Mannen kan vara Karl Herman Öhnell född 1842, Stockholm. Se #168832. År 1890 var han kapten, bosatt i Stockholm. Uppgiften bör bekräftas.

Det är det.

Det kan vara fabriksidkare Mauritz Emil Gullberg född 1823, Halmstad Halland, bosatt 1880 i Stockholm Källa: Sveriges befolkning 1880

Adolf Fredrik Lindblad compositore. Si trova nello stesso album con Norman perchè suo figlio Paer Carl sposò Eugenie Neruda, sorella di Wilma Néruda

Adolf Fredrik Lindblad compositore. Si trova nello stesso album con Norman perchè suo figlio Paer Carl sposò Eugenie Neruda, sorella di Wilma Néruda

Lindblad bodde på Wahrendorfsgatan 8 mellan 1861 och 1864, då han flyttade till Skeda (Linköping). Adressen är således den avporträtterades.

Lindblad, Adolf Fredrik, tonsättare. Född i Skeninge d. 1 febr. 1801. - L. uppfostrades af fosterföräldrar, hvilkas namn han antog, kom vid 8 års ålder till sin mor, då hon bosatte sig i Stockholm, men ansåg sig så hårdt behandlad i hemmet och skolan, att han för en tid rymde. Efter styffaderns död 1812 kom han ånyo till fosterfadern, i hvars handelsbod i Norrköping han arbetade i två år. Butter till sitt sätt och omöjlig på kontoret, skickades L. till ett engelskt skeppsklarerarkontor i Hamburg, där han stannade i tre år, till 1820. I denna stad erhöll han musikaliska och filosofiska väckelser genom ett par ungdomsvänner. Hemkommen till Sverige, gjorde han 1822 bekanstskap med Atterbom och mottog af honom idén att resa till Uppsala, där han 1823 blef student och begynte studera musikens teori under Haeffner. Sedan han 1824 tillsammans med Geijer utgifvit sitt första musikverk: Musik för sång och piano, ordnade hans vänner så att han kunde företaga en utrikes resa.Det var särskilt änkeöfverstinnan Malla Silfverstolpe, som tog hand om L. Han tog därvid först Berlin till vistelseort och erhöll till lärare Carl Friedrich Zelter och till medlärjunge Felix Mendelssohn-Bartholdy, den store kompositören, med hvilken han knöt ett trofast vänskapsförbund, hvarigenom en intressant brefväxling dem emellan bär vittne. Från Berlin begaf han sig 1826 till Paris, där han studerade Logiers metod för pianoundervisning och införde densamma i den berömda musikskola, som han öppnade i Stockholm efter sin hemkomst 1827 och sedan för det mesta ledde, tills han 1860 öfverlät densamma till Ivar Hallström. 1828 blef han också lärare vid Nya elementarskolan, där han verkade till 1833, och hade förstnämnda år gift sig med Carolina Vilhelmina Sofia Kernell, syster till Bellmanssångaren Kernell, genom hvilken L. blef bekant med Atterbom, deras kusin. från 1864 bodde L. på sin egendom Löfvingsborg nära Linköping och afled d. 23 aug. 1878. Ledamot af Musikaliska akademien. 1852 erhöll L. Svenska akademiens stora guldmedalj. - Utrymmet tillåter icke att uppräkna alla de tonskapelser, som år efter år, häfte efter häfte, offentliggjorts och fört L:s namn vida öfver Sveriges gränser. Några måste dock nämnas: C-dur-symfoni, som uppfördes i Stockholm 1831-32 och först grundlade hans rykte som tonskald, Frondörerna, första gången uppförd på k. operan 1835, Drömmarne, körer med orkesterackompanjemang till text af Thecla Knös, ett stort antal Sånger med pianoackompanjemang, många med ord af tonsättaren sjelf, hvilka vunnit en ofantlig spridning och kunna sägas vara hvarje musikaliskt svenskt sinnes tillhörighet. Skjutsgossen, Natten, På berget, Bröllopsfärden, En sommardag, Sorg, Friskt mod, Invaliden, Får gå, Mån tro, Varning, En vårdag, Hjärtats vaggsång, Den skeppsbrutna, Aftonen, Bedragen väntan, Sylvias resa, Ett sommarhem, Sista visan och många andra visor, hvari L. ger uttryck för en hel mängd stämningar och alla äro äktsvenska, skola lefva i alla tider. (Svenskt biografiskt handlexikon, II:66-67).

