Stadgar

Sveriges Släktforskarförbunds grund vilar på ett antal fastslagna stadgar. Stadgarna är beteckningen på de interna regler som gäller för förbundet och de har betydelse för det praktiska arbetet och motiverar förbundets existens och verksamhet.

De viktigaste punkterna i stadgarna är de som anger förbundets ändamål. Att verka enligt fastställda stadgar är en förutsättning för att förbundet ska kunna efterleva vedertagna demokratiska principer och för att det ska finnas en nödvändig kontinuitet i arbetet.

Här hämtar du stadgarna i PDF-version

Sveriges Släktforskarförbunds stadgar antogs 1986-10-25
Reviderade 1989-09-16, 2002-08-24, 2003-08-23, 2005-08-27, 2006-05-09, 2009-08-22, 2011-08-27, 2016-08-19 (för ikraftträdande 2017-01-01), 2019-08-23 och 2022-08-19.

§ 1 Riksförbundets namn

Riksförbundets namn är Sveriges Släktforskarförbund, nedan kallat riksförbundet.

§ 2 Riksförbundets ändamål

Riksförbundets ändamål är att som sammanhållande organisation

• tjäna medlemmarnas och släktforskningens syften genom att bevaka och främja släktforskningens intressen,
• värna om det släkthistoriska källmaterialet och dess tillgänglighet för forskningen,
• sprida kunskap om släktforskning och dess betydelse som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap,
• samarbeta med inhemska och utländska organisationer.

§ 3 Medlemskap

Riksförbundet har två typer av medlemmar:

Medlemsförening och sammanslutning av medlemsföreningar, nedan kallad sammanslutning.

Medlemsförening och sammanslutning skall ha främjandet av släktforskning som en av sina huvuduppgifter, samt tillämpa en öppen medlemsantagning.

Medlemsförening och sammanslutning är självständig inom ramen för riksförbundets stadgar.

Medlemsförening och sammanslutning skall till riksförbundet erlägga fastställd avgift enligt § 19.

Medlemsförening och sammanslutning äger utse ombud till riksstämman enligt § 9.

Medlemskap som medlemsförening eller sammanslutning beviljas av förbundsstyrelsen och anmäls på ordinarie riksstämma.

§ 4 Organisation

Riksförbundets verksamhet utövas genom

• riksstämman, som är riksförbundets högsta beslutande organ (§§ 5-10),
• förbundsstyrelsen, som är riksförbundets beslutande och verkställande organ (§§ 11-15) och
• förbundskansliet, som administrerar riksförbundets verksamhet enligt särskild arbetsordning som fastställs av förbundsstyrelsen.

§ 5 Riksstämmor

Riksstämma är ordinarie eller extra.

Ordinarie riksstämma hålls årligen senast den 15 september.

Extra riksstämma hålls när förbundsstyrelsen eller revisorerna finner det påkallat eller framställan därom inkommit från minst en femtedel av medlemsföreningarna/samman-slutningarna.

Riksstämma hålls i fysisk form eller i en kombination av fysiskt möte och digitalt deltagande. Riksstämma som inte kan hållas i fysisk form skall hållas digitalt. Styrelsen beslutar om formen för riksstämma.

§ 6 Kallelse till riksstämma

Skriftlig kallelse till riksstämma utfärdas av förbundsstyrelsen senast tre månader före riksstämman.

Senast tre månader före riksstämman tillställs medlemsföreningarna och sammanslutningarna föredragningslista och förslag från valberedningen.

Senast tre månader före ordinarie riksstämma tillställs medlemsföreningarna och sammanslutningarna dessutom förbundsstyrelsens årsredogörelse, revisorernas berättelse samt inkomna motioner.

Förbundsstyrelsens yttrande över inkomna motioner skall tillställas medlemsföreningarna och sammanslutningarna senast en månad före riksstämman.

Skriftlig kallelse till extra riksstämma utfärdas av förbundsstyrelsen senast en månad före riksstämman. Samtidigt utsänds även de handlingar som avser extra riksstämma.

§ 7 Ärenden vid ordinarie riksstämma

Vid ordinarie riksstämma förekommer följande ärenden:

1.     Fastställande av röstlängd samt anmälan av nya medlemsföreningar/sammanslutningar.

2.     Val av ordförande och vice ordförande samt anmälan av sekreterare vid riksstämman. Till ordförande kan utses person som inte är ombud vid stämman. Vice ordförande utses alltid bland ombuden.

