Söndag den 6:e juli kl. 15.00 – Stadsvandring på Långholmen med Stella Fare,
Långholmen fick sitt nuvarande namn mycket tidigt. Öns namn återfinns första gången i ett bevarat dokument från mitten av 1430-talet. I äldre tid bestod ön av magra betesmarker mellan kala berg. Spår av mänsklig verksamhet har kunnat beläggas tillbaka ända till 900-talet. På 1800-talet upptäcktes en silverskatt med tyska mynt, präglade på 900-talet. En annan historisk tilldragelse var då Gustav Vasa förlade sina trupper på Långholmen innan han intog Stockholm 1523. Fram till 1647 tillhörde Långholmen kronan då Drottning Kristina donerade ön till Stockholms stad.
I och med tillkomsten av Lilla Tullen inrättades den första statliga institutionen på Långhol-men. Tullhandlingar finns bevarade från 1624, men en konkret tullbyggnad nämns först 1651. År 1752 flyttade sjötullen in i ett eget hus, Stora Henriksvik och 1785 till en sten-byggnad som idag kallas Sjötullen. År 1857 lämnade den siste tullaren sjötullen.
Fängelseepoken tog sin början 1724 då malmgården Alstavik förvandlades till spinnhus där kvinnor som gjort sig skyldiga till ”lösdriveri och lösaktigt leverne” placerades. Alstavik var en palatsliknande byggnad som hade uppförts år 1649 av bryggmästaren Jochum Ahlstedt. På 1840-talet byggdes Kronohäktet som fungerade som både häkte och fäng-else. Det betydligt större Centralfängelset, landets största med 500 celler, tillkom 1874. Först 1975 stängdes porten till fängelset för sista gången. Genom Långholmens celler har många mer eller mindre namnkunniga personer passerat. Som Amaltheamannen Anton Nilsson, konstnären Isaac Grünewald, politiker som Hinke Bergegren och Hjalmar Branting, spiondömde Stig Wennerström och författarna Barbro Alfving och Jan Guillou.
Innan Alstavik blev spinnhus hade flera byggnader rivits. Kvar fanns bland annat några stallbyggnader och ett stenhus som hade varit smedja. Denna stenbod på- och ombygg-des 1733 till kvinnofängelsets nya kyrklokal. År 1754 inreddes den tidigare spinnhuskyrkan till bostad för en marketentare som levererade mat till fängelset men även till resande folk. År 1774 byggdes det om till inspektorsbostad. Mellan åren 1828-58 användes byggnaden som sjukhus därefter var det väveri och fånglogement. På 1880-talet byggdes huset om för att inrymma bostäder för Centralfängelsets vaktmanskap. Många var ogifta och kallades därför riddare varför huset kallades Riddarhuset.
Karlshälls gård byggdes 1837 av Carl Modeer som var arbetschef på Långholmsfängelset och bodde här fram till sin död. Lars Ohlsson Smith, "Brännvinskungen" som bryggde renat på Reimersholme, lade 1877 till västra flygeln med musik- och biljardsalong, alias Brännvinskungens sal. Efter hans konkurs har här drivits mentalsjukhus, hem för finska krigsbarn och narkomanvård. Numera festvåning.
Lilla Knapersta var från början ett klockarboställe uppfört på 1780-talet på Långholmen. Huset låg på en annan plats och flyttades 1876 till sitt nuvarande läge intill Stora Knaper-sta när centralfängelset byggdes ut. Det blev bostäder för fängelsets vakter.
Stora Knapersta är liksom Lilla Knapersta en tvåvåningslänga av trä. Byggdes år 1830 för Immanuel Nobel d.y. (Alfred Nobels far). Huset uppsattes strax väster om tullinspektörs-boställets östra tomtgräns. Han drev en omfattande entreprenadrörelse med bland annat snickeriverksamhet till Spinnhuset. Affärerna gick dock inte så lysande och 1832 tvingades han överlåta Knapersta-egendomen till J.C. Möllersten.
På Långholmens sydöstra udde finns det anrika Mälarvarvet även kallat Långholmsvarvet. Det anlades redan 1685 av Skutskepparsocieteten som ett skutskepparvarv och är den äldsta kvarvarande verksamheten på ön. Runt varvet växte det upp några byggnader som Fördärvet (I mitten på 1800-talet fanns en krog här och den tiden gav byggnaden namnet.. Här kunde man fördärva sin ekonomi), Länga raden med Röda stugan samt Ingenjör-svillan och Stenhuset.
Begränsat antal deltagare.
Förhandsanmälan senast torsdag den 3:e juli till info@sssf83.se. OBS! Fullbokad!
Deltagaravgift 120 kr (medlem) respektive 160 kr (ej medlem).