Kompositören Adolf Fredrik Lindblad (1801-1878). Se t.ex. Svenskt Porträttgalleri, avd XXI s 64 (1897).

Ludwig Norman. Compositore, pianista, Maestro di Cappella.

Norman, Fredrik Vilhelm Ludvig, musiker, tonsättare. Född i Stockholm d. 28 aug. 1831. Föräldrar: bokhandlaren Johan Norman och Amalia Engström. - N:s rika musikanlag föllo från början i goda händer, i det han erhöll sin första musikaliska bildning i den utmärkte tonsättaren A. F. Lindblads undervisningsanstalt. Några konstvänner, som med uppmärksamhet följt hans ovanliga framsteg, bekostade för honom en resa till Leipzig, där han vann inträde vid konservatoriet och under åren 1848-51 studerade harmoni under Hauptman, kompostion under Rietz och pianospelning för Moscheles. Efter slutad kurs, fortsatte han ännu ett år sina musikstudier i Leipzig och återvände 1852 till Stockholm. Här nedsatte han sig först som musiklärare och lämnade enskild undervisning i pianospelning till 1858, då han utnämndes till lärare i komposition, instrumentering och partiturläsning vid Musikaliska akademien. Detta lärarkall utöfvades af honom i tre år eller till 1861, då han erhöll förordnande att bestrida hofkapellmästarebefattningen, hvarefter han 1862 tog afsked från akademien och blef utnämnde till hofkapellmästare. Han stod sedan länge i spetsen för det musikaliska arbetet vid landets första scen och var med aldrig tröttadt nit den ledande själen i hvad där på tonkonstens område åstadkoms och utvecklades. Först 1879 frånträdde han operan men ledde dock såsom förste hofkapellmästare hofkapellets symfoniorkester ända till hösten 1884. Han uppträdde tillika som grundlig och bildad musikkritiker i flera tidningar samt visade i en mängd gedigna kompositioner, mest orkester- och konstertsaker, prof på en glänsande förmåga såsom tonsättare. N. var sedan 1857 ledam. af Musikaliska akademien, såsom hvars preses han fungerade 1873-74, och där han vid konservatoriet ånyo var kompositionslärare 1880-82. Året därpå beviljade honom riksdagen ett tonsättaregage af 2,000 kronor årligen, och 1884 förärade honom Svenska akademien sin stora prismedalj. Död i Stockholm d. 28 mars 1885. - Gift med Vilhelmina Maria Franzisca, f. Neruda, violinvirtuos. (Svenskt biografiskt handlexikon II:216).

Liknar hovkapellmästare Ludvig Norman (1831-1885). Se t.ex. Svenskt Porträttgalleri avd XXI s83 (1897).

Johan Viktor Tegnér var född i Estuna 1839-03-28 och avled i Norrtälje 1891-10-07. (Kugelbergs klippsamling).

Detta är troligen den Johan Viktor Tegnér, som tjänstgjorde som läroverkslärare i Norrtälje. Han var född i Estuna (A) 1839 och var gift med Hulda Dorotea Kristina Blomberg, född 1843.

Johannes Rohtlieb, född 17 december 1807 i Hamburg, Tyskland och död 12 april 1881 i Stockholm. Gift 1835 med Charlotte Juliane Philippine Friedrike Döhn (1814-1898). Från år 1833 var han predikant hos holländska församlingen vid Tyska kyrkan i Stockholm, 1839-1875 kyrkoherde vid S:ta Gertruds tyska församling i Stockholm. Källor: Laurin: Minnen 1868-1888, Stockholm 1929 och Svenska män och kvinnor - del 6, Stockholm 1949. Båda med välliknande foton.