Rötterbloggen
Rötterbloggen

Sjöfolksboken är i hamn

Färdig! För några dagar sedan skickade jag de digitala filerna för tryckning av boken jag arbetat med sedan i höstas. I augusti kan du i boken läsa om hur man släktforskar om sjöfolk. Boken heter Släktforska om sjöfolk och ska ges ut till Släktforskardagarna i Halmstad sista helgen i augusti. Givetvis kommer den också att säljas i Rötterbokhandeln. Boken är en av Sveriges Släktforskarförbunds handböcker.

I boken går jag i detalj igenom hur du hittar information i sjömanshusens arkivhandlingar. Där finns väldigt mycket att hämta för den med sjöfolk i släkten. Den handlar också om lotsar och fyrvaktare och det arkivmaterial som finns om dessa. De var några tusen till antalet så jag gissar att det finns en och annan släktforskare som även har dem i sin släkt.


Besättningsbild från fartyget Bertha från Vätö 1906. Fotograf okänd. Bild från Sjöhistoriska Museet, tillgänglig via Digitalt Museum, där det finns uppgifter om personerna på bilden. Har du en sjöman i din släkt som seglat på Bertha så kolla länken. Hur du hittar mer information om inskrivning i sjömanshuset och mönstring ombord kan du läsa i den kommande boken.


Fyren och fyrvaktarbostaden på Måseskär. Har du släktingar som arbetat där kan du genom boken få veta hur du hittar information om dem. Bild från Wikipedia. Foto: Kinclli.


Tryckfilen är uppladdad.

Att bli klar med en bok efter en lång tids arbete innebär både lättnad och ångest. Deadline måste hållas, annars skulle jag kunna fila på boken i evighet. Jag måste kunna släppa taget och lita på att allt är kollat och genomgått. Samtidigt är det en lättnad att faktiskt få lägga den åt sidan och återgå till mitt normala liv. De sista veckorna har varit intensiva för de där sista detaljerna tar alltid mycket längre tid än man tror.

Min egen kunskap har förstås inte räckt till för att förmedla all denna information. Störst hjälp har jag fått av Janne Hermansson, chef för Sveriges enda sjömanshusmuseum som ligger i Uddevalla. Tack, Janne! Jag har också fått väldigt bra hjälp av både sjöfolk och arkivarier som alla delat med sig av sin kunskap. Tack!

Tidigare har jag producerat flera böcker för släktforskarförbundet, bl a som redaktör för Släktforskarnas årsbok, som Ted Rosvall nu tagit över. Sjöfolksboken är den första jag gör där jag både skrivit allt och gjort layout, jag har alltså varit min egen redaktör. På ett sätt är det bra, för jag styr hela produktionen själv, kan skriva parallellt med layoutarbetet. Men det innebär också att jag inte har en redaktör att diskutera med och som ser sådant jag inte ser. Därför är jag innerligt glad för den hjälp jag fått av flera i förbundet med läsning och andra synpunkter.

Tro inte att allt bara faller på plats av sig självt. Kanske tänker du inte på hur boksidorna ser ut och hur bilder är placerade men jag kan berätta att arbetet med layouten är nästan lika stort som med själva skrivandet. Att skriva, att producera innehållet, är det primära. Det är oerhört roligt att få möjlighet att grotta ner sig i ett ämna på detta sätt. Och lika roligt är det att få arbeta med den grafiska layouten, att försöka hitta rätt illustrationer och få snygga och informativa boksidor.


Boken producerar jag i layoutprogrammet Indesign.

När jag började arbeta med innehållet i höstas trodde jag inte att det skulle ta så lång tid. Men att skriva en bok är svårt att planera för. Ny information och nya frågor kan dyka upp när som helst. I arbetet med boken har jag också stött på otaliga exempel som är så intressanta att jag egentligen skulle vilja fördjupa mig mer i dem. Så en del sjömanshistorier blir det kanske framöver.

