Han finns också på foto #153151. Hans mor finns på foto #86788 och syster och bror på foto #86763 och #88276

Det bör vara sjökaptenen Karl Viktor Regnell född 1850, Västervik, gift 1882 med Alma Hilda Adele Waernmark, född 1859, Ukna. Han var son till handlande Samuel Gustaf Regnell, född 1819, Södra Vi och Augusta Maria Hanström född 1828, Vimmerby. Källor: Sveriges Befolkning 1880 Sveriges dödbok 6 Födda: Västervik, 18 september 1850, Nr 81

Birth 23 Sep 1822 in Göteborg, Västra Götaland Län, Sweden. Death 3 Jul 1888 in 351 Euston Road, St. Pancras, London, England

Det bör vara Erik Gustaf Evert Leijonhufvud född 1862, Asa, son till Gustaf Edvard Abraham Leijonhufvud född 1824, Asa #136138 och Hedvig Aurora Hildegard Taube född 1839, Väckelsång #136183. Han var gift med Mary Ellen Pherman född 1861, Nord Amerika Källor: Sveriges Befolkning 1880 Husförhör sidan 153, Asa, Småland, 1862-1868

Det är väl mest sannolikt att detta är Maria Eleonoras systerson/Augustas kusin Adolf Pontus Andersson, f 1840-02-21 i Tölö (N). Han emigrerade 1871 från Göteborg till London. 1878 gifte han sig med Clara Larsson, f 1840 i Döderhult, som emigrerade från Stockholm 1878. 1879 kom hennes dotter Anna Sofia, f 1866, efter. Dottern växte upp i Härnevi sn medan Clara arbetade i Stockholm. Clara dog i september 1885 och Adolf Pontus dog 1895-03-27 (i Poplar). De fick inga gemensamma barn. Möjligen skulle det kunna vara maken till systern Carolina Amalia Andersson, född 1843-08-19 i Tölö, gift Krahn. Se nedan.

Carolina Amalias make Johan Jochen Wilhelm Krahn var född 1833-10-24 i Fitzen, Lauenburg, Schleswig-Holstein. Hans föräldrar var Johann Jochen Krahn och Anna Catharina Maria, född Frank enl attest daterad 1849 i Potrau. Han kom till Göteborg Christinae Tyska 1868 men anmälde inte sin utflyttning till London. De bodde i 5R41, i samma "hushåll", enl 1870 års mtl (1871 finns de inte kvar). Där benämns han skräddarmästare och hon släkting och jungfru. När och var de gifte sig är oklart. Enl Englands and Wales Census 1871 var de gifta. John William Krahn dog i mars 1897 i Kensington (England), 64 år gammal. Källor: Gbg Christinae Tyska HII:3 (I-L, 1817-1921)(K18), Göteborgs mantalskontor FIaa:66, bild 3230 i AD och Rootsweb, volym 1a, sid 95.

Möjliga personer enligt svar jag fått på AF 2008-08-28: "1881 finns en Adolph Anderson, 40 med fru Clara, 41 och dotter Anny, 14 i St Georges East, Tower Hamlet. Han är där sugar baker, som inte betyder sockerbagare utan en arbetare som gör sockertoppar, ett farligt arbete med hög dödlighet." "Det finns en Adolph Anderson i 1891 års census, han är född ca 1840-41 i Sverige och bor i London, han är Meat Packer (köttpackare, någon slags slaktaryrke). Bor på 39 Blakesley Street i St Georges med dottern Anna S Anderson, 24 år, född i Sverige." "Carolina är svårare att finna, hon gifte sig säkert och bytte namn, men en ganska bra gissning i 1891 års census är att Carolina Amalia Kranha, gift med Jon William Kranha, skräddare från Lauenburg och boendes på 58 Tichfield Street i Marylebone (Cavendish Square) är rätt. Hon är född i Göteborg, Sverige ca 1844. I 1871 års census heter hon Krahn eller Kruhn, vilket verkar mer rätt, gift med Johan W och bor i Hammersmith. Där står han som född i Ryssland. När census tas 1901 så är hon på besök hos vänner i Twickenham, svenskarna Brita M Anderson och hennes syster/brorson Jannon Johnson. Carolina är svensk medborgare, änka och jobbar som tjänare." Adolf skulle i så fall ha en dotter född ca 1867, dvs innan han flyttade från Sverige, vilket jag inte har kunna se i kyrkböckerna. Hustrun skulle dock kunna ha fått en dotter före giftermålet.

Vid sökning på nätet hittade jag att fotografen var verksam vid 11 Cannon Street Road, Stepney, 1865 -1886. Augusta hade två kusiner som emigrerade till London, Carolina Amalia, f 1843-08-19, emigr 1870-11-15 fr Gbg Domk. Adolf Pontus, f 1840-02-21, emigr 1871-03-29 fr Gbg Domk. De hade även brodern Lorents Edvard, f 1836-07-05, som var till sjöss och lär ha drunknat på en sjöresa 1875. Deras föräldrar var Peter Andersson, 1812-1878, och Anna Gustava Larsdotter, 1814-1853 (Augustas faster).

