Veckans porträttfynd föreställer inte bara en kvinnlig banbrytare och modern till en sedemera världsberömd finlandssvensk författare, utan är också det sista porträttfyndet här på nyhetsplats på ett tag, då följetongen gör ett uppehåll från och med nu. Men du som är porträttbiten behöver inte förtrösta – i Rötters databas Porträttfynd laddas det dagligen upp nya porträtt att beundra och låta sig fascineras av.

80568Porträttet av Signe som barn har nummer #80568 i Porträttfynd. Foto: J. F. NorlingFotografiet föreställer Signe Hammarsten som föddes den 1 juni i Klockarebol, Hannäs Östergötland. Hennes föräldrar var komministern och den blivande hovpredikanten Fredrik Hammarsten (1946-1922) och Elin Augusta Emanuelsson (1855-1928). Det fanns ytterligare sex barn i familjen; Elsa (1880-till Tyskland 1907), Thorsten (1884-1978), Olof Daniel (1886-1958), Einar (1889-1968), Rut (1892-1893) och Harald (1897-1978). Familjen flyttade runt en del när fadern bytte tjänst. De kom till Matteus församling i Norrköping 1885, St Olai församling i samma stad 1887, Örntomta 1893, Solna 1898 och Stockholm Klara 1899.

Yrkestecknare

Signe utbildade sig från 1902 till ritare och yrkestecknare på den konstindustriella linjen vid Stockholms tekniska skola och flyttade 1908 till eget boende. Parallellt med sin tjänst som teckningslärare – från 1904 – vid flickskolan Wallinska skolan var hon med och grundade den svenska flickscoutingen och var även en av ledarna vid skolans scoutförening som bildades 1908. Hon medverkade även som illustratör i skämttidningen Strix mellan 1904 och 1913.

Under en studieresa till Paris 1910, där hon skulle studera skulptering, träffade hon den finländske skulptören Victor Bernhard (Faffen) Jansson (1886-1958). Paret gifte sig i Stockholm 1913, återvände en tid till Paris innan de 1914 flyttade till Finland.

Formgav sedlar

Signe arbetade större delen av sitt yrkesliv på Finlands banks sedeltryckeri och formgav 173 finländska frimärken, det sista 1962, bland dessa finns de klassiska lejonmärkena. Hon tecknade även ett flertal sedlar och obligationsbrev. När hon verkade sig som karikatyrtecknare i olika skämttidningar använde hon sig av signaturen Ham. Hennes mans inkomster var oregelbundna, så familjen var beroende av Signes inkomster.

Världsberömd dotter

Paret fick tre barn – mumintrollets skapare Tove Marika (1914-2001) tecknaren och författaren Lars Fredrik (1926-2000) och fotografen och författaren Per Olov (Prolle) (1920-2019). När Tove inte längre hann med att teckna mumintrollserien var det Lars som efterhand tog över. Mellan 1959 och 1975 var det han som ensam tecknade serien. Lars var även den som stod för den affärsmässiga delen vad gällde mumintrollen.

På fotots baksida står texten: Till Mor Lotta i Halsebo d. 19 Nov 1884. Ett förslag är att det är Signes mormor Charlotta Fredrika Häger (1812-1858) som avses. Men hon avled redan 1858, så det är knappast troligt. Ett annat förslag är Carolina Charlotta Persdotter (1847-1933) som vid denna tid bodde i soldattorpet Halsebo i Hannäs med sin man soldaten Carl Johan Färdig (1848-1924).

Här hittar du hennes porträtt i Porträttfynd

I Porträttfynd hittar du även ett foto på Signes far Fredrik Hammarsten:

https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/oestergoetland/norrkoping/carl-nilsson/186837

Om fotografen

Fotografiet är taget av Johan Fredrik Norling som föddes den 5 maj 1839 i Skärkind, Östergötland. Hans föräldrar var torparen Carl Johan Norling (1803-1862) och Anna Brita Nilsdotter Skoglund (1814-1883). Det fanns ytterligare sex barn i familjen: Charlotta Wilhelmina (1837-1922), David Oscar Reinhold (1841-1895), Anna Lovisa (född 1844), Johanna Sofia (1847-1914), Augusta Charlotta (1849-1939) och Hedda Maria (1852-1878).

Systern Anna Lovisa var piga och dömdes 1871 till fyra års straffarbete för barnmord. Hon avtjänade straffet på Centralfängelset i Stockholm och frigavs 1875.

Johan Fredrik flyttade 1856 till Gryt där han arbetade till 1860 som dräng då han flyttade till Ringarum och stod som lärling i kyrkböckerna. Troligen var det målarlärling som avsågs för 1862 flyttade han till Östra Ed och 1865 till Västra Ed och står i båda församlingarna som målare. I samband med sitt giftemål med Johanna Cecilia Esping (1834-1915) flyttade han till hennes hemförsamling Ukna i Kalmar län. Här föddes enda barnet Sigfrid Johan Hugo (1873 –till Nordamerika 1897). Bostaden var Fattighuset, men det var förmodligen något fastigheten använts till tidigare. Hans hustru var barnmorska och tjänstgjorde som sådan mellan 1865 och 1906. Från 1901 är Johan Fredriks titel fotograf. Sista flytten gick av stapeln 1906 och då till Lofthammar.

Johan Fredrik drev fotoateljé i Ukna från senast 1883, i Nelhammar cirka 1883-1885 och i Loftahammar från 1906. Atlejénamnet byttes efterhand från J. F. Norling till J. Fr. Norling till bara Norling.

Johan Fredrik avled den 28 mars 1921 i Lofthammar,

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button