona Olai, pastore ibidem constituit(ur). Avus M. Petri Laur. Nerbelii erat, ceu ipse Fatetur [tilllagt: "1632"] in Dissertatione Sua de Syllogismo, Upsaliae An. 1633 habita." [Tillagt med annan hand: "diem ob: supr: 164."] Dvs. "Olaus Jonae Krok [född 1560], underskrev riksdagsbeslutet [dvs. Uppsala mötes beslut] då han ännu var kaplan i Norrala och Trönö. Efter att kyrkoherden Jonas Olai avlidit utsågs han till kyrkoherde därsammastädes. Han var morfar till magister Petrus Laurentii Nerbelius, såsom han själv bekänner [1632] i sin dissertation om syllogismen, vilken hölls i Uppsala år 1633. [Han avled före 164.]" [Albvm Helsingicvm, vol. U700.d., s. 16, Gästrike-Hälsinge nations deposition, Uppsala Universitetsbibliotek]
---
I kyrkoräkenskaperna för Norrala finns i den inledande delen en förteckning över präster i Norrala pastorat, vilken upprättades omkring 1740 av kyrkoherde Olof Nordlinders hand och sedan kompletterades av efterträdarna. Bland kyrkoherdarna upptas: "1612 [i kolumnen för datum finns endast ett streck] [nr:] 5 Olaus Jonae Krok uti sin faders tid Com(m)inister. Berättas wara Stamfader til Nerbeliorum Familia. [Hans dotter var gift med underlagman Lars Källbjörnsson i Närby, från vilken släkten Nerbelius härstammar, i dennes andra gifte.] [Därefter tillagt med 1700-talshand:] "och såsom Com(m)inister underskrif.t Concilium Vpsaliense."
Därefter har felaktigt inskjutits följande personer i kyrkoherdelängden, vilka en senare hand satt inom parentes:
"H.r Biörn
Son
[nr:] 6 Olof Biörsson kom efter sin fader.
[nr:] 7 Jonas Olai blef efwen Pastor efter sin fader.
1639 [i datumfältet ett streck] [nr:] 8 Olaus Jonae Krok, then förres Son, tilförene Com(m)inister i Norala. Underskrifwit 1639 d. 28 Januarii, item 1641 d. 4 Aprilis en förliknings attest, som finnes i Kungsgården, theruti han nämner sig Olaus Jonae Chrochius P.[astor] Norelfius." [LI:1, opag. (Genline ID: 700.18.39100)]
---
Utdrag ur U. Sikeborg: "Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt ..., s. 162-165, bland Kyrkoherdar (källhänvisningarna är här utelämnade):
"Olaus Jonae Chrochius (Olof Jonsson Krok): företrädarens son. Född 1560, och var först komminister i Norrala pastorat (1593) enligt Broman innan han tillträdde som kyrkoherde 1612. Det är möjligt att han däremellan tjänstgjort som präst i annan församling, eftersom han inte nämns i hjonelagslängden 1609 (Laurentius Bussius nämns då som kaplan). Namnet Chrochius, säkerligen taget med tanke på den gängse beteckningen för norralabor, "krokar", påträffas först på 1620-talet.
Herr Olof var en välbärgad man och ägde hemmanen Å (nuv nr 1), åtminstone sedan 1601, och Boda, som han ca 1629 bytte bort mot bonden Silvast Larssons skattehemman om 8 öresland och 12 penningland i Borg, Norrala. Fr o m 1634 innehade han dessutom Sven Grelssons hemman i Borg, vilket slogs samman med det föregående och bildade ett för socknen imponerande hemman om 24 öresland och 14 penningland (nr 1). 1636 fanns där 5 hästar, 1 tjut, 4 stutar, 20 kor, 10 kvigor, 5 risbitar, 12 gamla getter, 8 unggetter, 14 gamla får, 10 unga får, 6 gamla och 7 unga svin. Utsädet utgjorde hela 19 tunnor. Han figurerar stundtals i domböckerna:
Herr Olof nämns däri tidigast i förbigående i en rannsakning 1612 om hans tjänstepiga Gölins lösaktiga leverne. I samband med svågern, landsskrivare Lars Mårtenssons i Svartvik död 1617, hade herr Olof omhändertagit dennes handlingar, vilka deponerades i kyrkan, och tagit hand om löneutbetalningarna till legofolket i Svartvik, enligt protokoll i Svea hovrätt 1619.
'Oluff Jonae' var en av dem som 1619 vittnade mot knekten Mickel Jönsson i Fly, Trönö, vilken hade mördat Gustav Vastesson i Daglösa (nr 3), likaledes i Trönö, att 'Mickel Jönsson tvenne resor slog stopet utur händerne på Hans Persson som där i gården då hade trolovat sin hustru. Sade så förnämnde Göstaf Vastesson, kan ske du låter nu få se din gamla avund, och fällte så någre okvädens ord tillhopa, någet litet där efter geck förnämnde knekt oförmärkt bak om förnämnde hederlige herr Olof och flere som sutte på ett äng (där de hade följt kyrkeherden till väg) och slog där förnämnde bonde i ryggen med en tällekniv så att han femte dagen näst där efter blev död och knekten fängslades i samma stunden som han gärningen gjorde, här till kunde han icke neka utan sådant tillstod och bekände. Därför är han dömder ifrån livet'. (Efter hovrättens sanktionering 1619 14/9 av underrättens dom avrättades Mickel Jönsson.) S å ålades tre norralabor böter för att ha försummat en predikan.