Och vad ska jag göra nu? Ingen bok att jobba med från morgon till kväll. Jo, jag ska städa upp min arbetsplats och sortera alla papperslappar med minnesanteckningar. Alla böcker jag haft inom räckhåll under arbetet ska ställas in i sin rätta bokhylla igen. Jag ska komma ifatt med annat arbete. Rensa trädgårdslanden och försöka minska ner högen med stryktvätt. Inte fortsätta säga till min man: "Jag ska bara göra det här först så...". Inte längre vakna mitt i natten och undra över bilden som jag letar efter eller påminna mig om att kolla just den där arkivhandlingen. Och det bästa av allt, nu får jag tid igen för både barnbarn och min egen släktforskning.


Här ska städas!

Fortsätt läs mer
  1376 Träffar
  0 Kommentarer
Taggad i:
1376 Träffar
0 Kommentarer

Sjömännen på galeasen Agil

Idag är det Släktforskningens Dag och årets tema är Sjöfolk. Håller du dig á jour med vad som händer inom släktforskningen så känner du nog till det. Och kanske har du läst att det kommer en ny handbok till sommaren om att släktforska om sjöfolk. Den skriver jag nu i vår.

Idag är det alltså ett ypperligt tillfälle att besöka närmaste släktforskarförening, lyssna på föredrag och ställa frågor om du har en sjöman i din släkt.

I förberedelserna till boken har jag letat bilder och en bild som jag fastnat för är denna:


Fotografiet är taget i Gävle 1916, för strax över hundra år sedan. De som var unga där och då är sedan länge borta. Fartyget heter Agil och var en galeas, alltså ett segelfartyg. Bilden kommer från Sjöhistoriska Museet och finns publicerad på Digitalt Museum. Den är fri för användning, med Public Domain-licens, fotograf okänd.

Jag blir alltid så fascinerad av människor på gamla bilder. Vilka var de? Vad tänkte de när fotografen kom? Var det kanske bara skönt med en liten paus i arbetet eller kändes det högtidligt?

Vem som är kapten ombord är ganska tydligt. Dels var han den äldste i besättningen, dels tyder kläderna på att han hade andra sysslor än den övriga besättningen. Befälhavaren hette Oskar Fredriksson och var född 1853 i Gothem på Gotland. 1913 hade han fått ett nytt behörighetsbevis som sjökapten. Redan 1871 hade han gått till sjöss och var jungman på briggen Lloyds året därpå. Han fick en lång sjökarriär på nästan 50 år och som han inte avslutade förrän han närmade sig 70-årsstrecket. 1919 gick han i pension och avfördes ur sjömansregistret 1923. Han hade då i många år och flera omgångar varit skeppare på fartygen Agil och Thor. När han fyllde 90 år 1943 gjorde Gotlands Allehanda en artikel om honom och den finns på Gothems sockens hemsida. Han var uppenbarligen med om en hel del äventyr. 1948 gick han ur tiden.

De andra fyra ombord på Agil är bästeman K O J Hemström, lättmatros K Snäckerström, jungman G Johansson och kock A Larsson. Allihop hade mönstrats ombord den 7 april på Karlskrona sjömanshus. Karlskrona var Agils hemmahamn. 1916 var Hemström 28 år, Snäckerström 19 år, Johansson också 19 år och Larsson var 16 år. Alla kom från Gotland. Min gissning är att Hemström är en av de två som sitter på lastluckans kant, kanske den till vänster. Jungmannen kan möjligen vara han som står närmast skeppare Fredriksson, för enligt sjömanshusregistrets personbeskrivning ska han ha haft mörkt hår. Larsson däremot hade ljust hår. Jag gissar att Larsson egentligen var kockjungman och fick rycka in på däck vid behov.

