När min farfars far Samuel Gustafsson (1895-1981) var tio år flyttade familjen från Lomma – där fadern i tjugo år slitit hårt på tegelbruket – till den lilla byn Håkantorp i Västra Karaby socken, sydost om Landskrona. Här inköpte fadern Gustaf Svensson ett litet lantbruk, som han och hustrun Anna Jönsdotter kämpade och slet med under resten av sina liv. Det lilla lantbruket skulle försörja två vuxna personer och elva barn – parets nio egna barn, födda mellan 1890 och 1909, och de två »oäkta» barnbarn som senare flyttade in hos morföräldrarna. Det kan verkligen inte ha varit en enkel sak, och man fick ta till alla medel – sonen Oskar har berättat att han som barn ofta följde med sin far när denne sålde skrot och sill för att dryga ut hushållskassan. Under första världskriget var det särskilt hårt, och en dag hände det som inte fick hända. Brödet tog slut. Mor Anna utbrast förtvivlat »nu är brödet slut och vi har inte mer att äta!», och när den sjuårige Oskar hörde detta tog han med en säck och begav sig hemifrån, utan att säga till sin mor. Han traskade sedan omkring i socknen och knackade på hos de större gårdarna för att tigga bröd, och eftersom storbönderna tyckte synd om den lille gossen lade de några halvor grovbröd i hans säck – på ett ställe fick han en hel limpa. När Oskar kom hem fick han en rejäl utskällning för att han tiggt, men mor Anna var så glad över att ha lite mat i huset igen så att tårarna flödade.

b2ap3_thumbnail_016-Gustaf-o-Anna2.JPG

Anna (1866-1952) och Gustaf Svensson (1861-1938) på äldre dar i sin trädgård.

När det gäller familjens lantbruk har jag hört sägas att det var klent och tungt, men ingen av de gamla släktingarna kunde ge mer exakta uppgifter. Hur stor var arealen, vad odlade familjen och vilka djur hade man? Liknande frågor har nog många släktforskare när det gäller förfädernas och släktingarnas lantbruk i början av 1900-talet, och det finns ett enkelt sätt att hitta svaren. Mellan åren 1913 och 1920 genomförde nämligen Hushållssällskapet på uppdrag av Statistiska Centralbyrån en praktisk undersökning där man samlade in uppgifter om Sveriges jordbruk på gårdsnivå, och i det bevarade källmaterialet får man inte bara en unik inblick i det tidiga 1900-talets lantbruk utan hittar även svaren på just de frågor jag ställer ovan.

b2ap3_thumbnail_Lokalunderskning-1915.jpg

Till familjen Svenssons gård i Håkantorp anlände Statistiska Centralbyråns representant den 15 juni 1915, alltså mitt under första världskriget. Man noterade att »Uppgift lämnad den 15/6 av ägarens hustru», så antagligen var husfadern ute och sålde skrot eller sill, samt att man besökte gårdens brukningsdel. Det antecknades att det lilla lantbruket höll en valack som arbetshäst samt att man hade en get, två gödsvin, två grisar under fyra månader och tretton höns. Den 0,1 hektar stora trädgården innehöll även en 200 kvadratmeter stor köksväxtodling (äldre släktingar har berättat att där fanns många träd och buskar, bland annat en vit krusbärsbuske samt ett stort päronträd), medan åker- och odlingsmarken var 1,8 hektar stor. Där hade man gjort nyodling de senaste fem åren, och nu odlades höstråg, potatis, foderrotfrukter och hö. År 1914 hade skörden tydligen uppgått till 800 kilo höstråg, 7 ton potatis och 1,5 ton hö – där ser man! Man får som synes veta en hel del om det tidiga 1900-talet jordbruk i Sverige, och dessa så kallade »lokalrapporter» har numera skannats in av SVAR. Till och med den 23 maj är materialet dessutom fritt tillgängligt via hemsidan, så passa på om ni vill veta mer om era förfäders och släktingars lantbruk för hundra år sedan!

b2ap3_thumbnail_016-Gustaf.jpg

Att stark köld eller värme, torka och ymnig nederbörd påverkade levnadsvillkoren för våra jordbrukande förfäder är ganska uppenbart. Emellanåt träffar man på noteringar om väderförhållandena i kyrkböckerna, som t ex den "onda tisdagen" 29 januari 1850 då snöoväder och stark kyla orsakade ett stort antal dödsfall huvudsakligen i mellersta Sverige (Småland, Östergötland, Södermanland och Uppland). En läsvärd artikel om detta oväder, främst fokuserad på dess följder i Östergötland, kan läsas i Släkthistoriskt forum 3/2005.

b2ap3_thumbnail_Hus-vid-Trollesund-Ludgo.jpg

Tabellverket inrättades 1749 och ersattes 1858 av Statistiska centralbyrån, SCB. SCB samlade in allehanda typer av statistiskt underlag. Det demografiska materialet är digitaliserat och delvis sökbart för perioden 1749- 1859 via Demografiska databasen. Ibland kan något mystifierande dödsorsaker klargäras med hjälp av dessa tabeller: en av mina anfäder avled 31 år gammal i början av mars 1798 och hade enligt dödboken "stött sig till döds". I statistiken var dödsfallet infört i kolumen "Af våda skadat sig sjelf till döds". Det var alltså en olyckshändelse, och med tanke på att det var vinter så kanske han halkade på en isfläck och föll illa.
De tabeller som prästerna var ålagda att årligen skicka in innehåller dock även andra intressanta uppgifter. För t ex Helgesta socken i mellersta Södermanland, som följande exempel kommer ifrån, finns dessa tabeller i kyrkoarkivet under signum G, Övriga längder. Här följer ett litet axplock med årliga rapporter om jordbrukets villkor under året samt en kortare väderrapport:

"Så här, som uti omliggande församlingar har året wisat sig med nästan total misswäxt." [1783]

"Rogsädet och hwetet har detta år warit nog klent; många hafwa der af icke fått til utsäde, mindre til brödfödan. Kornet war något ymnigare; men ock på många ställen swagt, och säden blef af det ständiga regnet under bergningen något skadad. Wintren war mycket kall och långsam. I Juli och Augusti regnade nästan dagligen, ofta slagregn, så at marken blef nog watnfull och sädesmännen hade der efter swårighet at kunna utså sin höstsäd, som war på flästa ställen nog klen wid köldens annalkande. I senare hälften af året föll här å orten mer regn än något år i manna minne. Höwäxten har warit medelmåttig; men halmbristen lärer göra, at landtmannen längtar efter nästa wår." [1785]

"Årswäxten hafwer detta år warit ganska härlig." [1787]

"Den 4 Augusti kom ett svart åskemoln, fullt med regn och hagel, hwilket förderfwade grödan. ... Rogen war mäst uppskuren; men stod ännu ute. Hwetet, som [stod] wackert, war oskuret, blef aldeles urslaget, lika som kornet aldeles förderfwat. ... Haglet war kantigt, samt stort, såsom små hönsägg, en del, som äggulor och större delen mindre. Detta hagel slog hål utom på wäggarna; piskade sönder fönster och skadade de Kreatur, som ej i hast fick skygd. I hagel drifvor lågo till följande dagen så grofwa hagel, som af det större slaget. Och kom tillika så mycket regn at både wägar och gärden liknade djupa kärr om wåren". [1789]

Visst är det fantastiskt att få reda på hur vädret var i en helt vanlig landsbygdssocken för över 200 år sedan!