Herr Olof klagade 1622 på tinget över sin landbo Peder Jonsson i Boda, vilken inte 'stängt och byggt så mycket och så väl som honom borde'. 1631 stämdes herr Olof av Peder Eriksson och Lasse Olofsson i Långbro, Trönö, om det s k 'Långbro Ängiett', som de menade tillhörde Långbro. Erik Jämte, landbo i Norrala, vittnade då att han slagit detta änge medan han tjänade under förre kyrkoherden herr Joen, och Joen Engelbrektsson i Borg, Norrala, berättade att han 15 år tidigare, när han tjänade hos herr Olof, hade slagit samma äng under prästbordet. Nämndens dom blev att änget fortsättningsvis skulle tillhöra prästbordet, tills bättre besked kom. 1632 blev hans dräng sakfälld till tre mark för en blånad. Samtidigt anklagade herr Olof nio bönder i Norrala för att utan laga förfall ha försummat predikan på en söndag, varför dessa ålades böter tre mark var.
I november s å började en rannsakning mot Johan Nilsson Klockare för dennes försumlighet med kyrkans nycklar, vilket lett till att tjuvar stulit en mindre förmögenhet i silver och penningar som insatts i kyrkan den som drabbast hårdast av stölden tycks ha varit herr Olofs måg, underlagman Lars Källbjörnsson i Närby, som hade nedlagt s k barngods i kistan för sina barns räkning. Länsman Sven Olofsson i Fors [vars syster varit gift med Lars Källbjörnsson i dennes första gifte; när denne gifte om sig, avvittrades barnens i första kullen arvsandel och deponerades i kyrkan] frågade varför klockaren hade haft kyrkans nycklar i sockenstugan och inte burit dem till prästgården, som sed hade varit både i denna och andra socknar; nog hade kyrkoherden kunnat väl förvara dem, eftersom det var honom som församlingen betrott därmed. Johan svarade att han också mestadels plägat bära dem till prästgården. Då vittnade bland andra Lars Persson i Fors, som en tid hade varit länsman, att nycklarna brukade sitta på en pinne i sockenstugans vägg, och herr Olof gav tillkänna 'att han för ett år sedan, hade varnat och tillsagt klockaren att han skulle bära nycklarne i prästegården, och icke sätta dem i socknastuvan'.
Herr Olof nämns 1633 i samband med några jordlotter som tidigare tillhört Sven Grelssons hemman, vilka han begärde och tillerkändes att återköpa, och anklagade också en knekthustru för att ha stulit mjöl till ett värde av knappt två öre av honom. Hon dömdes att 'mista hud sina', men på kyrkoherdens och hennes släkts vädjan ålades hon i stället att utöver böter ersätta herr Olof.
1636 behandlades ett ärende, som säkerligen engagerat kyrkoherden mycket. Två ungbönder, Lars Hansson i Ale (nr 1) och Peder Eriksson i Lillnärby ('Litzle närbij'), hade i dryckenskap sänt ut två budkavlar i socknen, på södra resp norra sidan om älven, med befallning om att ingen skulle arbeta den lördagen efter morgonvårdstid, och hot med 40 marks böter för dem som inte efterkom påbudet, 'för vilket förbud de enfaldige (som mer aktade deras förbud än Guds tillåtelse, att människan skall i sex dagar göra sitt arbete, men sjunde dagen är Herrans Guds sabbatsdag) hava upphållit med sitt arbete som skedde i höandestiden'. Eftersom socknen bad för delinkventerna, att deras straff skulle mildras, med hänsyftning på deras ungdom och att 'de tillförende alltid hava ställt sig spakfärdeligen', var rättens dom att ungtupparna skulle sättas i sockenkistan i två dygn, 'sig och androm till varnagel', och sedan sätta borgen för sig tills vidare besked kom.
1638 fick herr Olof jämte två andra finna sig i erlägga tre mark vardera i böter för sina ogilla gärdsgårdar. Följande år, 1639, rannsakades vid tinget om de tionden som herr Olof tidigare hade bekommit årligen av de bönder i Rösten vilka lagts under Söderhamns stad, och som han mist i 15 års tid. Slutsumman blev för hela tiden 253 mark och 4 öre penningar i vitmynt.
