Sigrid Eriksdotter

Tjänstepiga. Blev högst 88 år.

Född:		1682 Svarven nr 3, Norrala sn, HÄL 1)
Döpt:		17.04.1682 Svarven nr 3, Norrala sn, HÄL 2)		Dopnotisen på uppslaget för Svarven nr 3, under bonden Erik Larssons namn, lyder: "1682. d. 17 April Christnadhes Sigri Erichsdotter."
Fadderskap:		1701 Ringa nr 5, Norrala sn, HÄL 3)		Sigrid Eriksdotter i Svarven står 1701 som ungfadder till Erik (f. 1701-12-29), son till bonden Jakob Eriksson och hustrun Sigrid Eriksdotter i Ringa nr 5.
Fadderskap:		1703 Ringa nr 7, Norrala sn, HÄL 4)		Sigrid Eriksdotter i Svarven står 1703 som ungfadder till Anna (f. 1703-03-25), dotter till bonden Per Simonsson och hustrun Brita Jakobsdotter i Ringa nr 7.
Bosatt:		omkring 1703 Svarven nr 3, Norrala sn, HÄL 5)
Arvstvist:		1711 Svarven nr 3, Norrala sn, HÄL 6)		I domboken från Norrala häradsrätts höstting i november 1711 noteras: "Samma dag efter föregånen stämning tilltalade såsom förmyndare för Annika och Segrid Ersdöttrar, och fullmäktig för Brodren Per Erson, Anders Gissellsson i Swarfwen, Swaranderne sal. Erik Larssons Enkia och arfwingar ibidem, angående så wäll 307 D: jnnestående arff och jordepenningar, som sielfwa besittningen af Hemmanet, dhen Anders Gisselsson förmener Per Erson wara berättigad till, så för det han och hans systrar hafwa der sitt möderne och fäderne inneståendes, som för det Jacob Ersson i Ringa, som är rätter bördeman effter sin sal: Moder Hustru Segrid, Erik Larssons första Hustru, hwilken nu sin rätt uppå Per Ersson transporterat. Der emot war så wäll styfmodren den 3.die Erik Larssons Hustru Lisbetta Mikelsdåtter, med sin och sine barns målsmän tillstädes, säijandes hwad Per Ersons, med des systrars, innestående möderne angår, der emot kunna de eij Disputera, utan funne sig skyldige, det af Egendomen, innan något byte skiedt att giälda, men hwad besittningen angår tillstår wähl styfmodren, och den sista barnekullens målsmän att de wähl icke äro arf bördige uppå utan att börden hörde[?] Hustru Segri Erik Larsons första Hustru, som war rätta till[?] arfwa, dåck som wjd hennes död, och när afwittringen skiedde war både Löst och fast så i gäld förd---t [f. 183r:]att icke een penningzwärde war för Hustru Segres barn att tillgå det äfwenhwäll finnes wara klart af 1677 åhrs bytes Längd, då der i gården befandtz giälden wara 889 D(aler) 29 öre, och Egendommen i löst ofh fast med Huus och jord icke mera skattat än 775 D. 16 ./. k(oppar)m(yn)t, så att Creditorerne kommo då att brista 174. D(aler) 13 ./. k(oppar)m(yn)t, så --- Egendommen icke tillräcker, hwilka giäld sal. Erik Larsson sedermera betalt, och sålunda sielfwer aflat detta hemman som ingen bördesman war då mäktig iorden i börd lösa, Tyckia så underligt wara tt Jacob Erson i Ringa, will sig någon bördsrätt effter sin moder tillägna, när hwarken löst eller fast tillräkte, att giälda skulden med, och hwad barnen af den andra kullen angår, så finnes äfwenwäll utaf arf skiftat, hållit effter deras sal: moder Hustru Kerstin Jacobzdåtter 1695 d. 14 october. att då blef så wäll huus som jord med alla befindtel(ige) Löösören Jnventerade, och delte fadren och barnen Emällan, så att barnen då bekommo Effter bytes LÄngden på sin deel 232. D. 24 Öre förutan innestående arfz---, som då blef werderad äfwen till Penningar à 9 D. --- der uppå barnsens målsman Anders Gisselsson allaredan --- domb 1710 d. 27 October, att Erik Larson skulle sådan skuld åhrl.n giälda; Kunna derföre den sista barnekullens målsmän icke se att Hustru Kerstins barn äro berättigade till någon besittning, när de för Huus och jord niutit Liqvidum och [f. 183v:] riktigt arfskiffte. säijandes att Fadrens yttersta willja och Disposition warit att den senare barnekullen skulle höra hemmanet och besittningen till." Anders Gisselsson i Svarven genmäler att den senare kullen är oförmögen att betala all gäld och skuld och dessutom inte är så till åren komna att de mäktar förestå hemmansbruket. Häradsrätten gick igenom byteslängderna och beslöt "att såsom Inventarium utj Löst och fast effter sal: Erik Larson sig bestiger till 1059. D.r 2 ./. k(oppar)m(yn)t så böra giälden först af oskiffto betalas", med specifikation av belopp per barnkull. Eftersom Erik Larsson löst hemmanet efter sin första hustrus död ur kreditorernas händer, var hemmanet sålunda hans eget avlingegods som han själv haft makt att disponera över. Erik Larsson hade i sin livstid förunnat barnen av sista giftet att överta hemmanet, vilket de också får göra, förutsatt att de är mäktiga att betala skulderna och förestå hemmanet; annars skall besittningen övergå till Per Ersson och dennes syskon. Om Jakob Ersson sägs: "Hälst Jacob Erson wjd sine myndige åhr aldrig någon bördesrätt Effterkiärat, utan des moders bördejord sielf öfwergifwit, när han af Fadren warit Effterlåten den att tillflytta och wjd makt hålla."
Bosatt:		omkring 1756 Ringa, Norrala sn, HÄL 7)
Tjänstepiga:		före 1770 Norrala sn+, HÄL 8)
Fattigunderstöd:		till 1770 Norrala sn, HÄL 8)		I fattigkassans huvudbok för räkenskapsåret 1769 (löpande från 1 maj 1768 till 1 maj 1769) upptas följande post bland utgifterna: "dito [dvs. kläder till] Segrid", 8 daler 2 öre kopparmynt. [KI:2, fattigkassans huvudbok 1754-1801 m.m.]
Bosatt:		till 1770 Fattigstugan, Norrala sn, HÄL 8)
Död:		15.11.1770 Fattigstugan, Norrala sn, HÄL 9)		Dödsnotisen i avdelningen för avlidna bland "Lejofolk" lyder: "1770 d. 15 Nov. dödde g. pigan i fattigstugan, Segrid Ersdotter, barnfödd i Swarfven. Tjent ärl. och wäl altid. Senare åren njutit fattigdel. Lefwat stilla och Christel. 88 1/2 år och 1 månad på 2 dagar när."