Rötterbloggen
Rötterbloggen

Med Ing-Marie till Hovmantorp

Mannen som berättade sitt livs historia. Viola med sina muntra dragspelslåtar. Släktforskaren som jag haft mailkontakt med om en alldeles speciell släktgren men som jag aldrig tidigare träffat. Kvinnan som jag träffade för ett par år sedan men inte nu kunde komma på namnet på, vilket inte hindrade ett glatt samspråk. Claes från Vadstena och Leif från Jönköping och Margareta från Nässjö. Och så min reskamrat och föreningskompis Ing-Marie. Alla var vi i Hovmantorp igår.

Gårdagen tillbringade jag med andra släktforskare, från morgon till kväll. Släktforskarföreningarna i Blekinge, Kronoberg, södra Kalmar län och Oskarshamn ordnade gemensamt en släktforskardag i Hovmantorp i södra Småland, med KGF (Kronobergs Genealogiska Förening) som huvudarrangör. Ing-Marie Åkerö och jag var där för Tjust Släktforskarförening. Dagen kallas Släktforskning i Sydost och hölls förra året i Ronneby i Blekinge.

Det var väldigt roligt och givande. Det som är så kul och att man kommer hem med ett glatt hjärta och ny energi är att träffa folk. Hur kommer det sig att släktforskare är så trevliga? Alla dessa intressanta samtal! Vi släktforskare har verkligen något att prata om när vi träffas. "Varav hjärtat är fullt talar munnen" sägs det ju. Ni som varit med på de årliga Släktforskardagarna eller på andra liknande arrangemang vet vad jag menar.

Jag gillar det här, spontana möten med människor jag inte känner men där man kan ha ett långt och givande samtal utan att veta vem den andre är. Som på tåg.

Mässhallen öppnade vid tio och nästan på en gång kom ganska många besökare och fram till tidig eftermiddag var det en strid ström. När det var som mest hektiskt hann jag inte springa runt och fotografera men några bilder blev det från dagen:


Hallands Släktforskarförening, som ordnar Släktforskardagarna 2017, var förstås på plats. Det här är en av de föreningar där jag är med eftersom jag har mina rötter i Halland.


DIS Småland och KLGF (Kalmar Läns Genealogiska Förening) på rad. Närmast är det KLGF:s ordförande Gullan Olsson till vänster som pratar med en släktforskare.


Viola EK är redaktör för KGF:s medlemstidning men också dragspelare och en person som förgyller tillvaron för oss andra. Om det är ett dragspel eller ett durspel eller ett instrument som egentligen heter något annat vet jag inte, men spelade vackert på det gjorde hon. Så Viola, om du läser detta skriv gärna i en kommentar vad det är du spelar.


Björn Lippold är mannen bakom Centrala Soldatregistret och som jag och många andra släktforskare med soldater i släktträden ofta tänker på med tacksamhet. Igår fick vi anledning att pratas vid en stund.


KGF var huvudarrangör, en förening som jag också är medlem i eftersom jag släktforskar på flera släktgrenar i Kronobergs län. Tack för ett fint arrangemang!


Claes Westling från landsarkivet i Vadstena och hans kollegor på Landsarkivet i Lund hade mycket att prata om med de besökande släktforskarna.


Många föreningar sålde böcker, både lokala och allmänna, och själv kom jag hem med några nya fynd. Jag har haft mycket glädje av bland annat hembygdsböcker i min släktforskning och det är jag knappast ensam om.


Jag blev lite imponerad av Ekeberga hembygdsförenings arkiv. En äldre föreningsmedlem (nu avliden, tror jag) har samlat mängder av information om sockenfolket och ett stort klipparkiv från tidningar, och allt är katalogiserat. En av föreningens medlemmar idag berättade för mig om detta imponerande arbete, men vårt samtal avbröts av en akut fråga från annat håll och när besöksströmmen sedan minskat lite glömde jag gå tillbaka och ställa frågan om vem samlaren är. Mitt minne är bra men kort.


Så här såg det ut hos oss från Tjust framåt eftermiddagen. Högen med vår medlemstidning hade minskat betydligt och godiset började sina. Då hade vi svarat på frågor om båtsmän i Tjust kompani, om Västra Eds socken, om en familj i Hjorted med mera.


