Rötterbloggen
Rötterbloggen

Lagen om alltings jävlighet

För många år sedan upptäckte jag att min farfars mors kusin ännu var i livet, 99 år gammal. Jag skrev ett brev till den gamla damen, som svarade vänligt. Jag skrev då ett nytt brev eftersom jag kom på att hon kanske hade foton på sina farföräldrar. En tid senare fick jag ett brev från damens dotter som berättade att modern avlidit strax efter sin hundraårsdag, innan hon besvarat min fråga om fotografierna... Ja, som släktforskare kan man ibland tänka »men givetvis» eller »hur stora är oddsen?», när forskningen går åt skogen på det mest ironiska sätt. Jag brukar själv säga att den enda lag som saknar kryphål är Murphys lag, även känd som »lagen om alltings jävlighet», och ibland känns det onekligen som att denna »lag» styr med allsmäktig hand – släktforskningen inkluderad. Genom åren har jag råkat ut för otaliga sådana händelser, som jag tänkte dela med mig av i dagens blogg. Jo, jag...

...fick nys om ett testamente efter en adelsman som eventuellt kan bekräfta ett faderskap – bara för att upptäcka att testamentet ligger i ett förseglat kuvert.

...letade efter en viktig flyttningsattest från 1808 – och ni kan ju gissa vilket år som saknas i den annars fullständiga serien attester från 1784?

...lyckades till slut hitta en husförhörslängd som avslöjade att min anfader Per Nilsson föddes i juni 1768 i Kyrkheddinge församling – bara för att upptäcka att just den sidan i födelseboken är utriven.

b2ap3_thumbnail_Andreassen-Holm-Bolivar.jpgb2ap3_thumbnail_Andreassen-Holm-Bolivar.jpg

...tog kontakt med en släkting som berättade att flera gamla fotoalbum fanns hos hennes faster – som visade sig vara en ilsken gammal dam som varken hade intresse av släktforskning eller lust att dela med sig av fotografierna.

...lyckades efter många års sökande hitta namnet på min anfader Per Perssons hustru i Norrvidinge socken, där kyrkoböckerna har brunnit – och upptäckte att hon hette Anna Andersdotter.

...fick veta att många intressanta dokument och fotografier ärvdes av gammelfarbror Rudolf – vars hus brann upp på 1930-talet.

b2ap3_thumbnail_Wadensten.JPGb2ap3_thumbnail_Wadensten.JPG

...upptäckte att en intressant gammal dagbok förvaras hos en adlig godsägare – som nyligen hade blivit grovt förolämpad av en annan släktforskare.

...hittade farfars okända syssling, som hade ett vackert gammalt fotoalbum – men som började bli dement, och det fanns inte ett enda namn skrivet på varken fotografierna eller i själva albumet.

Fortsätt läs mer
  6077 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Birgitta Krantz
Vilken otur! Men så kan det väl vara när man släktforskar. Dess emellan har du väl vad jag förstår av dina inlägg både haft tur oc... Läs mer
lördag, 18 juni 2016 20:44
Markus Gunshaga
Du har så rätt så, Birgitta - och det är just de härliga genombrotten och intressanta fynden som gör det mödan värt, även när det ... Läs mer
lördag, 18 juni 2016 23:02
6077 Träffar
2 Kommentarer

När detaljerna är huvudsaken

För många består släktforskningen av att kryssa mellan kyrkoböcker och husförhörslängder, för att i stora drag hitta namn och datum till släktträdet. Det är rejäla hopp och går ofta undan, men då är risken att man missar något väsentligt. Ibland kan det nämligen vara detaljerna som är huvudsaken, och oftare än man tror är det den där kryptiska förkortningen, det lilla ordet eller till synes obetydliga meningen som gör att du kommer vidare i forskningen.

