Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Fotografiets information
Fotografens namn & adress
Maria Kihlbaum, Storgatan 33
År
1901
Ange vad fotografiet föreställer
Ägaruppgifter
Bo Nordenfors, Lund
Uppladdare
Uppladdad
2002-11-27 09:21:00
Komministern i Skön, Gustaf Albert Nordenfors, född i Nordmaling 1863 med hustrun Fanny f. Aurén, f. 1864 i Taxinge: sonen Otto född i Skön 1898.
Kommentarer (1)
Jan-Åke Holmbring, Linköping
Komministern i Skön (Y), sedermera kontraktsprosten i Vilhelmina (AC) Gustaf Albert Nordenfors var född i Nordmaling (Y) 1863-08-23 och dog i Uppsala 1941-07-13. Han var son till bonden Erik Gustaf Andersson, f. i Nordmaling 1819, d. där 1892, och Johanna Johansdotter Schäder, f. i Normaling 1838, d. där 1917. Han var gift i Mössberg (R) 1897-06-22 med Fanny Elisabet Teresia Aurén, född i Taxinge (D) 1864-11-19, död i Vilhelmina 1920-04-28. Hon var dotter till hemmansägaren Nils Peter Aurén, f. i Våthult (F) 1827, och Sofia Josefina Stockhaus, f. i Ytterselö (D) 1828. Efter första hustruns död gifte Gustaf Albert om sig 1923 med Jenny Kristina Eriksson, F. 1894, d. 1952. Sonen, länsassessorn Otto Albert Nordenfors var född i Skön 1898-04-05 och dog i Kristianstad 1974-07-20. Han var gift 1943-10-23 med Karin Elisabet, f. i Kristianstad 1919, d. där 1999. Albert Nordenfors var präst i stiftet i nära 50 år, varav de 22 sista i Vilhelmina. Han kom från ett gammallutherskt hem, strävt avvisande till P.P. Waldenströms nymodigheter, som kommit även till födelsesocknen Nordmaling. En stram, kraftfull attityd kom att utmärka honom som kyrkoherde i den stora lappmarksförsamlingen Vilhelmina. Ett starkt rättfärdighetspatos var en del däri. Det gjorde honom i prästgärningen till en etiskt stark förkunnare och samhällskritiker. Hans eminenta formtalang stärkte hans position som duktig ämbetsman, känd för sina skickliga inlagor och propåer till myndigheter och ämbetsverk. Till Vilhelmina kom Albert Nordenfors i en brytningstid. Inlandsbanan byggdes genom Lappmarken. Under omdaningen i samhället höll han ordning med stark hand. Samtidigt var en nydaning i kyrka och skolväsende i gång. I sin praktiska prästgärning var han konservativ. De arbetsformer som fanns var bra. Nymodigheter fick vara. Någon byarnas präst blev han inte. Missionen som fick starkt fäste i stiftet under 1900-talets första årtionden hade inget personligt stöd hos honom. Som teolog var hans trots sin gammallutherska bakgrund närmast liberal. Han höll sig med tidskriften Kristendom och kultur genom åren. Hans starka etiskt kritiska hållning står säkert i relation till den Bergspredikansetik, som i denna tidskrift var ett genomgående ledmotiv. Källa, Luleå Stift 1904, 1981, i Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 25, 1982. (Sveriges befolkning, Sveriges dödbok, Begr. i Sverige, GeneaNet, Kugelbergs klippsamling).