Min reskompis Ing-Marie Åkerö från Västervik, som hade varit förutseende nog att ta med lite påskgodis till besökarna men det tog snart slut. Tack för sällskapet, Ing-Marie! Det här gör vi gärna om.

Många fler utställare var med, både stora föreningar och företag i branschen, och mindre organisationer. Nu ser jag fram emot Släktforskardagarna i Umeå i augusti.

Fortsätt läs mer
  2542 Träffar
  0 Kommentarer
2542 Träffar
0 Kommentarer

Världens bästa släktforskningsland

Just nu pågår Släktforskardagarna, årets stora släktforskningshändelse som hålls i slutet av augusti varje år och som nu har landat i Nyköping. Årets tema »Ett gods – en värld» speglar det sörmländska herrgårdslandskapet, och sedan de första Släktforskardagarna hölls i Lund 1987 har släktforskare vallfärdat till många svenska landskap och städer – från Luleå i norr till Malmö i söder. Under dessa dagar, som årligen drar mellan 3000-5000 besökare, kan man besöka intressanta mässor och föredrag, delta i middagar och spännande utflykter eller lära känna arkiv och föreningar lite bättre. Släktforskardagarna har blivit ett av världens största släktforskararrangemang, och tack vare dem intar vårt avlånga land utan tvekan en särskild plats på den genealogiska världskartan. Sverige har dock alltid varit ett unikt land när det gäller släktforskning, och jag skulle vilja gå så långt som att utnämna Sverige till världens bästa släktforskningsland, av flera anledningar:

1) De svenska kyrkoböckerna är bland Europas (om inte världens!) ypperligaste. Bortsett från enstaka brunna kyrkoarkiv och förkomna volymer är kyrkobokföringen i princip komplett sedan slutet av 1600-talet, vilket gör att man kan följa sina svenska förfäder långt tillbaka i tiden. Kyrkobokföringen har sitt ursprung i Karl XI:s kyrkolag från 1686, som bland annat stadgade att prästerna skulle nedteckna uppgifter om »Alle Brudefolck, med dheras och Föräldrarnas Namn, samt underrättelse, hwadan de äro komne, och hwad Witnesbörd the haft hafwa. [...] Alle Barns, så ächtas, som oächtas, med dheras Föräldrars och Faddrars Namn, födelse- och döpelse Dag, så och Orten ther the födde äro. [...] The aflednas Namn, som i Kyrckian eller på Kyrckiogården äro begrafne, med kort underrättelse om dheras Lägerställen, stånd, wilkor, lefwerne och ålder».

b2ap3_thumbnail_045-Mtta-Andersdotter.jpgb2ap3_thumbnail_045-Mtta-Andersdotter.jpg

2) Husförhörslängderna och församlingsböckerna skiljer vårt land (och i viss mån även Finland) från resten av världen. Här samlas uppgifter om födelsedatum och födelseort, civilstånd och flyttningar, brott och andra anmärkningar, och tack vare denna unika källa kan man relativt enkelt följa Sveriges befolkning under hela 1800- och 1900-talet, och i många fall även under 1700-talet.

3) Digitaliseringen av det svenska arkivmaterialet har kommit långt, och i princip alla kyrkoböcker finns sedan länge tillgängliga via olika aktörer som i rask takt digitaliserar och indexerar nya källor.

4) Den svenska arkivlagstiftningen är en av de förnämsta i världen. I första hand är det Arkivlagen som stadgar arkivens skyldigheter gentemot oss släktforskare – arkiven skall inte bara bevara, ordna och vårda alla myndighetsarkiv samt tillgodose forskningens behov, utan även »organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas, […] upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning [samt] skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst». Våra rättigheter gentemot arkiven stadgas av Offentlighets- och sekretesslagen och Tryckfrihetsförordningen. Dessa båda lagar ser till att myndigheterna lämnar ut handlingarna så fort som möjligt samt att »rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls», som det så vackert formuleras i Offentlighets- och sekretesslagens fjärde kapitel. Detta kapitel är för övrigt betydelsefullt för oss släktforskare eftersom det ålägger myndigheterna att »särskilt beakta [...] att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar» genom förteckningar, register och andra användbara sökingångar.