Domböckerna kan till exempel ge många intressanta uppgifter, men det är inte bara regelrätta arvsärenden som ger viktig genealogisk information – ofta kan man få fram släktskap genom jäviga vittnen och liknande. Min anfader Ingemar Svensson från Grönhyltan anklagades exempelvis för att ha spytt i Virestads kyrka en söndag år 1734, och vid Allbo härads sommarting samma år får man veta att han angivits av Gunnar Jönsson, vars dotter anklagat honom för faderskap. Ingemar nekade till spyan, »jäfwandes witnen Oluf i Lycket och Jon i Elinsbäck, i anseende at den förras hustru och Gunnars i Grönhult hustru äro syskonebarn, samt Jons hustru lika närskyld wid Gunnar, den Länsman tilstår wara angifware». Vittnena kunde alltså inte godkännas, varpå Ingemar friades från den påstådda spyan i Virestads kyrka – och jag fick en hel del genealogiska uppgifter att spinna vidare på!

Ibland kan ett enda litet ord vara ovärderligt när man försöker spåra någons ursprung, och sådana ord hittar man emellanåt i oanade sammanhang. Under många år försökte jag till exempel spåra Samuel Lang (död 1721), akademiglasmästare vid Lunds universitet. Jag lyckades inte koppla ihop honom med övriga skånska Lang-släkter under 1600-talet, och hade nästan givit upp när en liten detalj i Lunds kämnärsrätts dombok 1701 gav svaret. Domkyrkoklockaren Magnus Risbeck hade anklagat borgaren Börje Persson för stöld av grus och sten föregående år, och eftersom Samuel Lang tydligen hade bevittnat anklagelsen ute på gatan ombads han att skriva under en attest som intygade vad som sagts. Kämnärsrätten var dock tveksam till om Samuel verkligen förstod attesten när han skrev under:

b2ap3_thumbnail_Samuel-Lang.jpgb2ap3_thumbnail_Samuel-Lang.jpg

»Q: om Attesten uplästes för honom innan han den underskref, och om han den wäll förstå kunde, som han är en Tysk man, R: ia att Attesten blef upläsen för honom, och mästa dehlen den förstå kunde» (ur Göta hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIBAA:3953 (1701-1704), bild: ArkivDigital).

Samuel Lang var alltså tysk till börden, vilket förklarar varför jag inte hittade något släktskap med de övriga skånska Lang – och flera års fruktlöst sökande fick plötsligt sin förklaring i ett enda litet ord!

När det gäller bouppteckningar brukar ingresserna ge den viktigaste genealogiska informationen, men kloka släktforskare vet att man även ska studera boets skulder. Där kan man nämligen också hitta uppgifter om släktskap, som inte omfattas av ingressen. I bouppteckningen efter min anfader Reinhold Flinkenbergs första hustru Maria Asp i Ystad 1767 omnämns till exempel att magistraten hade förordnat skogvaktaren Levardt Sperl från Marsvinsholm att närvara å Reinholds och Marias omyndige son Johan Eriks vägnar, »såsom närmast anhörige här å orten med sonen [...], och gifft med des afledne moders syster». Jag lyckades dock inte hitta varken Levardt eller hans hustru, men bland boets skulder fanns en utgående post gällande »Förmynderskap för Bryggaren Flinckenbergs swägerska Jungfru Sophia Asp». Denna syster levde tydligen ogift i Ystad, och genom henne lyckades jag få fram att Reinhold Flinkenbergs hustru Maria Asp var född i Fulltofta 1731. Detta gav även förklaringen till varför jag inte fann skogvaktaren Sperls hustru »NN Asp» – hon hette nämligen Anna Christina Badee (ca 1714-1780), och var systrarna Asps halvsyster på mödernet.

b2ap3_thumbnail_Sophia-Asp.jpgb2ap3_thumbnail_Sophia-Asp.jpg

Ur Maria Asps bouppteckning 1767; Ystads rådhusrätt och magistrat, vol. FII:25 (1764-1767), sid. 300 (bild: ArkivDigital).

