Veckans porträttfynd

Så här på Kanelbullens dag bjuder vi på ett bagarporträtt i Veckans porträttfynd. Utöver den vanliga släkthistorien om den avbildade och fotografen får du även lite matnyttigt om kanelbullens historia. Fler bagarporträtt, på bland andra Bagarjonke i Lycksele, hittar du längst ned.

De tre bagarna har nummer #168453 i Porträttfynd.En av de tre bagarna på fotografiet är Karl Sigfrid Lundgren som föddes den 24 mars 1884 i Ålund, Byske, Västerbotten. Hans föräldrar var bonden Anders Lundgren (1846-1933) och Vilhelmina Ulrika Vesterlund (1850-1908). Det fanns ytterligare sex barn i familjen; Petter (1876-1953), Johan Wilhelm (1879-1969), Frans Rikhard (1882-1927), Kristian Minette (1887-1901), Elin Lovisa (1889-1980) och Olga Wilhelmina (1895-1928).

Karl Sigfrid står som bageriarbetare i Byske från 1900. Under 1907 var han under några månader bagare i Skellefteå innan han återvände till Byske. Här verkar han ha arbetat på Kafé/Bageri Johansson. Fotografiet är taget 1911. Han åkte över till USA 1914 där han arbetade som bagare, återvände till Byske 1920 men åkte tillbaka till USA 1922. Han återkom slutligen till Sverige 1926. I folkräkningen 1940 står han som minuthandlare (diversehandlare) med egen rörelse. Från 1946 var han bosatt i Piteå där han avled den 26 februari 1969, Karl Sigfrid gifte sin aldrig.

Här hittar du hans porträtt i Porträttfynd

Om fotografen

Fotografiet är taget av Algot Åström som föddes den 11 augusti 1864 i Byske, Västernorrland. Hans föräldrar var bonden Anton Persson Åström (1824-1871) och Amanda Larsdotter Norgren (1824-1897). Algot hade fem syskon; Helena (1855-1894), Jonas (1857-1936), Anton (1859-1941) och Trogott (1867-1879). I hushållet bodde även farmodern Magdalena Jakobsdotter (1793-1871).

Algot köpte ett hemman i Byske tillsammans med sin bror Jonas. Han råkade dock ut för en arbetsolycka och tvingades amputera ena tummen. Han sålde därför sin andel till brodern runt 1890 och startade en fotoateljé. Ateljén fick först namnet Alg. Åström, men vid sekelskiftet bytte han namn till Algot Åström för att på 1920-talet bara använda namnet Åström. På somrarna stängde han ateljén och cyklade runt i trakten och fotograferade vyer och tog porträttbilder hemma hos folk. Algot var verksam som porträttfotograf till 1938. När han bestämt sig för att avsluta karriären lät han sin måg köra allt hans fotomaterial inklusive alla glasplåtar till soptippen. En lokal fotograf – Abel Tjärnlund- fick reda på detta och lyckades rädda cirka 1 000 glasplåtar som inte hunnit slängas. Dessa förvaras idag på Skellefteå museum.

Han gifte sig 1892 med Erika Berglund (1862-1923). Paret fick inga egna barn men de tog 1910 hand om Erikas brorsdotter Inez Lovisa Clementine (1892-1940). Algot avled den 24 september 1940 i Byske.

Kanelbullens historia

Okänd bagare med nummer #118465 i Porträttfynd.Kanelbullen (även kallad kanelsnäcka eller kanelsnurra) skapades i Sverige någon gång på 1920-talet. När avspärrningarna efter första världskriget försvann blev det åter möjligt att importera varor som inte fanns i Sverige, bland annat kanel, samtidigt som priserna generellt sjönk. Det kan ha varit bakgrunden till att kanelbullen snabbt vann popularitet.

Men eftersom en del av ingredienserna fortfarande var dyra dröjde det till 1950-talet innan kanelbullen slog igenom på allvar. Den förekom då i många olika former – som snäcka, giffel, vegabulle, klippt bulle, kringla med mera. I Vår Kokbok från 1951 finns flera recept på kanellängder och kanelbullar.

Enligt en prisuppgift från Alingsås 1952 kostade bullarna då 10 öre styck, att jämföra med en liter mjölk som under samma år i genomsnitt kostade 41 öre. Att få sig en redig kanelbulle till fikat var alltså klart prisvärt omkring förra sekelskiftets mitt.

När kvinnorna på allvar började ge sig ut i arbetslivet på 1960-talet uppstod behovet av få till bullarna på ett lite snabbare sätt (att slå sig ner med tidningen efter jobbet var fortfarande otänkbart för gifta kvinnor). Då vann ett lite enklare receptet mark, där degen kavlades ut och beströks med fett, kanel och socker varefter den rullades ihop och skars i lika stora bitar. Dessa lades på plåtar (i formar eller på bakplåtspapper) och fick jäsa innan de stoppades in i ugnen. Kanske är det just sådana kanelbullar det bakas mest av än i dag.

Fler bagare i porträttfynd

I Porträttfynd finns många sökalternativ du kan använda dig av för att begränsa din sökning. Du kan även fritextsöka. Här nedan är några av träffarna på ordet "bagare".

Thure Nordensten, bagare i Stockholm, har nummer #117257 i Porträttfynd."Bagarjonke" i Lycksele har nummer #276 i Porträttfynd.Gotthard Pettersson, bagare och Jonas Lycksell, Slaktare. #27220 i Porträttfynd.