Bästeman Hemström hette Karl Oskar Johan och föddes på Fårö 1888, där han också bodde när han dog 1980. Han var kock på galeasen Thor 1906 och jungman på samma båt 1909. Då var Fredriksson kapten där och förmodligen trivdes de med varandra för de fortsatte arbeta ihop. Båda två var på Thor när hon förliste i Kappelshamn. Bästeman är en styrman utan examen. 1920 avfördes Hemström från sjömanshuset i Visby. 1914 hade han gift sig och med tiden ska de ha fått minst fem barn. 1980 dog han, då hade han varit änkling sedan 1951.

Lättmatros Snäckerström hette Klas Gunnar och kom från Näs på Gotland. Han verkar ha gått till sjöss 1913, 16 år gammal, och hann göra ett par resor på Agil. Troligen fortsatte han till sjöss en tid. Han blev ett av tuberkulosens offer, 1936 dog han på Hässleby sanatorium i Mariannelund. Då var han 39 år gammal.

Jungman Johansson hette Gustaf och föddes i Gothem 1897. 1915 gick han till sjöss så han var ganska ny i yrket när fotografen förevigade honom på Agil. 1932 mönstrade han av sista gången och blev sedan fiskare, enligt folkräkningen 1950. Han gifte sig på sin 28-årsdag med en flicka född samma dag som han själv, den 17 oktober 1897, och de fick minst två barn, kanske fler. Familjen bodde kvar i Gothem där han dog 1991.

Kocken Arvid Larsson var bara 16 år 1916, han föddes år 1900 i Vallstena på Gotland. Han gick till sjöss redan 1915. 1917 blev han lättmatros på ett fartyg som hette Helena och 1918 på galeasen Wilhelm. Han var yngst i Agils besättning men gick en tidig död till mötes och dog i influensa i Karlskrona 1921.

I beskrivningen av fotot finns inga namn på besättningsmedlemmarna, mina uppgifter om vilka de var kommer från sjömanshusarkiven och det som där framgår om dem som var mönstrade ombord på Agil 1916.

Fortsätt läs mer
  3614 Träffar
  1 Kommentar
Senaste kommentar i detta inlägg
Eva Johansson
Tack vare en nutida släkting till Karl Hemström har han nu identifierats. Bästeman Hemström är mannen som sitter till höger på luc... Läs mer
fredag, 07 april 2017 12:38
3614 Träffar
1 Kommentar

En sjöman älskar havets våg

Jo, det stämmer kanske. Eller i alla fall att har en gått till sjöss en gång så glömmer en det inte. Så är det för mig.


Ibland kan det vara så här ute på havet. Kallt och blåsigt och båten gungar. Bilden är från en resa över Nordatlanten i januari 1977 med M/S Arizona där jag då arbetade som telegrafist.

Kanske har du sett att Släktforskningens dag den 18 mars har Sjöfolk som tema. Och att en handbok om forskning om sjöfolk är på gång. Jag håller på att skriva den nu. I boken ska jag hjälpa dig att hitta information om du har en sjöman i släkten.

Sjömän är en väldokumenterad yrkesgrupp. Alla som arbetede på svenska fartyg var inskrivna i ett sjömanshus, och finns noterad i inskrivningsregister. Dessutom har alla påmönstringar och avmönstringar registrerats i liggare som finns bevarade i sjömanshusarkiven. Besättningslistor från fartygen finns också i arkiven, och mycket annat som kan berätta om sjömanslivet och arbetsvillkoren till sjöss. Många fartyg förliste, särskilt under krigen, och då gjordes en sjöförklaring. Allt finns dokumenterat i arkiven.

I boken kommer jag att vidga begreppet sjöfolk lite och även ta upp lotsar och fyrpersonal.

Boken ingår i Släktforskarförbundets handboksserie och utgivning är planerad till Släktforskardagarna i Halmstad i augusti.

Själv har jag inte så många sjömän i min släkt, men några. Men i min ungdom var jag till sjöss och arbetade som telegrafist i handelsflottan. Det var på 1970-talet och nu känns det redan som historia. Åren går fort.