b2ap3_thumbnail_2015-07-06-11.43.31.jpgb2ap3_thumbnail_2015-07-06-11.43.31.jpg

5) Folkbokföringen i Sverige är bland de bästa – om inte den bästa – i världen. Ingen som sett »Spårlöst» på TV har väl missat att många andra länders folkbokföring är både utspridd och svårtillgänglig – lite handlingar här, någon databas där, på något dammigt kontor ute på landsbygden. Den svenska folkbokföringen är däremot sedan länge datoriserad och åtkomlig från hela landet, tack vare Skatteverket.

6) Sveriges Släktforskarförbund är ett väldigt engagerat förbund som inte bara driver AnbytarforumWiki-Rötter och Rötterbokhandeln utan även bidrar till utgivningen av många värdefulla CD-skivor och register såsom Sveriges dödbok, folkräkningarna, emigrantskivorna och Begravda i Sverige – för att inte tala om alla databaser på Rötter, såsom Porträttfynd, Avrättade, Tillfällighetsfynd, Gravstensinventeringen och Barnhus-sök.

7) Släktforskarföreningar finns det många av i Sverige, och i skrivande stund är hela 171 stycken anslutna till släktforskarförbundet. Här kan man hitta inspiration, hjälp och stöd – eller varför inte avlägsna släktingar? Man kan läsa intressanta böcker och artiklar, gå på föreläsningar och lära sig mer om allt mellan himmel och jord när det gäller släktforskning. Man kan även hitta gemenskap i en släktforskarförening, och att man dessutom förlänger livet genom att vara aktiv i en förening är en bonus!

b2ap3_thumbnail_2014-07-30-11.58.52.jpgb2ap3_thumbnail_2014-07-30-11.58.52.jpg

Kanske uppfyller något annat land enstaka av dessa sju punkter, och kanske finns det något land som har liknande förutsättningar, men när allt kommer kring finns det bara ett land som Sverige – världens bästa släktforskningsland!

Fortsätt läs mer
  2313 Träffar
  0 Kommentarer
2313 Träffar
0 Kommentarer

Några nybörjartips

Under den kommande veckan delar vi Rötterbloggare med oss om historierna bakom hur vi kom att fängslas av denna fascinerande men aningens tidsödande sysselsättning. Som en liten introduktion följer här en handfull nybörjartips.

1) Arkiven finns kvar. Dina släktingar kanske inte gör det, så prioritera att besöka morfars kusin Sture eller farmors klasskamrat Gun-Britt. Ta med en bärbar scanner och be att få scanna de fotografier de har medan du lyssnar till deras historier om dina släktingar eller deras egen levnadshistoria.

2) Gå en kurs i släktforskning. Du får lära dig metodik, om olika källor, får en introduktion till att tyda äldre handstilar och så träffar du andra som likt du själv fängslats av släktforskningens mysterium.

3) Gå med i en släktforskarförening, eller snarare i två: dels där du bor och dels där du forskar. Då har du koll på intressanta forskningsresultat, nya böcker mm från förfädernas trakt medan du hos din lokala förening kan gå på föredrag. De flesta föreningar erbjuder också forskningshjälp där man inte bara får hjälp att lösa kniviga problem eller läsa äldre tiders ibland något svårtillgängliga handstilar utan även träffar likasinnade och har trevligt tillsammans.

4) Ha tålamod. Släktforskning påminner mer om ett maraton än ett sprintlopp - ibland tar det tid att lösa ett stopp.

5) Genvägen kan vara en senväg. Register och databaser är förträffliga hjälpmedel, men dubbelkolla alltid uppgifterna i originalkällorna så långt det är möjligt. Andras forskning i form av hemsidor eller publika släktträd är förstås jättekul att hitta. Tveka inte att kontakta din nyfunna släkting, för även om denne kanske har forskat längre bakåt så kan du ha viktiga uppgifter om mer samtida släktgrenar som din släkting gärna tar del av. Glöm dock inte att även här dubbelkolla de uppgifter du finner eller får.