Att studera faddrar är A och O när man släktforskar, men om man har tur kan födelse- och dopböckerna även ge direkta uppgifter om släktskap – det finns alltså flera anledningar till varför man aldrig ska hoppa över en enda födelsenotis. När min anfader Nicolaus Silvius (ca 1697-1759), pipare vid Skaraborgs regemente, lät döpa sin son Mårten i Eggby kyrka 1718 hittar man till exempel bland barnets faddrar »Änckian Kirstin och dhes dotter Ingrid, item Systeren wid Barnets Fader». Jag har ännu inte lyckats lokalisera denna syster till Nicolaus Silvius, men med tanke på att hon närvarade vid dopet kan hon inte ha bott så långt därifrån.

b2ap3_thumbnail_Eggby-1718.jpgb2ap3_thumbnail_Eggby-1718.jpg

Ur Eggby födelse- och dopbok 1718; Eggby kyrkoarkiv, vol. C:2 (1700-1754), sid. 67 (bild: ArkivDigital).

Husförhörslängderna är oslagbara när man släktforskar, men även här gäller det att inte missa detaljerna. När min farmors morfars mormor Karna Olsdotter föddes 1819 i Övraby var hennes föräldrar Ola Jönsson och Anna Nilsdotter skrivna i ett eget hushåll i husförhörslängden, men i efterföljande längd hittar man familjen skrivna tillsammans med husmannen Jöns Sassersson och hans hustru Boel Lassdotter. Det låter kanske inte så anmärkningsvärt, men om man tittar närmare ser man ett litet »MF:» framför Jöns Sasserssons namn, alltså »Mannens Fader». Övraby födelse- och dopbok 1788 bekräftar mycket riktigt att Jöns och Boel var Ola Jönssons föräldrar, så där besparade jag mig själv en hel del letande!

b2ap3_thumbnail_Jns-Sassersson.jpgb2ap3_thumbnail_Jns-Sassersson.jpg

Ur Övraby husförhörslängd 1822-1826; Övraby kyrkoarkiv, vol. AI:2, sid. 27 (bild: ArkivDigital).

Om man har tid och ork ska man absolut plöja igenom mantalslängder år för år, för även där kan man hitta detaljer som ger viktiga genealogiska uppgifter. Ovannämnde Jöns Sassersson visade sig vara son till sockenskräddaren Sasser Andersson (ca 1716-1794) i Övraby, men jag kunde inte hitta Sasser i någon födelsebok i trakten och började därför gå igenom Övrabys mantalslängder. Det tog en liten stund, men i 1754 års mantalslängd hittade jag Sasser Andersson på Övraby Nr 12, med det underbara tillägget »Inhs. Fadren Anders Holmström»! Jag började leta efter denne Holmström i Övrabys kyrkoböcker, och fick fram att hans första hustru Karna Sassersdotter (!) hade dött 1746 samt att de gifte sig i det närbelägna Ullstorps socken 1715. Antagligen är Sasser född där trots att födelsenotisen tycks ha förkommit, så de där små orden i 1754 års mantalslängd blir plötsligt oerhört viktiga i sammanhanget.

b2ap3_thumbnail_vraby-1754.jpgb2ap3_thumbnail_vraby-1754.jpg

Ur Övraby mantalslängd 1754; Övraby MTL:1 (1742-1800) (bild: ArkivDigital).

När man släktforskar måste man som synes ta det lugnt – inte bara för att undvika fel i forskningen, utan även för att detaljerna kan vara huvudsaken. Om man hastar igenom källmaterialet är risken stor att man missar något viktigt, för kanske är det den där skuldposten i bouppteckningen, den kryptiska förkortningen i husförhörslängden eller lilla ordet i domboken som leder till det där genombrottet du hoppas på?

Fortsätt läs mer
  2487 Träffar
  0 Kommentarer
2487 Träffar
0 Kommentarer

De förträffliga flyttningsattesterna

Husförhörslängderna i Skåne och Blekinge börjar i regel ganska sent, till stort förtret för oss släktforskare. Jag har själv förfäder som avlider kort innan församlingens äldsta bevarade husförhörslängd börjar, varpå jag går miste om födelseuppgifter och eventuell tidigare bostadsort. Det finns emellertid en genväg - att undersöka flyttningsattesterna. Dessa förvaras i kyrkoarkivens serie HII (»Bilagor till flyttningslängden»), och är i regel bevarade långt tidigare än husförhörslängderna. För att nämna några exempel börjar husförhörslängderna i Fulltofta 1813 men inflyttningsattesterna redan 1777, i Karlshamn och Mörrum börjar husförhörslängderna 1794 och 1813 men inflyttningsattesterna 1774 respektive 1778, och i Helsingborgs stadsförsamling finns visserligen husförhörslängder redan under 1700-talet, men uppgifterna i dessa är ytterst sparsamma. Inte förrän i husförhörslängden 1811-1812 börjar man till exempel anteckna inflyttnings- och födelseorter, vilket kan jämföras med att de äldsta inflyttningsattesterna är daterade 1776.

