Uppgifter om avrättningen | Andreas Segerberg, född den 17 juni 1833 i Starrkärr, Ale härad och son till torparen Jöns Segerberg, var dödligt kär i grannflickan Sofia Josefina Larsson vars moder Britta Stina Börjesson hade en liten handelsbod som låg alldeles intill landsvägen i Älvängen. Butiken var nattetid ofta utsatt för allehanda löskekarlars påhälsningar och den unge torparsonen ombads att ibland sova över för att ge skydd åt mor och dotter i den komb bostaden och affärsrörelsen. Till en början var allt frid och fröjd mellan de båda ungdomarna. Eller som det ordagrant återges i hovrättsdomen: Att för ungefär tre år sedan Segerberg fattat tycke for Sofia Josefina Larsson, hviken äfven, efter hvad Segerberg förstått, för honom fattat tycke tillbaka. Att häraf omsider hos honom uppkommit en liflig kärlek till Sofia Josefina, hviken dock snart visat sig mot Segerberg likgiltig och kall. På våren 1853 bestämde sig Andreas Segerberg för att ta livet av Sofia Josefina och den utlösande faktorn är enligt folksägen i Göta älvdalen en danstillställning när spelemannen August Olsson från Eskekärr fick en kyss av Sofia Josefina, en händelse som lär ha upprört den försmådde Segerberg så till den milda grad att han började planera mordet. Fredagnatten till den 15 april 1853 begav sig Andreas Segerberg hemifrån, utrustad med en täljkniv i fickan. I skydd av mörkret förde han oväsen utanför handelsboden och fick Britta Stina Börjesson att tro att det var löskekarlar i farten. Han blev ombedd att komma in i stugan och erbjöds en säng. För, som det heter i hovrättsdomen, vinnande av styrka av den beslutade gärningen, begärde han och fick ett halvt qvarter cognac blandat med vin plus ytterligare ett halvt qvarter vin. Intet ont anande gick modern till sängs i ett angränsande rum och släckte ljuset. I mörkret tillfrågades Sofia Josefina om det vore sant att hon några dagar förut gifvit en annan person en kyss och då hon dertill nekat bedt henne att gifva Segerberg en kyss, att när hon sådant vägrat och jemväl afslagit Segerbergs därpå framställda begäran, att hon skulle uppstiga samt lägga sig hos honom, Segerberg, tillkännagifvande att han skulle gå upp och lägga sig hos henne, lemnat sig lägerstad och bortgått till Sofia Josefina Larssons soffa samt under yttrande: känn, här är kniven* (Citat ur hovrättens dom.) Det som sedan följde var en brutal människoslakt. Andreas Segerberg skar vilt och besinningslöst med sin kniv. Modern vaknade upp och försökte fly ut ur huset för att hämta hjälp, blev stoppad och knivhuggen. Knivbladet gick av. Segerberg fick tag på en stor kökskniv. Sofia Josefina bad för sitt liv medan modern låg med avskuren hals på golvet och även dottern fick sin hals avskuren. Det var ett grymt blodbad som upptäcktes av drängen Jon Jonasson i granngården på morgonen den 15 april. Misstankarna riktades genast mot Andreas Segerberg. Först nekade han, men blodfläckar på hans kläder tvingade fram ett erkännande och den 17 maj 1853 dömdes han till döden i Ale härad urtima ting. Segerberg hade innan han lämnat sina offer stulit 77 riksdaler banco och en del andra saker i syfte att få dubbelmorden att se ut som ett rånöverfall av lösdrivare. Hovrätten fastställde domen den 13 september och en nådeansökan hos Kungl. Maj:t avslogs den 31 oktober samma år. Fram till avrättningsdagen den 28 juni 1854 satt Andreas Segerberg fängslad i Karlstad. När Segerberg fördes till stupstocken på Tingbergs kulle i Ale härad skedde det inte utan uppmärksamhet. Den unge dubbelmördaren halshöggs i närvaro av en stor folkmassa. Bödeln hette Johannes Jansson och kom från Göteborg. Det var han som höll i den yxa som nu finns till allmänt beskådande i Göteborg. Källor: Tidningsartikel i GP och/eller Ny-Tid från 1990-talet. |