6) Gör regelbunden backup av din forskning. Säkerhetskopiera även de foton och dokument som berör din forskning och förvara en kopia på annan plats.

b2ap3_thumbnail_Husby-Oppunda_3b.jpgb2ap3_thumbnail_Husby-Oppunda_3b.jpg

Har du ännu inte riktigt kommit igång att släktforska? På Släktforskardagarna i Nyköping 29- 30 augusti finns ett antal duktiga och entusiastiska medlemmar från Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening på plats med SläktSök där du får hjälp att finna uppgifter om dina anor.

Det drar alltså ihop sig inför årets Släktforskardagar. Fram till 27 juli kan du förköpa biljetter till föredrag i de två mindre föreläsningssalarna. Du kan också beställa lunchbiljetter för lördagen och söndagen samt till fredagens kvällsbuffé och lördagens bankett. De båda sistnämnda äger rum på Sunlight Hotel.

Fortsätt läs mer
  1933 Träffar
  3 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Carin Olofsson
En kommentar till tips 1; alla har kanske inte en bärbar scanner till hands. Om man inte har det (eller vill köpa en) så kan man t... Läs mer
onsdag, 08 juli 2015 12:56
Camilla Eriksson
Absolut, Carin.Egentligen bör punkten inledas med:Gå igenom vilka bilder och dokument (betyg, bouppteckningar, dödsannonser, brev ... Läs mer
onsdag, 08 juli 2015 15:39
Carin Olofsson
Håller med om att vi nog skulle kolla i "gömmorna" lite bättre. Vi glömmer ofta det vi redan har. Själv upptäckte jag nyligen tre ... Läs mer
torsdag, 09 juli 2015 18:54
1933 Träffar
3 Kommentarer

I backspegeln

Nu i veckan är det 20 år sedan jag första gången besökte landsarkivet i Uppsala för att ta reda på mer om mina förfäder. Då visste jag förstås inte att jag skulle möta så många underbara släktforskare eller hitta alla dessa fascinerande levnadsöden som gömmer sig i arkivhandlingar. På tiden släktforskade man på arkiven, i originalhandlingar och genom att läsa mikrokort. På länsmuséets arkiv hemma i Nyköping fick man ofta i stället använda slitna rullfilmer som fick hanteras varsamt för att inte ytterligare bitar skulle lossna. Sedan fick man förstås beställa mikrokort och det kunde ta åtskilliga månader att följa en familj, särskilt om de flyttade ofta och man behövde följa dem i många olika socknar. Jag suckade särskilt över en familj bland mina kusiners anor som visserligen i stort sett flyttade mellan tre socknar, men dessa låg i skilda län och materialet förvarades på två olika landsarkiv.

Nog är det skillnad att forska idag när kyrkböckerna bara är ett klick borta på datorn och kan studeras dygnet runt hemma på den egna kammaren! Detta att materialet är så lättillgängligt är också en nackdel. Färre besöker arkiven, som drar ner på både öppettider och personal. För de forskare som vill och kan besöka arkiven blir tillgängligheten alltså sämre. Vissa umgås i olika diskussionsforum på nätet eller har kontakt via e-post men många nöjer sig med att skumma diverse forum och hemsidor för att sedan förvandla hypoteser och teorier till sanningar som sprids vidare. Här fyller släktforskarföreningar en dubbel roll: där möter man andra som delar ens intresse och så får man lära sig att släktforska genom kurser, föredrag, utflykter eller helt enkelt genom att möta andra medlemmar i föreningen. På köpet har man väldigt trevligt, och hittar ofta livs levande släktingar!

b2ap3_thumbnail_Annas-trta3.jpgb2ap3_thumbnail_Annas-trta3.jpg

En smarrig glasstårta för att fira mitt lilla jubileum. Fotograf och tårtkreatör: Anna Eriksson.

Vad ska jag då ägna mig åt efter 20 års forskande? Jo, som sagt är förutsättningarna annorlunda idag jämfört med när jag började. Mikrokorten var ofta svårlästa, särskilt om de kyrkböcker som filmats var skadade. På min farfars sida finns en gren som skiljer sig från de andra då det är de enda anorna jag har från Dunker och Lilla Malma med omnejd. Just Lilla Malmas kyrkböcker var riktigt trista att traggla sig igenom på mikrokort så jag har inte ägnat mig åt den här grenen på säkert 18 år. I år ska jag därför lägga min gamla forskning åt sidan och förutsättningslöst forska om hela den släktgrenen, med utgångspunkt från min ff fm f som var född 1823. Kanske får jag byta ut några anor men framför allt borde jag hitta mer kringinformation om dessa anor som jag missade en gång i tiden. Trots allt är jag nog lite bättre på att forska numera!

