Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Faktabanken
- Avrättade
- 2006-08-09 19:48
Tillbaka
#176
| Tidpunkt | 1671-02 |
| Plats | Malung
|
| Brott |
|
| Avrättades hemort | |
| Uppgifter om avrättningen | I en brädekoija i Medskogen, nära gränsen mot Värmland hade två soldater en vecka före helgamessodagen mördat norrmannen Ener Johansson, som var barnfödd widh Falun men uppfödd i Norige. Ener Johansson företog 3-4 vandringar om året med tobak som han sålde för sin uppdragsgivares i Oslo (Kristiania) räkning. I Nås socken träffade Soldaten Michelsson Broo norrmannen. Förmodligen är det så att denne då vid köpet av tobaken eller när han därefter drack öl tillsammans med norrbaggen att han då sett handelsmannens pengar. När Broo strax därpå träffar sin kamrat soldaten Jöns Persson Dubblare föreslog han att de skulle följa efter Baggen, som skulle fortsätta norrut och ifrån Malung gå över tiomilaskogen, allt i akt och mening att slå ihjäl honom för pengarnas skull. Dubblare var inte så hågad, men övertalades sedan Broo sagt att månag var skyldiga denne pengar och skulle bli glada att han kom bort. I Idbäcks by strax söder om där Brovägen börjar invid Jägra by, träffade de norrmannen. De slog följe med honom på Brovägen in i tiomilaskogen. Samma afton övernattade de i nyssnämnda koja, där mordet ägde rum sedan Ener somnat. Anders steg upp och hade med sin bössa på frij hand skjutit denne i bröstet. Jöns hade stigit upp och fann i baggens kläder en pung med 25 rdr Caroliner, 3 Rdr Specie och en Ducat, vilket de plockade med sig. Soldaterna hjälptes sedan åt att bära norrmannen ett kort stycke i skogen nära vägen. Länsmannen sade att en finne under mordnatten befunnit sig ganska nära och hört en Byssesmäll och folck sorla och olla, vilket fått honom att ana oråd och bege sig över skogen till närmaste gård i Eekes Härad. Länsmannen tillade att soldaterna vid återkomsten till Malung haft gott om pengar att köpa Öel för i Prästegården. Det konstaterades att soldaterna hade tagit med klövjehästen 3 småmijhl tillbaka och där aflifwat honom med ett skott ett byssehåll ifrån wäghen. Klöven med en del av de stulna pengarna lämnade de sedan kvar för ett senare tillfälle. I domslutet noteras att båda gärningsmännen erkänt brottet. Anders Michelsson Broo erkände sig af berådde Modhe och uppsåth farit (i domboken, varit enl Hampus felskrivning) efter sin öfwerdådige hogh och tanka dähr ymkeligen sofwande medh gienom skiutande af daga tagit. Även om Jöns Dubblare först trugat till att bli med på detta företag, så konstaterades det att han följt med Anders hela vägen i samma mening och tanka om giärningens befräjande gifwit ifrån sigh gräseliga Swar om sin Reesa till Helwetit, och stallbroderskap med Sathan, sedan plundrat den mördades Böxesäckar, Honom sielf jämpte hans Kläder, hjälpt af wäghen att bäära. Dubblare hade också förtigit och döljt mordet fram intill närvarande tijdh och hade först nekat till att ha aktivt ha med detta mord att göra, trots vittnen . Rätten beslutade att Ty kunna desa bägge för sin wederstyggelige och öfwermodiga giärning af Nembden inthet befrijas från Lijffs straffet, Uthan dömas androm till Sky och warnagel att Halshuggas och å stegel läggias, efetr Lag 42 Cap.. Eedz. ör. paragarf 1 Högm. paragraf 15 Dråpm.. Enligt den muntliga traditionen har de båda soldaterna i samband med öldrickandet komit att prata obesvärat och även på detta sätt fått misstankarna mot sig. Traditionen berättar också att en folkskara gående och ridande skulle ta sig med soldaterna ut till Medskogen för att enligt sed avrätta dem på själva brottsplatsen. Men då det var mycket snö tröttnade hästarna och bödeln fick lova att göra sitt circka 300 meter väster om en bro över Sangån (vet ej om bron fanns på platsen vid denna tid). Platsen kom därefter att kallas för Stegelhia, Stegelheden, eftersom man här tillämpade stegel och hjul. Åtta stolpar restes där mördarnas styckade kroppar fördelades. På två stolpar fästes huvudena, på två andra bålarna och lemmarna på de fyra övriga. Fram till 1900-talets början fanns tydliga fördjupningar i marken efter stolparna och en del av en mördares lårben fanns uppspikat under en lång tid i en fura. Tallen ifråga är borta, men en träbit inristad med årtalet 1670 fanns kavr ännu 1977. Jag är inte säker om den eventuellt finns på Malungs hembygdsgård idag. Jag vet att ett slags minnesmärke finns på Medskogen över den mördade Ener Johanssons öde. Källan för dessa uppgifter är originaldomboken för laga häradstinget för Malungs socken den 7 februari 1671. Uppgifterna är dock hämtade från Olof Hampus' lilla men tjocka skrift Älvdals övre tingslags historia, tryckt 1977, sidorna 187-190. Jag har tittat i domboken, men inte läst hela texten om det aktuella målet. |
| Källa | Olof Hampus Älvdals övre tingslags historia, 1977, sidorna 187-190. |
| Registrerad | 2006-08-09 19:48 Björn Sonesson |