Som telegrafist hade jag inte bara hand om fartygets kommunikation med land och med andra fartyg, utan skötte också all administration ombord. Bland annat alla mönstringar av både manskap och befäl. Mönstringen innebär att sjömannen blir införd i en rulla som sedan registreras och stämplas av sjömanshusombudsmannen eller mönstringsförrättaren på sjömansförmedlingen. Uppgifterna om på- och avmönstring fördes också in i sjömannens sjöfartsbok.


Så här ser det ut i en sjömans sjöfartsbok. Uppslaget från min bok visar att jag varit mönstrad som telegrafist ombord på M/S Arizona från den 6 juni till den 14 november 1975 och från den 29 juni till den 23 september 1976. O betyder oceanfart, dvs utrikes fart. Vdl betyder vederlag, som innebär kompledigt. Båda gångerna mönstrade jag på i Kalmar men andra gången mönstrade jag av i Oskarshamn.

För den som har en sjöman i släkten finns det också oftast en hel del information att hämta om fartygen, och i många fall bilder. Det ska jag berätta mer om i boken.

Sjöfolk är ett tema som jag ska återkomma till här i bloggen. Just nu nöjer jag mig med att bjuda på några bilder från mina år till sjöss:


Min första båt var M/S Vikingland, en styckegodsare som gick på Medelhavet.


20 år ung och min första båt. Jag lät tatuera mig för att bli en riktig sjöman, tatuerare var en av besättningsmännen. Den tatueringen sitter kvar än.


I en västafrikansk hamn med M/S Arizona.


Jag tror att det var på sommaren 1975 som M/S Arizona låg på Finnboda varv i Stockholm för reparation.


Vi stävar över Nordsjön. Min sista båt innan jag lämnade livet till sjöss var M/S Kratos.

Vill du veta mer om mitt arbete till sjöss så berättar jag om det på min hemsida

Fortsätt läs mer
  5531 Träffar
  0 Kommentarer
Taggad i:
5531 Träffar
0 Kommentarer

Varför hittar jag inte min emigrerade släkting?

Varför hittar jag inte min emigrerade släkting?

Frågorna på Anbytarforum och Facebook är många. Hur hittar jag min emigrerade släkting, jag har sökt överallt? Min släkting blev sjöman, vad hände med honom? Själv letade jag i många år efter min morfars farmors bror, Jan Petter Johansson från Torstuna som emigrerade med sin stora familj 1882. Till slut, efter en kreativ sökning i emigrantlistorna, hittade jag familjen. De hade bytt namn på tåget från Västerås till Göteborg. Nu hette de Thorsell!

Det kunde finnas många skäl till att byta namn en del gjorde det på grund av språket, en del för att de ville ha ett mer särskiljande namn. Ytterligare en del ville försvinna, ibland genom det som brukade kallas ”köpa en amerikaväst”, alltså anta någon annans identitet. Många hittar vi aldrig, några blir tillfällighetsfynd.

I Ulrika Eleonora församling i London finns en bok över fattigunderstöd som gavs av kyrkan till dess medlemmar. Där finner jag flera tillfällighetsfynd, ett av dem är Samuel Scott. Han söker fattigunderstöd för första gången 1876, anteckningen är från 1877. Då anges hans riktiga namn till Samuel Score. Han gick till sjöss som ung men slutade som sjöman 1851. Han arbetade som ”crane inspector” på en järnvägsstation sedan dess. Sedan han blivit sjuk har inkomsten minskat betydligt och han kan bara ta tillfälliga arbeten. Han är en respektabel man och beviljas därför ekonomiskt bistånd. Han är gift och har två vuxna barn. 6 december 1880 avlider Samuel Scott, med bedjan om Guds nåd på sina läppar. Hustrun, Harriet, får bidrag från kyrkan 1887,hon blir sjuk 1889 och har då mycket hjälp från sin son, Samuel (d.y.). Sonen har själv 8 barn med betalar hennes hyra. Hon avlider 22 november 1889, då utgick bidrag till begravningen.