b2ap3_thumbnail_Flyttningsattester.jpgb2ap3_thumbnail_Flyttningsattester.jpg

I en attest daterad Höör den 20 oktober 1778 får man veta att oförlovade pigan Britta Bengtsdotter var 34 år gammal, född i byn Nunnäs i Fulltofta socken, samt att hon »kan läsa i bok och utan til Lutheri L. Cateches med spörsmålen, och har därom ett godt beröm, wördsaml. brukat sina Salighetzmedel». Prästen noterar även att »denna Piga tjente i Ekastiga, där eldswåda förtärde så den enas som andras goda, det ock bör behjertas» (ur Fulltofta kyrkoarkiv, vol. HII:1, bilagor till flyttningslängderna 1777-1789; ArkivDigital).

Flyttningsattesterna, som även kallades flyttningsbetyg eller prästbevis, var ett intyg som utfärdades av kyrkoherden i den församling varifrån utflyttningen skulle ske. Attesten uppvisades för prästen då man inflyttade till den nya församlingen, och det var viktigt att den blivande själasörjaren fick så mycket information som möjligt om sin nya församlingsmedlem. Bland flyttningsattesterna kan man därför hitta uppgifter om allt från födelsedatum- och ort, släktskap och yrkesverksamhet till ingångna äktenskap och begångna brott. Ibland kan man till och med hitta uppgifter om utomäktenskapliga barns fäder, som jag tidigare bloggat om.

Några av Skånes äldsta inflyttningsattester finner man i Lunds domkyrkoförsamling (stadsförsamlingen). Där börjar husförhörslängderna 1810-1813, men inflyttningsattesterna så tidigt som 1741. Eftersom församlingen var så stor har attesterna dessutom delats upp i två serier, HIIa (attester för dem som flyttat in i församlingen och stannat kvar) och HIIb (attester för sådana inflyttare som senare flyttat vidare). Bland dessa attester har jag själv hittat många intressanta uppgifter, som hjälpt mig vidare i forskningen.

b2ap3_thumbnail_Flyttatest-nneslv.jpgb2ap3_thumbnail_Flyttatest-nneslv.jpg

En av Knästorps äldsta inflyttningsattester, utfärdad i Hällestad den 20 november 1744 för »Gåßen Mauridtz Ohlson, Barnfödd i Öneßlöf by Bonderup Sockn, som nu tiänar i Väsum i Knästrup Sockn» (ur Knästorps kyrkoarkiv, vol. HII:1, 1742-1760; ArkivDigital).

Bland dessa attester kan man ibland hitta utdrag ur kyrkböckerna. När Johannes Friberg flyttade till Lund 1757 finner man till exempel en attest från komministern i hans hemförsamling Högseröd, som intygar att »Efter Höxeryds Kyrckjoboks richtiga innehåll befinnes afledne Klåckaren Lars Fribergs son, Johannes, wara född d: 24 Junii 1740, som uppå begiäran, till bewijs lämnas. Höxery d: 24 Jan: 1757. P: E: Asping Comminist: i Höxery». Till saken hör att denna kyrkobok sedermera blev lågornas rov, så den lilla attesten är ovärderlig för den som forskar kring klockarfamiljen Friberg i Högseröd.