Söndag den 6:e juli kl. 15.00 – Stadsvandring på Långholmen med Stella Fare,
Långholmen fick sitt nuvarande namn mycket tidigt. Öns namn återfinns första gången i ett bevarat dokument från mitten av 1430-talet. I äldre tid bestod ön av magra betesmarker mellan kala berg. Spår av mänsklig verksamhet har kunnat beläggas tillbaka ända till 900-talet. På 1800-talet upptäcktes en silverskatt med tyska mynt, präglade på 900-talet. En annan historisk tilldragelse var då Gustav Vasa förlade sina trupper på Långholmen innan han intog Stockholm 1523. Fram till 1647 tillhörde Långholmen kronan då Drottning Kristina donerade ön till Stockholms stad.
I och med tillkomsten av Lilla Tullen inrättades den första statliga institutionen på Långhol-men. Tullhandlingar finns bevarade från 1624, men en konkret tullbyggnad nämns först 1651. År 1752 flyttade sjötullen in i ett eget hus, Stora Henriksvik och 1785 till en sten-byggnad som idag kallas Sjötullen. År 1857 lämnade den siste tullaren sjötullen.
Fängelseepoken tog sin början 1724 då malmgården Alstavik förvandlades till spinnhus där kvinnor som gjort sig skyldiga till ”lösdriveri och lösaktigt leverne” placerades. Alstavik var en palatsliknande byggnad som hade uppförts år 1649 av bryggmästaren Jochum Ahlstedt. På 1840-talet byggdes Kronohäktet som fungerade som både häkte och fäng-else. Det betydligt större Centralfängelset, landets största med 500 celler, tillkom 1874. Först 1975 stängdes porten till fängelset för sista gången. Genom Långholmens celler har många mer eller mindre namnkunniga personer passerat. Som Amaltheamannen Anton Nilsson, konstnären Isaac Grünewald, politiker som Hinke Bergegren och Hjalmar Branting, spiondömde Stig Wennerström och författarna Barbro Alfving och Jan Guillou.
Innan Alstavik blev spinnhus hade flera byggnader rivits. Kvar fanns bland annat några stallbyggnader och ett stenhus som hade varit smedja. Denna stenbod på- och ombygg-des 1733 till kvinnofängelsets nya kyrklokal. År 1754 inreddes den tidigare spinnhuskyrkan till bostad för en marketentare som levererade mat till fängelset men även till resande folk. År 1774 byggdes det om till inspektorsbostad. Mellan åren 1828-58 användes byggnaden som sjukhus därefter var det väveri och fånglogement. På 1880-talet byggdes huset om för att inrymma bostäder för Centralfängelsets vaktmanskap. Många var ogifta och kallades därför riddare varför huset kallades Riddarhuset.
Karlshälls gård byggdes 1837 av Carl Modeer som var arbetschef på Långholmsfängelset och bodde här fram till sin död. Lars Ohlsson Smith, "Brännvinskungen" som bryggde renat på Reimersholme, lade 1877 till västra flygeln med musik- och biljardsalong, alias Brännvinskungens sal. Efter hans konkurs har här drivits mentalsjukhus, hem för finska krigsbarn och narkomanvård. Numera festvåning.
Lilla Knapersta var från början ett klockarboställe uppfört på 1780-talet på Långholmen. Huset låg på en annan plats och flyttades 1876 till sitt nuvarande läge intill Stora Knaper-sta när centralfängelset byggdes ut. Det blev bostäder för fängelsets vakter.
Stora Knapersta är liksom Lilla Knapersta en tvåvåningslänga av trä. Byggdes år 1830 för Immanuel Nobel d.y. (Alfred Nobels far). Huset uppsattes strax väster om tullinspektörs-boställets östra tomtgräns. Han drev en omfattande entreprenadrörelse med bland annat snickeriverksamhet till Spinnhuset. Affärerna gick dock inte så lysande och 1832 tvingades han överlåta Knapersta-egendomen till J.C. Möllersten.
På Långholmens sydöstra udde finns det anrika Mälarvarvet även kallat Långholmsvarvet. Det anlades redan 1685 av Skutskepparsocieteten som ett skutskepparvarv och är den äldsta kvarvarande verksamheten på ön. Runt varvet växte det upp några byggnader som Fördärvet (I mitten på 1800-talet fanns en krog här och den tiden gav byggnaden namnet.. Här kunde man fördärva sin ekonomi), Länga raden med Röda stugan samt Ingenjör-svillan och Stenhuset.
Begränsat antal deltagare.
Förhandsanmälan senast torsdag den 3:e juli till info@sssf83.se. OBS! Fullbokad!
Deltagaravgift 120 kr (medlem) respektive 160 kr (ej medlem).
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
