Artiklar

Medeltiden

Den muntliga traditionen och adliga ätten Gylta (1390-1646). En källkritisk undersökning

Författare: Jan Eric Almquist
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1955:1-2, sid. 185-201
Ännu en artikel där Jan Eric Almquist bringar ordning och reda på äldre tiders släktförhållanden. Denna gång gäller det den i littarturen flitigt omnämnda ätten Gylta. Fyra bröder Gylta: Björn, Magnus, Gunnar och Jöns (Jösse) finns omnämnda kring år 1400. Av dem förde Gunnar Gylta släkten vidare.

Ätten Bölja från Uppland

Författare: Jan Eric Almquist
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1971:2, sid. 319-337
Almquist beskriver släktförhållandena för en Sten Claesson, introducerad på Riddarhuset 1627 under namnet Bölja. Han hade varit ryttmästare vid Upplandsfanan, ståthållare på Jönköpings slott och sedan bosatt på sin sätesgård Täby i Vänge socken, Ulleråkers härad. En stamfader var Lars Nilsson d. ä, häradshövding i Vaksala härad 1410-24 och 1443.

Om s. k. Bölja-ätter i Småland

Författare: Jan Eric Almquist
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1972:2-3, sid. 73-94
Almquist redogör för några medeltida ätter med böljor eller vågor i vapnet från Småland: Bölja från Östbo som helt tillhör medeltiden samt Bölja från Västbo vars medlemmar varit häradshövdingar i Mo och Västbo härader under 1500-talet.

Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar

Författare: Göran Sparrlöf, Vadstena
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -04, sid. 217-254
Platsen är Ydre härad i Östergötland, tiden sent 1300-tal och 1400-tal. Här verkade en märklig man med ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel.

Vem var fru Catherine Magnusdotter 1386?

Författare: Hans Gillingstam
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -06 sid. 253-256
Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten?

Käringarna i gamla Vinsarp

Författare: Kaj Janzon
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -06 sid. 257-268
På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling.

Annonser