Nej, det är inte Selma E Johansson som var min farmor. Jämför bild #166444.

Ser ut som Selma Eugenia Johansson född i Lycksele, Björkberg 1885-12-25, gift med Walfrid Hedström från Hedmark, Lycksele.

Ellen var min farmor och gift med Aldor Beckéus född 1903 i Kiruna. Tack Håkan

Syster Ellen Ingeborg föddes 1911 i Kiruna, Jukkasjärvi fs. Far: Bror Anton Öström f 1864 i Nederluleå. Mor: Hans fästmö Hulda Kaisa f. 1883 i Korpilombolo, dotter till backstugusittaren Anders Henriksson i Teurajärvi.

Vad är det för bildnummer till den likadana bilden i album #91069?

Det var en dublett som är raderad /Admin

Leonard föddes i Dalvik, son till Petter Lundström och EMMA Kristina Lundgren.

Det där är Leonard Lundström, en farbror till min mormor.

Det här bör vara Petter Leonard Lundström född 1880, Skellefteå. Se #71914

Kiruna Söderberg föddes 21/8 1899, hon var den förstfödda i Luossavaara som samhället hette då. 1900 27/4 fick samhället namnet Kiruna. Min mormor hette alltså Kiruna ett ½ år innan samhället fick sitt namn. Namnet Kiruna går i arv till den förstfödda flickan i varje generation. Vi är nu 6 generationer flickor som heter Kiruna!