3.     Val av två ombud att jämte ordföranden justera protokollet.

4.     Val av rösträknare samt övriga mötesfunktionärer.

5.     Fastställande av dagordning.

6.     Fråga om riksstämman blivit behörigen utlyst.

7.     Behandling av förbundsstyrelsens årsredogörelse och revisorernas berättelse för föregående verksamhetsår samt fråga om beviljande av ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.

8.     Behandling av förslag och framställningar från förbundsstyrelsen.

9.     Behandling av motioner.

10.   Behandling av en flerårsplan för verksamhet och ekonomi samt beslut om avgifter för nästkommande verksamhetsåret.

11.   Val av förbundsordförande för en mandatperiod (två år).

12.   Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen, vilka utses för en mandatperiod (två år) på så sätt att hälften av platserna står till förfogande varje år.

13.   Val av ledamöter i förbundsstyrelsen.

14.   Val av två revisorer och två ersättare, på sådant sätt att hälften av platserna står till förfogande varje år. Beslut om vem som ska vara sammankallande.

15.   Val av fem ledamöter i valberedningen, varav en ordförande, för tiden intill dess nästa ordinarie riksstämma avslutats.

16.   Övriga ärenden.

Punkten 11 skall endast förekomma vartannat år.

Ärenden som inte upptagits på föredragningslistan kan, efter riksstämmans beslut, behandlas men inte avgöras vid riksstämman.

§ 8 Ärenden vid extra stämma

Vid extra riksstämma får endast beslutas i de ärenden som angivits i kallelsen. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som stadgas för ordinarie riksstämma.

§ 9 Ombud vid riksstämma

Varje medlemsförening och sammanslutning som erlagt medlemsavgift enligt § 19 har rätt att utse ombud till riksstämman enligt följande:

Antal ombud/Medlemsförening:  

1 – 299 medlemmar – 1 ombud.
   
300 – 999 medlemmar – 2 ombud.

1 000 - medlemmar – 3 ombud. 

Sammanslutning:   

1 – 9 medlemsföreningar – 1 ombud.
   
10 - medlemsföreningar – 2 ombud. 

Representationen för medlemsförening baseras på medlemsantalet, så som det är registrerat av föreningen vid utgången av föregående år.

Representationen för sammanslutning baseras på antalet medlemsföreningar inom sammanslutningen, så som det är registrerat av sammanslutningen vid utgången av
föregående år.

I de fall sammanslutning även har fristående medlemmar, som inte är anslutna till någon av de i sammanslutningen ingående föreningarna, redovisar sammanslutningen
dessa som sina egna, med avgifter och representation som för medlemsförening.

Medlemsförening och sammanslutning skall till förbundsstyrelsen anmäla utsedda ombud. Varje förening eller sammanslutning representerar sig själv. Anmälan skall om
möjligt ske skriftligt, senast en månad före riksstämman. Annars får ombud anmälas senast till sekretariatet på stämmodagen.

Till ombud vid riksstämman får inte utses ledamot av förbundsstyrelsen.

§ 10 Omröstning vid riksstämma

Röstberättigade vid riksstämma är ombuden. Ombud äger en röst och kan inte vara representerat genom fullmakt.

Medlemsföreningars och sammanslutningars medlemmar, som inte är ombud, har närvarorätt, men inte yttranderätt eller rösträtt vid riksstämman.

Omröstning sker öppet, utom vid val då sluten omröstning skall ske om så begärs. Beslut fattas genom enkel majoritet, utom när kvalificerad majoritet är föreskriven i stadgarna (§§ 22 och 23). Vid lika röstetal gäller den mening som sammanträdets ordförande eller, om ordförande inte är ombud vid stämman, sammanträdets vice ordförande biträder utom vid val då lotten avgör

§ 11 Förbundsstyrelsens säte

Förbundsstyrelsen har sitt säte i Sundbyberg.

§ 12 Förbundsstyrelsens ledamöter

Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande samt ytterligare minst åtta ledamöter.

En mandatperiod omfattar tiden intill dess ordinarie riksstämma avslutats två år efter valet.

Avgår ledamot av förbundsstyrelsen under pågående mandatperiod väljs vid nästa riksstämma efterträdare endast till mandatperiodens slut.

Förbundsstyrelsen utser inom sig en eller två vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare, kassaförvaltare och andra behövliga funktionärer.

Förbundsstyrelsen kan även tillsätta de utskott och organ som förbundsstyrelsen finner lämpligt.

§ 13 Förbundsstyrelsens sammanträden

Förbundsstyrelsen sammanträder minst fyra gånger årligen på kallelse av förbundsordföranden eller när minst sex ledamöter så begär.

Kallelse skall vara skriftlig och utgå minst tre veckor före sammanträdet. Vid brådskande ärenden kan dock förbundsstyrelsen sammankallas med kortare varsel.

