Det här måste vara bondkomikern Lars Bondeson. Så här står det i Märta Ramstens artikel Om Folklig vissång i Folkmusikboken (internet): Den som först lanserades som 'bondkomiker' var Lars Bondeson (eg. Carl Öhlin) som på 1890-talet började uppträda på olika Stockholmsscener. /.../ Till att börja med uppträdde han i hälsingedräkt, sedan i en 'folklig fantasidräkt med broderier på väst, jacka och strumpor'. (I not hänvisas till Uno Myggan Ericsons På nöjets estrader.)