I de äldre attesterna hittar man emellanåt uppgifter om släktskap, något det finns flera exempel på bland Lunds domkyrkoförsamlings inflyttningsattester. Kyrkoherden Lars Finerus i Burlöv utfärdar till exempel en attest 1761 till flickan Mätta Maria Jansen »som något öfwer ett halft åhr warit i mitt bröd, och för des opaslighet föranlåten at begifwa sig hem till sin K: moder» i Lund, prästen i Norra Åsum noterar i en attest 1764 att »Substituten Monsieur Petter Lundberg, [...] uppå andra åhret uppehållit sig uti Skiepparslöf försambling hos sina föräldrar» och kyrkoherden Windelius i Hällaryd utfärdar 1765 en attest som säger att »Klåckare Änkan Ingrid Pehrs dotter Pijhlström, [...] flyttar til sin son Trumslagaren Johan Lundberg i Malmö». Vidare intygar Malmös garnisonspräst i en attest 1780 att »Garnizons-Klåckaren Brenzelii Änka, Kersti Jönsdotter, 63 år gammal, flyttar nu med sin doter, oförlofwade Pigan Elna, 32 år, ifrån Garnizons församblingen härstädes», samt utfärdar en attest till »Sedelwisande Madame Christina Helmuth, som för någon tid tilbaka flyttat härifrån staden, och nu wistas hos des swåger och syster i Lund».

b2ap3_thumbnail_Backaryd-1663.jpgb2ap3_thumbnail_Backaryd-1663.jpg

Blekinges äldsta bevarade flyttningsattest utfärdades »aff Hoebye» i april 1663, då kyrkoherden Sigvard Nielsen Albin i Bräkne-Hoby intygade att »Effterat denne unge karl, Johan Diurson Skredder er kommen hid til menigheden fra Bagerye Sogn med rictig Paß, dateret den 3. Aug. Anni 62. haffuer jeg icke andet fornummet til hannom, end det som ærligt, Christeligt och forsuarligt er» (ur Backaryds kyrkoarkiv, vol. HII:1, bilagor till flyttningslängden 1663-1789; ArkivDigital).

Detta källmaterial är som synes en riktig guldgruva för oss släktforskare, men hur hittar man intressanta flyttningsattester utan att behöva gå igenom varenda kyrkoarkiv? En släktforskarförening som har funderat kring detta är Blekinge Släktforskarförening, som även har kommit fram till en lösning. Under ett par års tid har föreningsmedlemmen Björn-Åke Petersson skapat ett register över Blekinges inflyttningsattester, något som har resulterat i det attest- och inflyttningsregister som är fritt tillgängligt och sökbart via föreningens hemsida. Björn-Åke har hittills registrerat attester från ett flertal kommuner i Blekinge, och hoppas framöver även kunna registrera angränsande socknar i Småland och Skåne. Hela projektet beräknas vara klart 2017, och kommer då innehålla omkring 350 000 poster.

Attest- och inflyttningsregistret är en ovärderlig tillgång för oss som släktforskar i Blekinge, och jag har själv hittat flera borttappade släktingar tack vare detta register. Kanske man vågar hoppas att andra släktforskarföreningar följer Blekinge Släktforskarförenings initiativ, och med hjälp av eldsjälar som Björn-Åke Petersson skapar motsvarande register för andra delar av Sverige?

Fortsätt läs mer
  4770 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Eva Johansson
Så bra att du lyfter fram detta! Det är verkligen användbart. I Högseröd har jag forskat en del och det är lite besvärligt efterso... Läs mer
fredag, 21 november 2014 10:12
Martin Brandt
Mitt exempel på flyttningsattest, det intressanta här är att den kyrkobok som utdraget är ifrån nu mera gått förlorad. CI:1 börjar... Läs mer
fredag, 21 november 2014 10:54
4770 Träffar
2 Kommentarer

Nålar i höstackar och alla dessa register

Nålar i höstackar och alla dessa register

Idag hakar jag på Teds blogg, det finns inget tristare än att blada igenom hundratals sidor på jakt efter en person! Men det finns mer hjälp, jag funderar lite runt alla de register som finns. Nu när sommaren teoretiskt har kommit kan man sitta inne och släktforska i frid och ro. Vi har under ett par veckor varit några stycken som via Facebook har jobbat med de passhandlingar som hittades i ”Assistansen”, Domstolsverkets nyrenoverade hus (http://www.genealogi.net/projekt/inrikespass-1800-tal/hedin/). Det handlar i högsta grad om nålar i höstackar, detta var teatermänniskor som reste runt i landet under det att de gifte sig, födde barn och till slut avled.