Förbundsstyrelsen är beslutsmässig om minst halva antalet ledamöter, däribland ordförande eller en vice ordförande, är närvarande.

Protokoll skall föras vid varje sammanträde och utsändas senast tre veckor efter mötet.

Förbundsstyrelsens sammanträden hålls i fysisk form eller i en kombination av fysiskt möte och digitalt deltagande. Styrelsesammanträde som inte kan hållas i fysisk form skall hållas digitalt. Förbundsordföranden beslutar om formen för styrelsesammanträde.

§ 14 Förbundsstyrelsens uppgifter

Förbundsstyrelsen åligger att:

• utlysa riksstämma och verkställa riksstämmans beslut,
• som högsta beslutande organ under tiden mellan riksstämmorna handha riksförbundets angelägenheter,
• bereda de ärenden som skall behandlas på riksstämman,
• avge årsredogörelse, vilken skall innehålla verksamhetsberättelse, resultaträkning och balansräkning,
• fastställa arbetsordning för förbundskansliet.

Förbundsstyrelsen utser personer att för olika fall teckna riksförbundets firma.

Förbundsstyrelsen kan delegera beslutanderätt till utskott eller motsvarande, eller enskilda personer.

Vid behandling av fråga av synnerlig vikt bör medlemsföreningarna och sammanslutningarna beredas tillfälle att yttra sig.

§ 15 Omröstning i förbundsstyrelse

Varje ledamot av förbundsstyrelsen äger en röst. Ledamot kan inte vara representerad genom fullmakt.

Funktionär, som inte är ledamot i styrelsen, kan adjungeras till styrelsen. Den som är adjungerad har yttranderätt, men inte rösträtt.

Omröstning sker öppet utom vid val, då sluten omröstning skall ske om så begärs. Beslut fattas genom enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som sammanträdets ordförande biträder utom vid val, då lotten avgör.

§ 16 Revision

Revisorerna skall vara två, varav en skall utses till sammankallande. Ersättare för revisorerna skall vara två.

Avgår revisor eller ersättare för revisor under mandatperioden väljs vid nästa riksstämma efterträdare till mandatperiodens slut.

Förbundsstyrelsens årsredogörelse, räkenskaper jämte vederbörliga handlingar skall senast under mars månad ställas till revisorernas förfogande för granskning.

Revisorerna skall senast under april månad till förbundsstyrelsen lämna berättelse över granskning av föregående års förvaltning och ge förslag angående ansvarsfrihet för styrelsen.

§ 17 Valberedning

Val vid riksstämma förbereds av en valberedning. Denna består av fem ledamöter, varav en är ordförande.

Valberedningen skall inhämta förslag på sätt beredningen bestämmer.

Valberedningens förslag skall senast den 31 mars överlämnas till förbundskansliet.

§ 18 Räkenskapsår

Riksförbundets räkenskapsår och verksamhetsår sammanfaller med kalenderår.

§ 19 Medlemsavgifter

Medlemsavgifter för medlemsförening och sammanslutning fastställs av riksstämman och baseras på antalet medlemmar respektive medlemsföreningar den 31/12 föregående kalenderår.

Medlemsförening och sammanslutning skall senast den 31 januari varje år till förbundskansliet inge uppgift om antalet medlemmar, oavsett kategori, i medlemsföreningen respektive sammanslutningen vid utgången av föregående
kalenderår.

Medlemsavgiften skall betalas senast under april månad. Medlemsförening och sammanslutning som inte betalar sin medlemsavgift inom utsatt tid förlorar rätten att utse ombud, om inte förbundsstyrelsen beslutar annat.

Riksstämman kan fastställa stämmoavgift för ombudens deltagande i riksstämman.

§ 20 Motioner

Medlemsförening och sammanslutning har rätt att inlämna motioner till ordinarie riksstämma. Motioner skall vara skriftliga och insändas till förbundskansliet senast den 31 mars för att kunna behandlas av riksstämman samma år.

§ 21 Stadgetolkning

Vid tvist om tolkning av stadgarna hänskjuts frågan till riksstämman eller avgörs i brådskande fall av förbundsstyrelsen som har tolkningsföreträde.

§ 22 Stadgeändring

Ändring av eller tillägg till dessa stadgar skall för att bli gällande beslutas av ordinarie  riksstämma. Fråga om stadgeändring måste vara meddelad i kallelse för att beslut skall  kunna fattas. Förslaget skall bifogas kallelsen. För beslut fordras minst två tredjedelar av avgivna  röster.

§ 23 Riksförbundets upplösning