Redan 1860 har Samuel fått en psalmbok av kyrkan, enligt en tidigare anteckning där han står under namnet Jonas Österlund (engelska: Samuel Scott), född 19/6 1815 i Figeholm nära Döderhult. En titt i PLF-CD för Misterhults socken bekräftar hans identitet. Fadern, kvartersmannen Hans Österlund, dör vid 62 års ålder redan den 4 mars 1820. Modern, Maria Svensdotter, lever till 20 juni 1846.

b2ap3_thumbnail_Jonas-sterlund-fd.JPGb2ap3_thumbnail_Jonas-sterlund-fd.JPG

Samuel Scott finns i folkräkningen 1861, han bor på Hackney Road i Bethnal Green med hustru, sonen Samuel (13 år) och dottern Catherine (7 år). Lysningen mellan honom och Harriet Mills sker i St Saviour, Southwark tre söndagar mellan 26 juli och 9 augusti 1846, vigseln sker 16 augusti. 1851 bor de också i Bethnal Green, där anges hans födelseort till ”Figghaen”, Sweden. Enligt svenska kyrkans anteckningar bor de på nr 27 Temple Street, Hackney Road. De som sett ”Barnmorskan i East End” på TV kan föreställa sig omgivningen. Det var ett av de fattigaste områdena i London, enligt Charles Booths fattigdomskarta (http://booth.lse.ac.uk/) tillhörde gatan de som hade några relativt respektabla familjer men också många mycket fattiga. Många hus bombades under kriget, men många fanns kvar in på 60-70-talet. Numera hyrs en etta i det renoverade nr 27 Temple Street ut för 17 000 kronor i månaden, eller är till salu för närmare 6 miljoner. 

27, Temple Street:  https://goo.gl/maps/2SeFaS7D1wq

 

Samuel d.y. gifter sig med Hannah och får många barn. Catherine gifter sig med George Britain 1874, de får fem barn i rask takt, Catherine dör redan 1888. Samuel Scott finns med i flera träd på Ancestry, jag har kontaktat några ägare, som inte visste hans svenska namn. Det finns alltså efterlevande i England.

Vem hade kunnat räkna ut att Jonas Österlund från Misterhult skulle sökas med namnet Samuel Scott? Varifrån fick han det namnet? Jonas Österlund är bara en av de många som försvann i registren, de valde helt nya identiteter av någon okänd anledning. Inte konstigt att det är så svårt ibland. Eller.....var han verkligen Jonas Österlund?

 

Källor:

Ulrika Eleonora församling (London) GI:1 (1843-1903) Bild 1360 / sid 203 (AID: v787774.b1360.s203)

Misterhult AI:2b (1816-1823) Bild 23 / sid 16 (AID: v23313.b23.s16, NAD: SE/VALA/00248)

Ancestry.com folkräkningar och lysningar, London,England

Bildlänk: Copyright 2016 Google

Kyrkbok: AD-online, Misterhult CI:4 (1790-1830) Bild 123 / sid 239 (AID: v39797.b123.s239, NAD: SE/VALA/00248)

Karta:By Charles Booth - http://www.umich.edu/~risotto/maxzooms/ne/nej34.html (cropped). Original: Charles Booth's Labour and Life of the People. Volume 1: East London (London: Macmillan, 1889)., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26694694

Fortsätt läs mer
  2427 Träffar
  0 Kommentarer
2427 Träffar
0 Kommentarer

Bloggare

Eva Johansson
255 inlägg
Ted Rosvall
247 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
86 inlägg
Helena Nordbäck
79 inlägg
Gästbloggare
27 inlägg
Anton Rosendahl
23 inlägg