Veckans gravsten

Älvkarleby kyrka. Foto: Johan Dellbeck/Upplandsmuseet.
När kvinnan som vilar under den pampiga stenplattan i Älvkarleby kyrkas golv förärades det adliga namnet Anckarström hade hon förstås inte en aning om att namnet fyra generationer senare skulle bli det mest ökända i landet. Släktnamnet upphörde att existera i och med mordet på kung Gustav III, men varken den skotsk-franska släkten eller adelstiteln försvann i och med det.

Catharina Helena Anckarström (Honnon) var dotter till Hans Honnon (1596-1651) från Dumferline i Skottland och den tyskättade Anna Hieronymidotter Grubb (död 1686). För Helena finns ingen födelseuppgift, möjligtvis kan hon ha fötts omkring 1620-1630 och det ska ha funnits ytterligare fem barn i familjen – Hindrich (död 1693), Hieronymus (osäker uppgift), Hans (1628-1706), Jakob (död 1684) och Catherine (1635-1670). Fadern var rådman och handelsman i Gävle. Ätten går att spåra i Skottland tillbaka till åtminstone andra halvan av 1400-talet.

Depken och Honnon blev Anckarström

Helena gifte sig med den franske bergsmannen och handelsmannen Frans (François) Futtje (död 1655) med vilken hon fick sonen David (1656-1720). Efter Frans död gifte hon om sig med Claes Depken (1627-1702) som var bergmästare i bland annat Västerberg- och Österberglagen och i Uppland. Han adlades 1676 under namnet Anckarström – introducerad 1678 – som adlig ätt nummer 897. Han anlade flera bruk, bland andra Älvkarleby, Harnäs och Söderfors. Han fick inga söner, men adopterade styvsonen David som adlades 1683 och intogs på sin styvfars namn och nummer. Claes och Helena fick dottern Catharina (död 1711).

Både Davids son Claes (1688-1759) och sonsönerna Gustaf (1723-1775), Carl David (1724-1795) och Jakob Johan (1729-1777) blev militärer. Carl David deltog bland annat i hattarnas krig (1741-43) och i pommerska kriget (1757-1762) där han blev krigsfånge. Jakob Johan gick 1745 i fransk tjänst och deltog i krigstågen i Flandern. Han återkom 1750 till Sverige och slutade som överstelöjtnant 1767.

Fyra generationer senare

Hans son, som liksom fadern hette Jakob Johan (1762-1792), deltog i konspirationen mot Gustav III och var den som avlossade de dödliga skotten. Han greps på plats och erkände direkt att han var skyldig. Efter förhör lämnade han även ut namnen på flera av medkonspiratörerna. Jakob Johan dömdes till spöstraff, att mista höger hand, halshuggning samt stegling. Avrättningen skedde den 27 april 1792 på Galgbacken utanför Skanstull i Stockholm.

Familjen fick behålla adelskapet, men var tvungna att byta namn. Kungamördarens fru, Gustaviana Elisabet (1764-1844) hade efternamnet Löwen som ogift och därför blev det nya namnet Löwenström. (Det finns även en teori att Löwen kommer av det tyska ordet för lejon, en av symbolerna som prydde ättens adelsvapen). Deras son Carl David (1787-1842) var först sjöofficer, men övergick till en civil karriär. Carls Davids dotter Rosa (1830-1897) var gift med grundaren av Dagens Nyheter Rudolf Wall (1826-1893). Sonen Carl Johan (född 1825) blev kofferdikapten och det sista som hördes från honom var ett brev som postats i Konstantinopel 1853. Tio år senare avfördes ätten som utgången.

Helena avled 1686 och är begravd under koret i Älvkarleby kyrka tillsammans med sin man. På stenen står följande text att läsa:

C.A   H.A

Som lifvet vårt viss början har

Så vist det seen et slut och tar

Ty döden som all ändning gör

En andlöös kropp till grafven för.

Som kroppen vår här vilar väl

Så är och blijr dess sälla sjähl

Uthi Guds hand med ewig frögd

Bland englaskar städz väl förnögd.

Här hittar du gravstenen i Gravstensinventeringen

Mer om begravningsplatsen

Älvkarleby kyrka och kyrkogård. Foto: Johan Dellbeck/Upplandsmuseet.
Älvkarleby kyrka är församlingskyrka i Älvkarleby-Skutskärs församling i Uppsala stift. Kyrkan började byggas 1478 och invigdes av ärkebiskop Jakob Ulfsson 1490. Kyrkan hade redan från början rikt dekorerade valv vilka målades över vid reformationen. Befolkningen i församlingen ökade så kraftigt att en utbyggnad påbörjades på 1690-talet och var klar 1702. Vid detta tillfälle tillkom gravkoret för bruksherrarna i socknen. Valvmålningarna togs fram vid restaureringen 1890-1891 och väggmålningarna, som var mycket slitna, ersattes av schablonmålningar. Den senaste renoveringen utfördes 1964-1965 då kalkmålningarna rengjordes och ett nytt golv lades in. Det senmedeltida altarskåpet kom åter till heders vid samma tillfälle.

I gravkoret är medlemmar av släkterna Leijel, Anckarström och Tott begravda. Bland inventarierna kan nämnas dopfunten och altarskåpet som båda är samtida med kyrkan.

På kyrkogården finns författaren Stig Dagermans grav.

Här kan du läsa mer om kyrkan