Fortsätt läs mer
  2193 Träffar
  0 Kommentarer
2193 Träffar
0 Kommentarer

Morska män i Malmköping

Vad har strykjärn och soldater gemensamt? Båda börjar på bokstaven S förstås, och man kan fördjupa sig både i strykjärn och de flesta former av soldater i Malmköping. För en tid sedan anordnade Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening en heldag i Malmköping med studiebesök både bland strykjärn och en himla massa soldater. Det var en väldigt trevlig och inspirerande dag!

Vid genomfartsleden Landsvägsgatan i Malmköping ligger Strykjärnsmuséet. I två rum ryms närmare 500 strykjärn i alla tänkbara storlekar och modeller. Innan besöket hade jag inte reflekterat närmare över att strykjärn både är en del av vår industrihistoria men även kvinnohistoria eftersom det i de flesta hem är kvinnorna som hanterar redskapet. Det finns diverse specialmodeller av strykjärn, bland annat för att stryka spetsar, slipsar och biljardbord. Nog måste det väl ändå vara den yttersta lyxen att inte bara ha ett biljardbord hemma i enrummaren utan även ett strykjärn specialiserat på att jämna till duken! Hur kan man då värma upp sitt strykjärn? Idag använder vi ju el, men vad använde man innan dess? Jo, kol, ångande hett vatten och min favorit: bensin. Det sista var en inte helt genomtänkt metod för bensin och värme är ingen lyckad kombination så strykjärnen var i stort sett små bomber.

b2ap3_thumbnail_Strykjrmuset-barnstrykjrn.jpgb2ap3_thumbnail_Strykjrmuset-barnstrykjrn.jpg

Strykjärn i barnformat

Bomber leder förstås tankarna till granater, vilka i sin tur leder vidare till krig och därmed soldater. Samhället Malmköping växte fram på Malmahed kring Södermanlands regementes exercisplats. Exercisplatsen anlades där för att det är mitt i Södermanland på lagom avstånd för de soldater som mönstrade eller behövde träna upp sina kunskaper vid regementet. På muséet Malmahed skildras både samhällets och regementets historia.

b2ap3_thumbnail_Malmahed-soldater1.jpgb2ap3_thumbnail_Malmahed-soldater1.jpg

Med den starka kopplingen till Södermanlands regemente är det minst sagt passande att Centrala soldatregistrets sörmländska arkiv är inhyst på hembygdsgården i Malmköping. Arkivet, som hanteras av den kunnige Anders Halldén, innehåller soldatakter, fotografier, kartor och diverse intressanta föremål. Den timme vi tillbringade på hembygdsgården gick alldeles för fort så jag får nog ha vägarna förbi Malmköping igen framöver!

b2ap3_thumbnail_Malkping-hembygdsgrd-vaktkurB.jpgb2ap3_thumbnail_Malkping-hembygdsgrd-vaktkurB.jpg

I bloggen Lyssna mera! i april berättade jag att avgett ett nyårslöfte om att deltaga i fler aktiviteter i min förening. Jag siktade på att vara med på två aktiviteter och fördelen med lågt ställda förväntningar är att de är enkla både att uppfylla och överträffa. Nu i kväll har föreningen ännu en aktivitet där Malmköping står i fokus. Till julgröt och skinka kommer vi nämligen att få höra den "sanna" historien om Malmköpings mest kända invånare, Allan Karlsson. Nästa år kommer vi nog att fokusera mer på Nyköping och välkomnar förstås alla hugade släktforskare att uppleva vår fina stad under Släktforskardagarna!

