Tillbaka

#724

Tidpunkt 1855-11-21
Plats Brandstorp
  • Västergötland
Brott
  • Rånmord
Avrättades hemort
Uppgifter om avrättningen Här följer en berättelse om Jonas Falk som halshöggs på Svedmon norr om Sved i Habo (R). (Källa: Habo - en sockens historia av Karl Ringqvist 1957, sidan 613.) Ett allvarligt straff har så sent som år 1855 utkrävts inom Habo socken, och denna händelse har levat kvar i folkmedvetandet till nuvarande tid. Brottet var postrån, varvid en postilion dödades. Detsamma utfördes vid Stenli ovanför Broholm i Sandhems socken av förre soldaten Anders Frid och skrädderiarbetaren Jonas Falk. Falk var född 1828 och var son till Frids hustru i andra giftet Helena Nilsdotter. Han hade en syster Lotta gift med Claes Neijman. Dessa hade övertagit Falks stuga å Tranemadens ägor. Frid var född 1820 och gift med Helena Nilsdotter, som vid tillfället vistades i Nykyrke fattigstuga. Enligt utfärdade prästbevis voro båda förut straffade. Claes Neijman uppgav i tinget, att han kände båda som våldsamma personer. Båda hade kommit till Stockholm men kom vid något tillfälle att överlägga om hur de skulle kunna skaffa sig lite pengar. De tyckte då, att detta lättast skulle kunna ske genom att råna posten å postlinjen Jönköping - Falköping, där de ansåg sig bäst känna till när posten färdades emellan postgårdarna Håknarp i Habo och Sibbarp i Sandhem. I sådan avsikt begåvo de sig hit till Habo till Falks förra stuga, där de fingo ligga i en lada om natten. Då de gingo därifrån, tillgrepo de en Neijmans bössa. De vandrade därefter uppåt Broholm och gjorde sig beredda att hejda postskjutsen vid Stenli. Det var en mörk och regnig natt mellan den 22 och 23 augusti 1854, som överfallet skedde. Grinden låstes med stenar i klinkan. Falk hade bössan och sköt, och Frid skulle ta skjutskarlen på sin lott och slog honom i huvudet med en fork. Skjutskarlen var postdrängen Sven Larsson i Håknarp. När Falk hade skjutit, ropade postilionen vänd, vänd, men Falk gav honom ett kraftigt slag med bösskolven, så att han föll av kärran och bösskolven gick av. Postilionens namn var Artur Magnus Nilsson. Därefter lutade sig Falk över postilionen och sade, att nu är karlen död. Därefter hoppade de upp i kärran och vände hästen samt körde fort till Gölgerydsmon. Mellan Nykyrka och Västerkärr foro de in på en skogsväg, där postväskan togs av kärran och Frid körde hästen ut till landsvägen. På Gruvereds skog sönderskars väskorna och posten undersöktes. De gingo sedan genom skogarna till Abbarp och kvarlämnade där i en håla i skogen en del påsar m.m. De möter Petter Johansson i Abbarp (Simmapetter?). Frid blev då mycket förskräckt, men det fanns då inget annat att göra än att skynda undan och de färdades omkring Gustav Adolfs kyrka ned till landsvägen mot Hjo. De hade en bekant lösdrivare August Carlsson, som bodde i Torkelsryd eller Gate och som hjälpte dem över Vättern varefter de gingo med ett göteborgsfartyg till Stockholm. Det ansågs, att de kommit över nära 2000 rdr. banko. De blevo tämligen snart gripna i Stockholm, emedan de visade sig ha gott om pengar. Rannsakningen hölls i Slättäng den 22 dec. 1854. Båda dömdes att sig själva till välförtjänt straff och andra till skräck och varnagel var för sig mista livet genom halshuggning. Domen underställdes Göta Hovrätts prövning, varvid Frids dom blev ändrad till livstids fängelse och han blev även senare benådad. Hans fängelsevistelse varade till år 1886 och han dog år 1904. Falk blev avrättad å Svedmon norr om Sved ett litet stycke från dåvarande allmänna landsvägen. Avrättningen skedde år 1855. Platsen finns fortfarande utmärkt med en liten sten och på de sista åren med ett litet järnkors. Talet om avrättningen har nu i 100 år fortlevat bland allmogen och det berättas, att allmänheten blev tillkallad att stå spetsgård omkring platsen då halshuggningen skedde. Även barn skulle ha varit närvarande, varav en del klättrade upp i träden för att kunna se bättre.Än idag 1999 är platsen omgiven av mystik... (Meddelat av Peter Berntsson) -------------------------------------------- Händelsen beskrivs på följande vis av Lennart Molander: År 1854 befann sig Jonas Falk, f. 1828, och Anders Frid i Stockholm. Bägge var tidigare straffade för stöld, och nu hade Falk kommit på att de skulle tillsammans utföra ett rån mot en postdiligens, posten som fördes från Jönköping, vid Sandhem. De reste i Augusti först till Hjo, där de köpte krut och hagel. Därefter hälsade de på hos en syster till Falk i Sandhem, och där fick de även tag i ett vapen. I sitt planerande fann de den perfekta platsen för rånet, en grind mellan Sibbarp och Broholm, där de förstod att posten skulle pasera vid midnatt. De var på plats i tid, och Falk hade vapnet och Frid var utrustad med en knölpåk. När kördrängen hoppat av för att öppna grinden, sköt Falk mot postiljonen som skrek till drängen: vänd, vänd.. Drängen slogs dock ner av Frid, men lyckades i alla fall med att komma undan till postgården Sibbarp. Han vände sen tillbaka och mötte postiljonen vid grinden. Han var svårt sårad av skottet som tagit i ryggen. Postiljonen fördes till lasarettet i Jönköping, där han avled ett par dagar senare. Falk och Frid hade vänt diligensen och kört till en plats som hette Gylgeredsmon vid Nykyrke, där de undersökte lasten och fann 2000 riksdaler. De rymde vidare till Hjo, där de betalade ett par fiskare som förde dem över till Borghamn. Färden slutade i Stockholm, men ganska snart åkte Falk fast, då han redan var efterlyst för stöld, och det kom fram att han även var skyldig till rånmordet. En vecka senare blev Frid fast, och bägge dömdes till döden. Frid fick livstid i stället efter en nådeansökan, men Falk nekade till att söka nåd. Avrättningen skedde på Svedmon i Hökensås 1855, datum okänt, och skarprättaren, som också lär vara okänd, ska ha varit maskerad och klädd i lång kappa. På avrättningsplatsen ska det finnas ett järnkors.
Källa Habo - en sockens historia av Karl Ringqvist 1957, sid. 613
Registrerad 2003-03-21 13:09

Avrättade

Avancerad sökning

Så många avrättades

Listan nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910.

 Årtal  Antal avrättade
1761-1770 263
1771-1780 141
1781-1790 62
1791-1800 60
1801-1810 70
1811-1820 96
1821-1830 110
1831-1840 135
1841-1850 57
1851-1860 69
1861-1870 12
1871-1880 4
1881-1890 3
1891-1900 4
1901-1910 1


Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till Rötter.