Den här cykeln hade inget frihjul och ingen broms i baknavet, d.v.s. tramporna rörde sig alltid i takt med bakhjulet. För att inte behöva följa med och veva med fötterna i nedförbackarna fanns det på framgaffeln två stycken fotstöd att sätta upp fötterna på. Det var en riskabel anordning eftersom det gick lätt att få in fötterna i framhjulet om man vinglade till. På framhjulet finns också en kraftig handbroms.
På bordet till vänster står en fonograf i mycket enkelt utförande och på piedestalen till höger ser det ut som två stycken tidiga telefonlurar. Bells patent? Mvh Mats Åsenius
Jag skulle gissa att han är mjölnare. Den hackan han håller i handen användes till att hacka böjda spår i kvarnstenarna med. Spåren började vid stenens mitt och slutade vid stenens ytterkant. De var avsedda att leda ut mjölet till stenens ytterkant. Även mannens klädsel tyder på mjölnaryrket.