Söndag den 21:a september kl 14.00 - Dick Harrison, Professor i Historia vid Lunds Universitet, berättar om Hansan.
Dick Harrison ger oss här den första sammanhållna beskrivningen av Hansans historia på svenska. Som en av landets stora folkbildare skildrar han det mäktiga handelsnätverkets uppgång och fall, kryddat med spännande djupdykningar i städers och människors öden.
Berättelsen om Hansan är inte bara den om ett mäktigt handelsförbund som dominerade Nord-europa under flera hundra år. Det är också berättelsen om en kultur som formade delar av den europeiska civilisationen, och om ett transnationellt nätverk utan hierarkier likt dagens EU och Nato.
Hansan uppstod genom köpmännens gillen och föreningar under 1100-talet. Köpmännen måste då resa i grupp för att ge sig själv det skydd ingen annan kunde ge i dessa hårda tider. På så sätt fanns det i Västeuropa så kallade hansor (”hansa” betyder en intressesammanslutning eller en skara av gemensamt resande handelsfolk) som med Köln som bas handlade med England. För uppkomsten av Hansan var nygrundandet av Lübeck 1143 av stor vikt, eftersom det tyska rikets köpmän då för första gången fick tillfälle att från en handelsort under tysk jurisdiktion – Schleswig var ju danskt – komma åt de efterfrågade varorna av framför allt lyxkaraktär i Östersjöregionen.
Det var omsorgen om handeln och dess hägrande vinster som vägledde de hanseatiska borgmästarna och rådmännen, detta ända sedan förbundet växte fram successivt från och med slutet av 1100-talet.
De tyska köpmännen tvingades lära sig att samarbeta för att kunna förhandla med engelska kungar, ryska furstar, skandinaviska stormän och andra motparter. Målet var att bygga upp ett privilegierat nätverk av handelsrutter och baser – som de kända hansekontoren i London, Brygge, Bergen och Novgorod – vilka garanterade så säkra och så stora vinster som möjligt. Det var fullt möjligt för städer som låg utanför Tysk-romerska riket att ansluta sig, under förutsättning att det fanns gott om tyska borgare i städerna och att de delade Hansans värderingar och ambitioner. Gotländska Visby var en av de allra första hansestäderna, och på 1300-talet var också Stockholm, Kalmar och Nyköping medlemmar, liksom polska Kraków.
Hanseköpmännen strävade efter att tillgodose behoven hos dels vanligt folk som behövde mat och kläder, dels hantverkare som behövde råvaror och halvfabrikat. Eftersom dessa varor var mycket billigare än de lyxvaror från Asien som italienarna handlade med på Medelhavet, var det nödvändigt att köpa och sälja dem i stora volymer för att det skulle bli en rejäl vinst. Alltså strä-vade hanseaterna efter att transportera så omfattande varumängder som möjligt på skepp med (A) lite manskap – vilket gav låg lönekostnad, (B) gratis energi – det vill säga vindkraft i seglen, och (C) så litet behov som möjligt av att erlägga tull.
Med tiden kom organisationen att dominera nästan all kommersiell verksamhet i Nord- och Öster-sjöområdet. Inom hansakulturen förenades tegelstensgotik, sillsaltning och skeppskonstruktion med köpmannastolthet, blockadpolitik och sjörövarjakt. Men blomstringen följdes av förfall när nya stater och affärsmän utmanade Hansan och under 1600-talet upphörde organisationen successivt att fungera. Men dess gränsöverskridande nätverksagerande under flera hundra år har mycket att lära oss än idag.
”Detta är en historia om girighet. Om att vilja ha så mycket som möjligt. Det är en berättelse som bärs fram av drömmen om ej blott välfärd och välmående utan av idel välklingande mynt, av suk-tandet efter den stora profiten, av viljan att bli rik. De värderingar som Hansan gjorde sig till tolk för, bottnar i en längtan som lockar fram både det mest energiska och det mest förkastliga i den mänskliga naturen.”
För svenskt vidkommande blev Hansan den stora huvudkällan till salt och kläde. Hansan tog ock-så kontroll över en stor del av den svenska exporthandeln. De förde ut koppar och järn via Väster-ås och Stockholm och många hanseater köpte smör från bygderna i södra och östra Sverige
Förhandsanmälan till info@sssf83.se senast fredag den 19:e september.
Deltagaravgift 100 kr (medlem) respektive 150 kr (ej medlem).
I samarbete med Stockholms Stadsmuseum, Sveriges Släktforskarförbund och Hedengrens Bokhandel.