England and Wales death index: Name: George Marcondes Nixon Birth Date: 8 Dec 1890 Death Registration Month/Year: 1977 Registration district: Wandsworth Inferred County: Greater London Volume: 15 Page: 1704

Det kan stå 3650 Salchli på baksidan

Robert Holmdorff dog i sep 1929, liksom hans hustru Amelia Penelope Elton (f 1860), båda i Dartford, Kent, England. De hade en dotter, Amelia Mary Holmdorff född juni 1901 i Dartford. Familjen var bosatt i Erith, London. Uppgifterna är hämtade fr www.freebmd.org.uk.

Fotografuppgifter: John Lysnar Huntly var född 1866 i St Marylebone, död 1951. Studio: Imperal Buildings, 68 New Bridge Street, London, 1894-1895 2. 238 Upper Street, Islington 1895-1902, efterträdare till E J Russel. 3. 470 & 472 Holloway Road, Islington, 1902-1907. Efterträdare till Delmen Art Studio. 4. 440 Holloway Road, Islington, 1907-1929 källa: www.PhotoLondon.org.uk, meddelat av Stefan Dake, Rötter, Anbytarforum.

I en diskussion i Rötters Anbytarforum har det kommit fram att platsen är London, England. Sedan har det kommit ett förslag, om att det står Huntly och inte Huntty och det verkar stämma.

Det här verkar vara Josua Henriksson Se #103163 #103161 #103139.

Kanske det kan vara sjömän med tanke på dragspelet och den allmänt brokiga samlingen samt att det rör sig om hamnkvarteren i East End men jag tvekar ändå. Jag som har engelsk järnvägsfamilj undrar om det kan vara järnvägs- eller andra transportkonstruktörer. Just den här tiden som kläderna skvallrar om var ju explosiv när det gällde utbyggnad av vägar och järnvägar. Mannen som verkar vara i ledning har dessutom en klockkedja även om järnvägen inte är ensam om detta. Han var visserligen ingen knapp i hatten som skulle visa på tillhörighet hos någon av de många privata järnvägsbolagen eller Londons olika transportbolag men han kanske istället är just ingenjör och detta är hans arbetslag? Fotografen är baserad i Poplar vilket ligger mitt i East End och där fanns bland annat en spårvagnsdepå men också den privata järnvägen London and Blackwall Railways gick härigenom. På London Transport Museum har de ett bildarkiv man kan leta igenom med bilder som dessa: http://www.ltmcollection.org/photos/photo/photo.html?_IXSR_=0f7HEwnyYgF&_IXMAXHITS_=1&IXinv=1998/75334&IXsummary=themes/theme_top&IXtoptheme=People&_IXFIRST_=24 http://www.ltmcollection.org/photos/photo/photo.html?_IXMAXHITS_=1&_IXSR_=0f7HEwnyYgF&IXsummary=themes/theme_top&IXtoptheme=People&_IXFIRST_=54 http://www.ltmcollection.org/photos/photo/photo.html?_IXSR_=gTilsvYxHoV&_IXMAXHITS_=1&IXinv=1998/64957&IXsummary=results/results&IXsearch=Poplar&_IXFIRST_=15 Eller som de här byggarna av tunnelbanan: http://www.ltmcollection.org/photos/photo/photo.html?_IXSR_=CQMuwNeT3GW&_IXMAXHITS_=1&IXinv=1998/84911&IXsummary=themes/theme_sub&IXtoptheme=Underground&IXrefine=Construction&_IXFIRST_=19 Det slår mig också att om fotot har svensk anknytning (fotografen verkar ju vara norsk eller så) så kan det säkert vara så att svenska rallare var om inte eftersökta så iallafall tacksamt emottagna under järnvägsboomen - vi som själva hade ett långt land med svårbyggd järnväg (även om expertisen kom från England från början och vi var sena i Sverige på grund av rädsla och pengabrist). En annan mycket vanlig syn i East End är kanaler så det kan vara kanalbyggare som klätt sig fina. London Canal Museum i Camden kanske vet mer men de har inte samma fina bilddatabas på hemsidan. Bara några funderingar...

Ja fadern var Anders Tjernberg, men jag har bara sett att han tituleras kronolänsman. Han var född i Sättna Y.

I Begravda i Sverige finns provinsialläkare Nils Andreas Tjernberg född 9/5 1844 död 9/5 1901 i Nora, begravd i Timrå. Kan fadern ha varit kronofogden Anders Tjernberg född 1813, död 5/9 1859?

Fotografen var verksam i London.

Stort tack till Thomas Dahl. Som ett ytterligare klarläggande bör omnämnas att Limehouse enligt engelska lokalhistoriker är korrekt eftersom det finns ett Limehouse som ligger i Poplar, East End, London. Martin & Co:s studio på W India Dock Road låg praktiskt taget mitt emot K-distriktets polisstation, och texten Photographers to the Metropolitan Police indikerar studions allt fastare engagemang hos polisen som fasta fotografer, även om studions normala arbetsområden fortfarande bör ha varit ordinär porträttfotografering. Få foton från den sistnämnda verksamheten verkar dock ha överlevt, vilket gör fotot intressant.

