Stadsvandring i Lärkstan och visning av Engelbrektskyrkan. OBS! Fullbokad! Extra tisdag 3:e juni

Tisdag den 20:e maj kl. 15.00 – Åsa Övrelid, Auktoriserad Stockholms guide och även New York och Paris mm. samt utbildar Stockholmguider. Åsa tar oss med på en vandring i de kulturhistorika och vackra kvarteren mellan Birger Jarlsgatan / Karlavägen, Odengatan, Valhalla-vägen och Uggelviksgatan.

Under 1870- och 1880-talen hade Stadsfullmäktige antagit den så kallade Lindhagensplanen som bland annat reglerade Ladugårdslandets norra delar. Av Lärkstadens omgivande gator fastställdes de följande årtiondena Valhallavägen som en gränsboulevard och Karlavägen och Odengatan till breda huvudgator. I dagens Lärkstaden utlades de tidigare stora kvarteren Lärkan och Domher-ren. Kvarteret Lärkan var det första att enhetligt exploateras, och gav området sitt namn.

Vid 1800-talets slut började nya stadsplaneringsideal göra sig gällande. Dessa var inspirerade av den österrikiske arkitekten Camillo Sittes idéer om ett konstnärligt stadsbyggande. I denna skulle bebyggelsen anpassas till terrängens formationer. Skalan var mindre än traditionellt, med lugna gator, terrasser, små torg och parker.

En som inspirerades av Stille var Per Olof Hallman (från 1922 till 1927 stadsplanedirektör) År 1902 lade han fram ett förslag för de oexploaterade kvarteren Lärkan och Domherren i området. I kvarteret Domherren avsattes mark för den kommande församlingskyrkan och i kvarteret Lärkan ville Hallman skapa en ny villastad med sammanbyggda låga enfamiljshus. År 1907 fastställdes en stadsplanen för området.

Bebyggelsen i detta bergiga område i stadens utkanter var annars mycket sparsam. Området söder om berget vid dagens Jarlaplan kallades vid 1800-talet slut för Träskängen, och bestod av de sista sanka resterna av den tidigare sjön Stora Träsket om under århundradena fyllts ut med diverse avfall.

År 1908 påbörjades sprängningsarbetena och under de följande sex åren färdigställdes de 51 villatomterna i de fyra kvarteren enligt de noggranna byggnadsbestämmelser som upprättats kring allt från höjder, burspråk och torn. Mot Östermalmsgatan ordnades parken Balders hage. Stadens främsta arkitekter deltog i gestaltandet av kvarteren, däribland Thor Thorén, Folke Zetervall, Erik Josepsson och Per Olof Hallman.

Enligt samtida tidningsartiklar var intresset stort att köpa en fastighet i Lärkstaden och i december 1912 var samtliga sålda. Några av samtidens arkitekturkritiker var dock inte så positivt inställda till bebyggelsen i Lärkan, Enligt konstskribenten August Brunius som kritiserade Lärkan var felet att området kännetecknades av arkitekternas och byggherrarnas brist på samverkan och deras vilja att framhäva sitt eget hus framför grannens. Helhetsbilden blev lidande och brokig genom alla olika stilar, fasadmaterial, färgsättningar och taktäckningar.

Hallmans och drätselnämnden ursprungliga plan, att lärk-kvarteren skulle bebyggas med villor för ett enda hushåll, kringgicks av byggherrar och arkitekter. Utöver byggherrens och portvaktens bostad inrymdes ofta så kallade dubbletter som var uthyrbara lägenheter om två rum utan kök, dock med dusch. Endast 21 av de 51 tomterna bebyggdes med egentliga villor för ett hushåll. I ett av husen fanns tio hushåll, alltså nio hyresgäster. I regel var hyresgästernas sociala tillhörighet samma som värdens, alltså socialgrupp ett. Två av husen stod mestadels tomma och disponera-des av sin ägare enbart vid stockholmsbesök. Under ägarens frånvaro beboddes husen perma-nent av tjänstefolk och chaufförer / portvakter. I kvarteret Tofslärkan 8 disponerades huset av Arvedsons gymnastikinstitut.

De ursprungliga kvarteren norr om Östermalmsgatan uppvisar en rik flora av de arkitekturstilar som var på modet vid 1900-talets början, slätputsade jugendfasader blandades med den begyn-nande nationalromantikens handslagna tegel. Husen varierade i höjd mellan två till tre våningar.

Bostadshusen i kvarteren söder om Östermalmsgatan utmärks av ett engelskt stilideal med fasader i tegel med fina detaljarbeten. Husen fick tegelfasader för att på ett lämpligt sätt anknyta till Engelbrektskyrkan som var under uppförande vid den här tiden. Områdets byggnader kännetecknas också av en stark nationalromantisk karaktär. Här finns nationalromantikens känsla för materialens struktur och färgverkan. Inom en tegelröd helhetsram finns ett rikt förråd av variationer: spröjsade fönster, burspråk, massiva ekportar och grönärgad koppar samt på några ställen grovhuggna stenar i sockelpartierna. Byggnadernas tak är höga och branta, ofta brutna sadeltak, klädda med glaserat eller oglaserat tegel. Takdetaljer utfördes ofta i ärgad kopparplåt, även svart- eller rödmålad plåt är vanligt.

Idag uppskattas dock bebyggelsens mångfald. Lärk-kvarteren präglas av höga kulturhistoriska värden. Elva fastigheter är blåmärkta av Stadsmuseet vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Övriga 40 fastigheter är grönmärkta och bedöms som "särskilt värdefulla" I området finns idag en flertal ambassader bland annat Estland, Lettland, Schweiz, Libyen, Saudiarabien och Nigeria. Tidigare låg också Kinas ambassad på Bragevägen 4

På berget där Engelbrektskyrkan ligger idag låg tidigare en kvarn. Kvarnen var en stubbkvarn, där hela kvarnhuset vreds åt vindriktningen. På dess flöjel stod årtalet 1775 att läsa. I dess närhet, mot nuvarande Uggelviksgatan, låg mjölnargården med uthuslängor. Kvarnen revs på 1880-talet.

Befolkningen i Hedvig Eleonora församling hade under åren 1880-1900 mer än fördubblats, från 31.000 till 66.000 invånare.. År 1906 delades församlingen därför i tre, varvid Oscars och Engel-brekts församlingar skapades. Staden hade redan reserverat mark åt församlingskyrkan på det gamla kvarnberget. En arkitekttävling för kyrkan utlystes i december 1905, och i maj 1906 tillde-lades Lars Israel Wahlman tävlingens första pris för förslaget som fått namnet ”En blomma med kvist”. Grundstenen lades på pingstaftonen 1910 och den 25 januari 1914 kunde kyrkan invigas. I princip realiserades Wahlmans ursprungliga idéskisser. Han ritade även en stor del av den fasta inredningen och inventarierna samt fungerade själv som arbetsledare. Engelbrektskyrkan be-traktas som ett av den svenska jugendtidens och nationalromantikens främsta byggnadsverk

Begränsat antal deltagare.

Förhandsanmälan senast måndag den 19:e maj till info@sssf83.se. OBS! Fullbokad! Extra vandring tisdagen den 3_e juni kl. 15.00

Deltagaravgift 100 kr (medlem) respektive 150 kr (ej medlem).