Artiklar

Källor

Fastighetsböckernas betydelse för släktforskningen

Författare: Hans Gillingstam
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd, 1982, nr 1-2, s. 11f
Hans Gillingstam påminner i en kort artikel om att fastighetsböckerna, som började föras 1875, kan ha stor betydelse när man ska göra upp ägarlängder för gårdar under 1800-talet.

Några ersättningskällor för saknade husförhörslängder

Författare: Hasse Petrini
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1951:2 sid. 205
Arkivarien Hasse Petrini delar här med sig av sina kunskaper om ersättningskällor, utgående från sina erfarenheter från Landsarkivet i Östersund. Han berättar bl.a om de listor över familjer med minst 4 barn, varav det yngsta ej skulle ha nått 8 års ålder, som skulle skickas in till länsstyrelsen, för att familjen följande år skulle få mindre skatt. Dessa listor skulle skrivas enligt en förordning från 1770, som dock inte åtlyddes i någon större utsträckning, vilket föranledde en ny förordning 1805, enligt vilken listorna skulle skrivas av prästerskapet. Tydligen kan de finnas i landsboksverifikationerna fram till 1812, då bevillningsförordningen ändrades igen. I denna nyttiga artikel finns hänvisningar till fler typer av arkivalier, som kan innehålla listor över vissa kategorier av befolkningen.

De svenska släktböckerna före Rasmus Ludvigsson

Författare: Hans Gillingstam
Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1951:2 sid. 208
I denna artikel berättar Hans Gillingstam om bl.a Hans Brasks släktbok, Anna Pedersdotter Bielkes släktbok, m.fl. Intressant är att läsa om hur man spårar de olika avskrifternas förhållande till varandra och vilken som är äldst etc.

Länsräkenskapernas verifikationer - inga tråkiga kvitton

Författare: Maud Lindeberg, Stockholm
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 9
Länsräkenskaperna är mäktiga volymer, ofta på flera tusen sidor, som förvaras i landsarkiven. De är fyllda med olika räkenskaper och kvitton. Det låter tråkigt, men är en guldgruva för släktforskare.

En soldat vid namn Zacharoff

Författare: Ted Rosvall, Falköping
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 131
Ibland är det inte i de vanliga källorna som svaren på forskarens frågor finns. Soldat Zacharoffs öden kunde kartläggas med hjälp av kämnärsrättsprotokoll, brödmönsterrullor och rapportjournaler.

Avlidna nordbor på Saint-Barthélemy

Författare: Peter Heimbürger, Bromma
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 173
Kyrkböckerna för svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien är bevarade och förvaras i Aix-en-Provence i Frankrike. Här publiceras en avskrift av dödboken till hjälp för forskare.

Annonser