Fortsätt läs mer
  2797 Träffar
  0 Kommentarer
2797 Träffar
0 Kommentarer

De förträffliga flyttningsattesterna

Husförhörslängderna i Skåne och Blekinge börjar i regel ganska sent, till stort förtret för oss släktforskare. Jag har själv förfäder som avlider kort innan församlingens äldsta bevarade husförhörslängd börjar, varpå jag går miste om födelseuppgifter och eventuell tidigare bostadsort. Det finns emellertid en genväg - att undersöka flyttningsattesterna. Dessa förvaras i kyrkoarkivens serie HII (»Bilagor till flyttningslängden»), och är i regel bevarade långt tidigare än husförhörslängderna. För att nämna några exempel börjar husförhörslängderna i Fulltofta 1813 men inflyttningsattesterna redan 1777, i Karlshamn och Mörrum börjar husförhörslängderna 1794 och 1813 men inflyttningsattesterna 1774 respektive 1778, och i Helsingborgs stadsförsamling finns visserligen husförhörslängder redan under 1700-talet, men uppgifterna i dessa är ytterst sparsamma. Inte förrän i husförhörslängden 1811-1812 börjar man till exempel anteckna inflyttnings- och födelseorter, vilket kan jämföras med att de äldsta inflyttningsattesterna är daterade 1776.

b2ap3_thumbnail_Flyttningsattester.jpgb2ap3_thumbnail_Flyttningsattester.jpg

I en attest daterad Höör den 20 oktober 1778 får man veta att oförlovade pigan Britta Bengtsdotter var 34 år gammal, född i byn Nunnäs i Fulltofta socken, samt att hon »kan läsa i bok och utan til Lutheri L. Cateches med spörsmålen, och har därom ett godt beröm, wördsaml. brukat sina Salighetzmedel». Prästen noterar även att »denna Piga tjente i Ekastiga, där eldswåda förtärde så den enas som andras goda, det ock bör behjertas» (ur Fulltofta kyrkoarkiv, vol. HII:1, bilagor till flyttningslängderna 1777-1789; ArkivDigital).

Flyttningsattesterna, som även kallades flyttningsbetyg eller prästbevis, var ett intyg som utfärdades av kyrkoherden i den församling varifrån utflyttningen skulle ske. Attesten uppvisades för prästen då man inflyttade till den nya församlingen, och det var viktigt att den blivande själasörjaren fick så mycket information som möjligt om sin nya församlingsmedlem. Bland flyttningsattesterna kan man därför hitta uppgifter om allt från födelsedatum- och ort, släktskap och yrkesverksamhet till ingångna äktenskap och begångna brott. Ibland kan man till och med hitta uppgifter om utomäktenskapliga barns fäder, som jag tidigare bloggat om.

Några av Skånes äldsta inflyttningsattester finner man i Lunds domkyrkoförsamling (stadsförsamlingen). Där börjar husförhörslängderna 1810-1813, men inflyttningsattesterna så tidigt som 1741. Eftersom församlingen var så stor har attesterna dessutom delats upp i två serier, HIIa (attester för dem som flyttat in i församlingen och stannat kvar) och HIIb (attester för sådana inflyttare som senare flyttat vidare). Bland dessa attester har jag själv hittat många intressanta uppgifter, som hjälpt mig vidare i forskningen.

b2ap3_thumbnail_Flyttatest-nneslv.jpgb2ap3_thumbnail_Flyttatest-nneslv.jpg

En av Knästorps äldsta inflyttningsattester, utfärdad i Hällestad den 20 november 1744 för »Gåßen Mauridtz Ohlson, Barnfödd i Öneßlöf by Bonderup Sockn, som nu tiänar i Väsum i Knästrup Sockn» (ur Knästorps kyrkoarkiv, vol. HII:1, 1742-1760; ArkivDigital).

Bland dessa attester kan man ibland hitta utdrag ur kyrkböckerna. När Johannes Friberg flyttade till Lund 1757 finner man till exempel en attest från komministern i hans hemförsamling Högseröd, som intygar att »Efter Höxeryds Kyrckjoboks richtiga innehåll befinnes afledne Klåckaren Lars Fribergs son, Johannes, wara född d: 24 Junii 1740, som uppå begiäran, till bewijs lämnas. Höxery d: 24 Jan: 1757. P: E: Asping Comminist: i Höxery». Till saken hör att denna kyrkobok sedermera blev lågornas rov, så den lilla attesten är ovärderlig för den som forskar kring klockarfamiljen Friberg i Högseröd.

