Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Artiklar
Kyrkliga källor
Lysnings- och vigseluppgifter i länsräkenskaperna under 1730- och 1740-talen
Författare: Birger Lundberg
Artikeln ingår i: Arkivventenskapliga studier, utgivna av Sten Engström, sid. 51-67
Det här handlar om en mycket intressant och ofta förbisedd källa. Under åren 1732-48 var prästerna ålagda att göra avskrifter av vigselböckerna och bifoga dem som verifikat tillsammans med de charta sigillata-avgifter som under dessa år utgick för varje förkunnad lysning. Den som ville gifta sig var tvungen att betala en skatt som uppbars med hjälp av stämplat papper, charta sigillata. Resultatet är att under åren 1732-48 upprättades vigselböckerna i flera exemplar, ett finns i kyrkoarkivet där vi är vana att finna dem, de andra bland landsboksverifikationerna. Det är samma volymer som mantalslängderna är inbundna i (också mantalslängderna är en landsboksverifikation). När kyrkoarkivets vigselbok är förkommen bör man med andra ord för åren 1732-48 söka bland landsboksverifikationerna efter vigseluppgifter. Verifikationerna finns i flera exemplar, ett förvaras i Riksarkivet (i Kammararkivet), ett annat i Landsarkiven (i länsstyrelsernas arkiv).
Så återskapas kyrkoböckerna på Sotenäset
Författare: Carl-Olof Hasselberg och Nils Marelius
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -97, sid. 177
Brunna kyrkoböcker. En mardröm för släktforskaren. Men det finns möjligheter att återskapa de förstörda handlingarna. Sedan flera år pågår ett sådant projekt för Tossene pastorats kyrkoböcker.
Släktforskning i Statstiska Centralbyråns arkivmaterial
Författare: Birgitta Österlund
Artikeln ingår i: Sveriges Släktforskarförbund, Årsbok 1994, sid. 203-204
Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1994 har titeln »Arkivskatter. Riksarkivet och släktforskaren».
Några ersättningskällor för saknade husförhörslängder
Författare: Hasse Petrini
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1951:2 sid. 205
Arkivarien Hasse Petrini delar här med sig av sina kunskaper om ersättningskällor, utgående från sina erfarenheter från Landsarkivet i Östersund. Han berättar bl.a om de listor över familjer med minst 4 barn, varav det yngsta ej skulle ha nått 8 års ålder, som skulle skickas in till länsstyrelsen, för att familjen följande år skulle få mindre skatt. Dessa listor skulle skrivas enligt en förordning från 1770, som dock inte åtlyddes i någon större utsträckning, vilket föranledde en ny förordning 1805, enligt vilken listorna skulle skrivas av prästerskapet. Tydligen kan de finnas i landsboksverifikationerna fram till 1812, då bevillningsförordningen ändrades igen. I denna nyttiga artikel finns hänvisningar till fler typer av arkivalier, som kan innehålla listor över vissa kategorier av befolkningen.
Avlidna nordbor på Saint-Barthélemy
Författare: Peter Heimbürger, Bromma
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 173
Kyrkböckerna för svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien är bevarade och förvaras i Aix-en-Provence i Frankrike. Här publiceras en avskrift av dödboken till hjälp för forskare.
Annonser
.png)