1642, efter kyrkoherdens död, krävde änkan Anna i Sjetten salig herr Olof för ett ungerskt gull, som hon honom för en god tid sedan lånad, 'hade ock därtill 4 daler gott mynt', vilka någorlunda betalats. Herr Olofs arvingar sade sig inte veta något därom, utan förundrade sig över att hon inte krävt kyrkoherden medan denne levde. Eftersom hon vägrade göra sexmannaed för att tilldömas guldet, avsteg hon från rätten.
Vid samma tillfälle kärade Sven Jonsson i Kolsta (nr 4) till hustru Kerstin i Ingsta (nr 1) angående 6 daler kopparmynt, som han med salig herr Olofs samtycke lånat henne av de pengar som nedsatts i kyrkan av röstenbornas hus och jord. För detta hade hon satt i pant ett silverbälte, som hon likväl i hans frånvaro hade återfått med kyrkoherdens och Svens bomärken. Sven tilläts därför av nämnden att vidare rannsaka i herr Olofs handlingar om med vilken rätt Kerstin fått tillbaka bältet. Slutligen, i december 1643, beslöt rätten att Kerstin skulle betala pengarna, eftersom hon hade bekommit dessa av herr Anders, enligt dennes vittnesmål.
Olaus Jonae Chrochii sigill innehåller en sköld med bomärke och initialerna O I. Han avled 1641 Helga Trefaldighet. Hustrun Cecilia, som dog två månader senare 1641, var dotter till kyrkoherden i Söderala Jonas Andreae och hans hustru Brita, vilket torde framgå av följande:
Vid Enångers ting 1625 kärade Stefan i Öränge till kyrkoherden herr Olof i Norrala, om 7 lod silver 'som herr Olofs svär[fader] Salig herr Joen i Söderala ['Salig her Joen i Södre elffue'] skulle vara skyldig Njutångers kyrka'. Herr Olof svarade, att kyrkan i själva verket var skyldig herr Joen fem tolfter dubbla sågbräder, men lovade att leverera Njutångers kyrka silvret och efterskänkte sågbräderna. I domboken för Söderala ting 1632 sägs att 'hederlig kvinna hustru Brita salig herr Joens fordom kyrkoherdens i Söderala ['Söderalffua'] efterlåtna änka' har med 'sin svågers hederlig och vällärd man herr Olof kyrkoherde i Norrala' fullbordat och stadfäst den försäljning av halva Kultebo till Olof Olsson som hennes make gjort (begreppet 'svåger' kan i äldre nysvenska ännu användas i allmän betydelse, betecknande en 'manlig frände i följd av giftermål').
Lars Jonsson i Sunnanå framlade å Söderala ting 1642 två köpebrev; det första, daterat 1639 13/4, förmälandes att kyrkoherden i Norrala, salig Olaus Jonae, hade med sin hustrus ja och samtycke upplåtit och sålt honom hennes hus och jord av ett hemman i Sunnanå om 9 öre i skatt. För detta hade herr Olof erhållit 190 daler gott mynt 'till fullo nöje, och därtill i stille 2 riksdaler'. Enligt det andra brevet, daterat Norrala 1637 20/9, hade kvartersmästaren under det livländska rytteriet, manhaftige Jonas Andersson till Jalichxa, denna dag sålt Lars Jonsson sin fädernes hus och jord, uppgående till 3 öre i skatt, i sunnanåhemmanet, mot en summa stor 95 daler kopparmynt. Denne Jonas Andersson var möjligen en sonson till herr Joen i Söderala, och, i så fall, brorson till herr Olofs hustru Cecilia." [Se vidare s. 165f för information om de sex kända barnen.]
I avdelningen för Komministrar och kaplaner i Norrala och Trönö fram till 1666 (s. 172f):
"Olaus Jonae Chrochius (Olof Jonsson Krok): son till kyrkoherde Jonas Olavi och komminister i Norrala 1593. Herr Olof (1602 i Å nr 1) kan före sitt tillträde som kyrkoherde i pastoratet 1612 ha tjänstgjort i en annan församling, dels eftersom han inte nämns i längderna efter 1602, dels som herr Lars är kaplan här 1609."

Personhistoria

Årtal		Ålder		Händelse
1560				Födelse 1560 prästgården+, Norrala sn, HÄL. ¹⁾
1611				Fadern XI:601 Jonas Olavi dör 1611 prästgården, Norrala sn, HÄL²⁾.
<1612				Komminister (Kaplan) till 1612 Norrala pastorat, HÄL. ¹⁾
>1612				Kyrkoherde från 1612 Norrala pastorat, HÄL. ¹⁾
<1641				Bosatt till 1641 prästgården, Norrala sn, HÄL. ¹⁾
1641				Död 1641 prästgården, Norrala sn, HÄL. ¹⁾
1641				Makan X:302 Cecilia dör 1641 prästgården, Norrala sn, HÄL³⁾.

Källor
¹⁾	Sikeborg, Urban: "Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt (...)", Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 162ff

²⁾	Sikeborg, Urban: "Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt (...)", Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 158ff

³⁾	Se partnerns personakt

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.6, Programmet tillhör: Crister Lindström