Söndag den 21:a september kl 14.00 - Dick Harrison, Professor i Historia vid Lunds Universitet, berättar om Hansan.
Dick Harrison ger oss här den första sammanhållna beskrivningen av Hansans historia på svenska. Som en av landets stora folkbildare skildrar han det mäktiga handelsnätverkets uppgång och fall, kryddat med spännande djupdykningar i städers och människors öden.
Berättelsen om Hansan är inte bara den om ett mäktigt handelsförbund som dominerade Nord-europa under flera hundra år. Det är också berättelsen om en kultur som formade delar av den europeiska civilisationen, och om ett transnationellt nätverk utan hierarkier likt dagens EU och Nato.
Hansan uppstod genom köpmännens gillen och föreningar under 1100-talet. Köpmännen måste då resa i grupp för att ge sig själv det skydd ingen annan kunde ge i dessa hårda tider. På så sätt fanns det i Västeuropa så kallade hansor (”hansa” betyder en intressesammanslutning eller en skara av gemensamt resande handelsfolk) som med Köln som bas handlade med England. För uppkomsten av Hansan var nygrundandet av Lübeck 1143 av stor vikt, eftersom det tyska rikets köpmän då för första gången fick tillfälle att från en handelsort under tysk jurisdiktion – Schleswig var ju danskt – komma åt de efterfrågade varorna av framför allt lyxkaraktär i Östersjöregionen.
Det var omsorgen om handeln och dess hägrande vinster som vägledde de hanseatiska borgmästarna och rådmännen, detta ända sedan förbundet växte fram successivt från och med slutet av 1100-talet.
De tyska köpmännen tvingades lära sig att samarbeta för att kunna förhandla med engelska kungar, ryska furstar, skandinaviska stormän och andra motparter. Målet var att bygga upp ett privilegierat nätverk av handelsrutter och baser – som de kända hansekontoren i London, Brygge, Bergen och Novgorod – vilka garanterade så säkra och så stora vinster som möjligt. Det var fullt möjligt för städer som låg utanför Tysk-romerska riket att ansluta sig, under förutsättning att det fanns gott om tyska borgare i städerna och att de delade Hansans värderingar och ambitioner. Gotländska Visby var en av de allra första hansestäderna, och på 1300-talet var också Stockholm, Kalmar och Nyköping medlemmar, liksom polska Kraków.
Hanseköpmännen strävade efter att tillgodose behoven hos dels vanligt folk som behövde mat och kläder, dels hantverkare som behövde råvaror och halvfabrikat. Eftersom dessa varor var mycket billigare än de lyxvaror från Asien som italienarna handlade med på Medelhavet, var det nödvändigt att köpa och sälja dem i stora volymer för att det skulle bli en rejäl vinst. Alltså strä-vade hanseaterna efter att transportera så omfattande varumängder som möjligt på skepp med (A) lite manskap – vilket gav låg lönekostnad, (B) gratis energi – det vill säga vindkraft i seglen, och (C) så litet behov som möjligt av att erlägga tull.
Med tiden kom organisationen att dominera nästan all kommersiell verksamhet i Nord- och Öster-sjöområdet. Inom hansakulturen förenades tegelstensgotik, sillsaltning och skeppskonstruktion med köpmannastolthet, blockadpolitik och sjörövarjakt. Men blomstringen följdes av förfall när nya stater och affärsmän utmanade Hansan och under 1600-talet upphörde organisationen successivt att fungera. Men dess gränsöverskridande nätverksagerande under flera hundra år har mycket att lära oss än idag.
”Detta är en historia om girighet. Om att vilja ha så mycket som möjligt. Det är en berättelse som bärs fram av drömmen om ej blott välfärd och välmående utan av idel välklingande mynt, av suk-tandet efter den stora profiten, av viljan att bli rik. De värderingar som Hansan gjorde sig till tolk för, bottnar i en längtan som lockar fram både det mest energiska och det mest förkastliga i den mänskliga naturen.”
För svenskt vidkommande blev Hansan den stora huvudkällan till salt och kläde. Hansan tog ock-så kontroll över en stor del av den svenska exporthandeln. De förde ut koppar och järn via Väster-ås och Stockholm och många hanseater köpte smör från bygderna i södra och östra Sverige
Förhandsanmälan till info@sssf83.se senast fredag den 19:e september.
Deltagaravgift 100 kr (medlem) respektive 150 kr (ej medlem).
I samarbete med Stockholms Stadsmuseum, Sveriges Släktforskarförbund och Hedengrens Bokhandel.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