McLaughlin har fått en bild av baksidan.

Som en kommentar kan tillfogas att J. Martin står för fotografen JOSEPH MARTIN, vars studio låg i East End, London. Eftersom kortet uppenbarligen är märkt på baksidan (?) med studions adress 14 West India Dock (som låg i Poplar, East End, London - INTE Limehouse, USA), så kan man - enligt den kanadensiske forskaren Robert McLaughlin (som forskat en hel del kring Joseph Martin och som kontaktade mig när han snubbalde över bilden här) dra slutsatsen att fotot är taget under perioden 1894-1905. Därefter hade nämligen studion bytt adress till 62 West India Dock Road. Före 1894 låg den på adressen 11 Cannon Street Road. Joseph Martin var den fotograf som anlitades för att avbilda Jack Uppskärarens offer på bårhusen I East End 1888-1891 (vilka eller hur många av dem är osäkert) och därför är han av stort fotohistoriskt intresse. Enligt McLaughlin är bilden ovan unik eftersom Robert McLaughlin i sin forskning inte tidigare påträffat något foto från Martins ateljé som avbldar en person i livet (även om man vet att han hade många sådana valiga uppdrag). McLaughlin skulle därför vänligen vilja komma i kontakt med Thomas Dahl i Mariestad som lagt upp bilden (eller någon annan som har liknande bilder eller info att förmedla) - bland annat är han mycket intresserad av att få se fotots baksida (evetuell stämpel eller textsom förekommer där) samt möjligen mer information om den avbildade personen eller fotots proveniens. Själv har jag lagt in denna information och kommentar å hans vägnar och efter hans uttryckliga önskemål. McLaughlin kan nås på email traisson@email.com För vidare info om Joseph Martin, se Robert McLaughlin: The First Jack the Ripper Victim Photographs (Zwerghaus Books, Edmonton 2005). /Glenn lauritz Andersson, kriminalhistorisk författare

Se Elgenstiernas ättartavlor, Band VI, sid 125, Tab 29.

Hej! Vill gärna dela med mig lite kuriosa som har med friherre Sten Raab att göra. Jag har i min ägo en tjock läderinbunden bok (12x18x7)tryckt 1792 (första tryckning 1695) betitlad "Then Swenska Psalm-Boken" som Sten Raab har skrivit i på försättsbladet: "Har tillhört min mormors farfars Kammartjenare Carl Göran Lindberg". Undertecknat "Mårbacka d. 27/3 1890, Sten Raab". Stens mormors farfar torde vara Kammarherre Carl Hartvig Fleetwood i Åslevik, född 1742. Det finns ytterligare två personer som skrivit på försättsbladet. Den förste är Carl Göran Lindberg själv "Däna bok har jag kjöpt i Nortjepyng år 1796 ok kostar 20 daler". Undertecknat: "Carl Göran Lindberg, Åslevik". Den andre skribenten är förmodligen Stens mormor Friherinnan Margareta Lovisa Fleetwood (född 1779) som han ärvt boken av: "Åslevik Den 20 May 1838 Är denna Bok köpt". Hur boken sedan hamnade hos min morbror antikvarien på Sibyllegatan (han överlät antikvariatet till ny ägare omkr 1990) i Stockholm förtäljer inte historien. Jag har ärvt boken av min morbror som gick bort nära 95 år gammal förra året, och med hjälp av internet sökte jag ikväll efter denne Sten Raab och hans mormor och mormors farfar, och då dök också denna konversation upp i "Rötter", och jag fick till och med en bild av honom och hans familj på köpet, samt namn på en nu levande ättling. :-) Fantastiskt!

Sten Raab skrev flera jaktböcker där han berättar om sina äventyr med Gustaf Schröder och flera jaktkamrater i Sunnetrakten. De bildade ett ordenssällskap - Grytriddarna. Min fars fiskekompis var hundpojk åt jaktsällskapet och hade mycket att förtälja om deras leverne. Bernt Jansson. P.S. Jag skulle gärna vilja låna bilden till min berättelse om hundpojken. Mvh D.S.

Axel Viktor Hugo Stensson född 1890 på bilden alltså 7 år är min morfar Hugo. Han berättade ofta för mig om sin tid i London men jag vet inte varför familjen flyttade dit under några år! Det är helt riktigt att morfars far Sten Raab köpte Mårbacka 1890 eftersom Selmas far hade alkoholproblem och därför fick sälja gården något som Sten Raab också fick göra efter några år.

Boken heter, Mammas Selma! Det var så Selma Lagerlöf undertecknade sina brev till modern.

I boken Selmas mamma, brevväxling mellan Selma Lagerlöf och hennes mor, står att den 3 maj 1890, så såldes Mårbacka till sten Raab.