Artiklar

Källor

Lysnings- och vigseluppgifter i länsräkenskaperna under 1730- och 1740-talen

Författare: Birger Lundberg
Artikeln ingår i: Arkivventenskapliga studier, utgivna av Sten Engström, sid. 51-67
Det här handlar om en mycket intressant och ofta förbisedd källa. Under åren 1732-48 var prästerna ålagda att göra avskrifter av vigselböckerna och bifoga dem som verifikat tillsammans med de charta sigillata-avgifter som under dessa år utgick för varje förkunnad lysning. Den som ville gifta sig var tvungen att betala en skatt som uppbars med hjälp av stämplat papper, charta sigillata. Resultatet är att under åren 1732-48 upprättades vigselböckerna i flera exemplar, ett finns i kyrkoarkivet där vi är vana att finna dem, de andra bland landsboksverifikationerna. Det är samma volymer som mantalslängderna är inbundna i (också mantalslängderna är en landsboksverifikation). När kyrkoarkivets vigselbok är förkommen bör man med andra ord för åren 1732-48 söka bland landsboksverifikationerna efter vigseluppgifter. Verifikationerna finns i flera exemplar, ett förvaras i Riksarkivet (i Kammararkivet), ett annat i Landsarkiven (i länsstyrelsernas arkiv).

Svärta bruksarkiv

Författare: Nils F. Holm
Artikeln ingår i: Arkivvetenskapliga studier, utgivna av Sten Engström, sid. 42-50
Svärta bruk utanför Nyköping i Södermanland har anor från 1600-talet. Författaren avslutar sin artikel med följande ord: »Som ett sammanfattande omdöme beträffande arkivets innehåll kan slutligen sägas, att Svärta bruksarkiv, som har sin givna betydelse för släkthistoriska och lokalhistoriska undersökningar, även torde kunna ge åtskilliga uppgifter av värde för kulturhistorisk och ekonomisk-historisk forskning.»

Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt

Författare: Peter Olausson, Gillberga
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -95
Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga.

Släkthistoriska källor för Ångermanland

Författare: Carl Szabad, Enskede
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -95
Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid.

Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet

Författare: Urban Sikeborg, Sollentuna
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -95
Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till?

Daniel Tilas svenska resesamlingar

Författare: Bengt Hjord, Kungsängen
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -96
Bergsvetenskapsmannen Daniel Tilas var en flitig resenär i 1700-talets Sverige, som också noggrant beskrev platserna han besökte. Här kan du se om Tilas reste genom dina förfäders bygder.

Annonser