Kiruna Söderberg - gruvsamhällets förstfödda Den 21 augusti 1899 kom att bli en smått historisk dag i det embryo till samhällsbildning som Luossavara då utgjorde. Då föddes nämligen en dotter till snickaren Anders Petter Söderberg, född i Hassela Hälsingland och hans maka Ingeborg, född 1873 i Hotagen Jämtland. Flickebarnet döptes den 22 oktober av järnvägspastorn A N Juliebö, till namnet &#148,Kiruna&#148, i närvaro av Hjalmar Lundbohm, som stod fadder till henne samt fröknarna Frida Lindgren och Anna Dryselius (samhällets första sjuksköterska.) Flickebarnet blev därmed den första som bar namnet Kiruna, eftersom samhällsbildningen fick sitt officiella namn, Kiruna, först den 27 april 1900. För sitt ovanliga namns skull blev hon mycket tidigt uppmärksammad i pressen landet över och Borg Meschbilden av henne och den övriga familjen utanför den eländiga bostaden, hör till en av fotografens mest spridda. I Norrbottens Kuriren från den 20 april kunde man läsa följande notis: &#148,Kirunas förstfödda. Under denna rubrik återgåfvo vi för en tid sedan efter författaren V Hylpers berättelse o huru de förstfödda barnet i Kiruna döptes och fick namn, hvilken notis sedan gått ut genom pressen. Nu meddelar emellertid barnets fader, som icke norrman, utan född i Hälsingland, följande beriktigade, som inte gör berättelsen sämre utan snarare än bättre boquet på densamma. &#148,Då platsen för cirka tre år sedan besöktes af åtskilliga grufintressenter däribland konsul Broms med fru och disponent Hjalmar Lundbohm, kommo dessa på den goda idén att till Kirunas förstfödde skänka en summa af 100 kronor att använda till lifränta. Här visste ingen ännu hvilka som skulle bli den förstföddes föräldrar, hvarför talet om att fadern nekade mottaga gåfvan är fullständigt gripet ur luften, lika så att härvarande prästen är eller har varit laestadian. På förslag af Lundbohm blef flickan med mitt lifliga bifall kallad Kiruna. Lilla &#148,Kiruna&#148, kan emellertid glädja sig åt att ha vunnit ryktbarhet redan innan hon lärt sig tala rent, och det är minsann inte alla förunnat att redan ved den åldern blifva föremål för pressens uppmärksamhet.&#148, Familjen uppvaktades Före detta borraren Johan L Lundsten berättar i Astrid Odstedts intervjuserie, att han och hans arbetskamrater uppvaktade familjen Söderberg samma morgon som flickebarnet föddes. Alla skänkte en slant var och avtackades sedan av föräldrarna och disponent Lundbom, som också var närvarande, för gåvorna och uppvaktningen. När Kiruna Söderberg föddes fanns det sammanlagt 12 byggnader på platsen samt ett antal jordkojor utspridda efter stranden av Luossajärvi mot Haukivaara (Gäddberget) där staden så småningom byggdes upp. Av byggnaderna var B1: an uppförd 1890 den tidigaste. Den följdes av B 2: an 1895 (disponentbostaden) och arbetarbostaden B 3: an 1897. Vidare fanns Hannu & Grens diversehandel, firma Silwfwerbrand & Hasselström, handlande Richard Johansson B 4, provisorisk snickarverkstad, arbetarbostad laboratoriet B 5, Bolagskontoret, SJ:s sjukhus och Gamla Kyrkan. När rälsläggningen av den provisoriska banan, den 16 oktober 1899 nåde fram till Kirunavaara, uppfördes raskt flera byggnader i närheten av &#148,Tippen&#148,. Det var enklare handelsbodar, som inrymde klädes & skoaffärer, Strands och landströms bagerier, Johanssons köttbutik, systrarna Aronssons &#148,Kaffe & Matservering&#148, samt Sandbergs och Sääfs bryggerier med flera. Bristen på virke gjorde att snart sagt vad som helst måste användas som byggnadsmaterial. Torv, björklanor, lådvirke, bakaved ja allt dög till dessa primitiva bostäder. Men frågan är om inte Söderbergs koja var den torftigaste av alla. Det påstods att, när det regnat, så fortsatte det att regna hos Söderbergs i flera dagar. Så berättar exempelvis J A Hartzell för Astrid Odstedt. Han byggde nämligen, 1899, sin torvkoja ihop med Söderbergs och sparade därigenom en fjärde vägg. Han nämner också att familjen Söderberg då planerade att flytta någon annanstans, men om det blev av står ej att finna i tillgängligt källmaterial. 1904 när flickebarnet Kiruna i femårsåldern började få en uppfattning om sin omgivning, hade samhället Kiruna vuxit otroligt fort. Då fanns det inte mindre än 3. 910 kyrkoskrivna innevånare. Det året föddes inte mindre än 201 nya samhällsmedborgare. Många bodde då i de av LKAB uppförda arbetarbostäder. Dessa höll en god standard efter den tidens krav. 1907 inträffar för Kiruna Söderbergs och den övriga familjen en stor förändring av familjesituationen. Fadern beslutar sig för att emigrera till Nordamerika (Kanada) för att söka sin lycka där. Han tar med sig dottern Klara Kjerstina fjorton år och sonen Paulus Leander tio år. Lämnades ensam Hustrun Ingeborg blev ensam kvar med de tre övriga barnen, Kiruna åtta år, Attler fem år, samt Ingvald ett år. Hon fick ensam ta ansvaret för försörjningen av familjen av den kvarvarande familjen i Kiruna. Det fanns ytterligare ett barn i familjen Nestor sexton år. Det saknas närmare uppgifter om honom, men troligtvis flyttade han redan tidigare. Hans finns inte i mantalslängderna men är noterad i &#148,obefintlighetsboken&#148, för år 1914. Ingeborg får anställning som hushållerska i en familj och de tre barnen får förmodligen följa med modern. 1 december 1908 blev de nyuppförda barnhemmet klart för inflyttning. Ingeborgs tre barn fick flytta in redan samma månad. Det lättade hennes försörjningsbörda väsentligt. Ett barn till, sonen Frans, föddes 1910 och placerades på barnhemmet. Fadern noterades som okänd. Kiruna med smeknamnet &#148,Kirra&#148, konfirmeras sommaren 1914 och avslutar sin högre utbildning i Kiruna högre folkskolas husmodersavdelning. Året därpå erbjuds hon att följa med dåvarande barhemsföreståndarinnan, Elin Nyrén, till Åtvidaberg. Hon hade då ordnat en hembiträdesplats hos prästfamiljen Falk. Kiruna fick tydligen ingen lön hos prästfamiljen för i mars 1917, samma år som modern avled, skrev Elin Nyrén till prästfrun och undrade om inte Kiruna kunde få stanna ytterligare en tid och då &#148,mot någon liten lön&#148,. Hon skrev också bland annat : &#148,Vi, Kirunas vänner och hennes gynnare, vore mycket glada, om hon kunde få stanna ett tredje år&#148,... Stockholm Lockade Men det blev ingen fortsatt anställning, för Kiruna flyttade istället till Stockholm och genomgick där en barnsköterskeutbildning. Under den tiden bodde hos en direktörsfamilj Widing på Drottninggatan. Upgifter saknas om huruvida Kiruna Söderberg senare fick någon anställning motsvarande hennes utbildning men 1920 återvände hon till födelseorten, Kiruna. Hon bodde i B 149 när hon den 24 juni 1922 förlovade sig med John Forsberg. Den 27 december samma år vigdes Kiruna och John. Bröllopsfesten ägde rum i Sveasalen, en lokal som fortfarande står kvar efter Brunnsgatan. Kirunas och Johns enda barn, dottern Gudrun , föddes den 18 december 1923. Bara ett år senare drabbades Kiruna av en svårartad tumör, som strålbehandlades på Radiumhemmet i Stockholm. Vid en hemresa därifrån blev hon förkyld och på grund av sin redan nedsatta motståndskraft, återhämtade hon sig aldrig, utan avled den 9 april 1926. Uppmärksammad begravning Det kanske var en ödets nyck att det osynliga band som funnits mellan henne och hennes gudfar, Hjalmar Lundbohm, bröts nästan samtidigt. Han hade då avlidit i ett slaganfall bara några dagar innan, den 4 april 1926, i sin broders Sixten Lundbohms hem i Fristla Kiruna Söderbergs begravningsprocession den 18 april, följdes av stora människomassor, som kantade vägen till den fullsatta kyrkan., som var rikt blomstersmyckad efter Hjalmar Lundbohms gravsättningsakt den 12 april. All dekoration hade lämnats kvar och utgjorde en pietetsfull inramning till den högtidliga jordfästningen, som förrättades av kyrkoherde Eklund. Gravsättningen ägde rum sedan på Kiruna begravningsplats. Men minnet av henne lever kvar i de efterkommande släktleden genom en uniksläkttradition, den förstfödda i varje generation skall bära namnet Kiruna som mellannamn. Det finns några stycken som bär namnet Kiruna i dag. Paul Hansson, Kiruna Källa: Kirunatidningen Historiespecial 1 Kiruna (Texten publicerad i Rötter 2 nov 2006)