I de äldre attesterna hittar man emellanåt uppgifter om släktskap, något det finns flera exempel på bland Lunds domkyrkoförsamlings inflyttningsattester. Kyrkoherden Lars Finerus i Burlöv utfärdar till exempel en attest 1761 till flickan Mätta Maria Jansen »som något öfwer ett halft åhr warit i mitt bröd, och för des opaslighet föranlåten at begifwa sig hem till sin K: moder» i Lund, prästen i Norra Åsum noterar i en attest 1764 att »Substituten Monsieur Petter Lundberg, [...] uppå andra åhret uppehållit sig uti Skiepparslöf försambling hos sina föräldrar» och kyrkoherden Windelius i Hällaryd utfärdar 1765 en attest som säger att »Klåckare Änkan Ingrid Pehrs dotter Pijhlström, [...] flyttar til sin son Trumslagaren Johan Lundberg i Malmö». Vidare intygar Malmös garnisonspräst i en attest 1780 att »Garnizons-Klåckaren Brenzelii Änka, Kersti Jönsdotter, 63 år gammal, flyttar nu med sin doter, oförlofwade Pigan Elna, 32 år, ifrån Garnizons församblingen härstädes», samt utfärdar en attest till »Sedelwisande Madame Christina Helmuth, som för någon tid tilbaka flyttat härifrån staden, och nu wistas hos des swåger och syster i Lund».

b2ap3_thumbnail_Backaryd-1663.jpgb2ap3_thumbnail_Backaryd-1663.jpg

Blekinges äldsta bevarade flyttningsattest utfärdades »aff Hoebye» i april 1663, då kyrkoherden Sigvard Nielsen Albin i Bräkne-Hoby intygade att »Effterat denne unge karl, Johan Diurson Skredder er kommen hid til menigheden fra Bagerye Sogn med rictig Paß, dateret den 3. Aug. Anni 62. haffuer jeg icke andet fornummet til hannom, end det som ærligt, Christeligt och forsuarligt er» (ur Backaryds kyrkoarkiv, vol. HII:1, bilagor till flyttningslängden 1663-1789; ArkivDigital).

Detta källmaterial är som synes en riktig guldgruva för oss släktforskare, men hur hittar man intressanta flyttningsattester utan att behöva gå igenom varenda kyrkoarkiv? En släktforskarförening som har funderat kring detta är Blekinge Släktforskarförening, som även har kommit fram till en lösning. Under ett par års tid har föreningsmedlemmen Björn-Åke Petersson skapat ett register över Blekinges inflyttningsattester, något som har resulterat i det attest- och inflyttningsregister som är fritt tillgängligt och sökbart via föreningens hemsida. Björn-Åke har hittills registrerat attester från ett flertal kommuner i Blekinge, och hoppas framöver även kunna registrera angränsande socknar i Småland och Skåne. Hela projektet beräknas vara klart 2017, och kommer då innehålla omkring 350 000 poster.

Attest- och inflyttningsregistret är en ovärderlig tillgång för oss som släktforskar i Blekinge, och jag har själv hittat flera borttappade släktingar tack vare detta register. Kanske man vågar hoppas att andra släktforskarföreningar följer Blekinge Släktforskarförenings initiativ, och med hjälp av eldsjälar som Björn-Åke Petersson skapar motsvarande register för andra delar av Sverige?

Fortsätt läs mer
  4652 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Eva Johansson
Så bra att du lyfter fram detta! Det är verkligen användbart. I Högseröd har jag forskat en del och det är lite besvärligt efterso... Läs mer
fredag, 21 november 2014 10:12
Martin Brandt
Mitt exempel på flyttningsattest, det intressanta här är att den kyrkobok som utdraget är ifrån nu mera gått förlorad. CI:1 börjar... Läs mer
fredag, 21 november 2014 10:54
4652 Träffar
2 Kommentarer

Bloggare

Ted Rosvall
245 inlägg
Eva Johansson
238 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
71 inlägg
Helena Nordbäck
67 inlägg
Gästbloggare
27 inlägg
Anton Rosendahl
10 inlägg

Annonser