När man med sitt långsamma sommarbredband ska söka brett och förutsättningslöst efter personer som förekommer i den växande sagan om passinnehavarnas familjer så utstöter man gärna ett förtvivlans stön när man kommer till en trolig församling och ser att den enda källan är inflyttningsattester. Visst, jättebra, de brukar vara små guldkorn om man bara kan finna just den person man söker. I många fall så har dessa originaldokument gallrats bort så om de finns så är det en bonus. Bilagor till flyttningslängder – 406 sidor att bläddra i, med snigelfart.  Men - titta längst ner på menyn, där finns register!  För länge sedan, innan datorernas intåg, har några suttit och gjort maskinskrivna register över attesterna! Guldkornen dyker upp, ett efter ett.

Det kommer fler och fler av dessa register på nätet, Arkiv Digital har fotograferat många, inte bara i kyrkoarkiven (husförhör, födda, vigda, döda) utan också till exempel släktnamnsregister, alla de släktnamn som förekommer i vissa län före år 1800, med hänvisningar till kyrkoarkivalierna. Register till kyrkoarkiven är speciellt värdefulla i större städer, där förvirringen annars kan bli total. För att inte tala om bouppteckningsregistren! De sparar mycket tid och kan också användas för att söka personer. Riksarkivet/Svar har till exempel register över mantalslängder i Stockholm före år 1800. Då är de handskrivna och inte i strikt bokstavsordning, men fungerar ändå. Det finns också register i de lokala arkiven, Malmö stadsarkiv har utmärkta register, en del finns på AD-online (http://blogg.arkivdigital.se/). Örebro stadsarkiv har register över bouppteckningar med ingresser, gjorda av släktforskarföreningar (http://www2.orebro.se/stadsarkiv/filarkiv.htm). Stockholms stadsarkiv har en uppsjö av register, en del sökbara (http://www.ssa.stockholm.se/Anvand-arkiven/). Jag har inte hittat alla register som finns, botanisera ni också och ni ska finna! Sedan finns naturligtvis alla utmärkta sökbara register, på CD eller på nätet, många gjorda av flitiga, frivilliga föreningsmedlemmar runt om i landet.

Det allra roligaste med att bläddra i registren, speciellt pappersregistren, är att man ibland hittar sina gamla surdegar på de mest oväntade ställen, plötsligt finns lösningen på ett helt annat problem än det man startade med.  Är man sedan nyfiken som jag, så hittar man dessutom en massa roligt att gräva i, det kan bli lite störande för den egentliga fråga man ville besvara.

De maskinskrivna registren på landsarkiven gjordes ofta, åtminstone till en del, av sk beredskapsarbetare eller arkivarbetare, personer som av någon anledning inte hade arbete på den vanliga marknaden.  Skulle man kunna tänka sig att släktforskningsintresserade arbetslösa idag kunde få arbeta med liknande uppgifter istället för att träffa en radda hurtfriska fas-3 coacher till ingen nytta?  Eller är det politiskt inkorrekt? Jag skänker en tacksamhetens tanke åt alla de som suttit med kort eller pappersremsor och sorterat namn, transkriberade från ibland nästan oläsliga källor för att sedan skriva ut de sorterade registren på maskin. Det var ett arbete för framtiden som är till stor glädje idag och som kommer att vara till glädje även framåt i tiden.

Tack alla ni som skapade dessa register, vare sig ni var anställda, beredskapsarbetare eller föreningsaktiva!

(Bild från AD-online, Släktnamnsregister Bohuslän)

 

Fortsätt läs mer
  3378 Träffar
  4 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Claes-Göran Magnusson
Jag skulle gärna se dessa och andra liknande register sökbara i en central databas.
tisdag, 24 juni 2014 12:07
Chris (Kerstin) Bingefors
Visst är det en tanke som slår en när man använder dem. Men det är massor av jobb med det. En god början vore att skapa en databas... Läs mer
tisdag, 24 juni 2014 12:40
Ted Rosvall
Jag skulle vilja lägga ihop samtliga födelseregister på Stockholms stadsarkiv till ett enda, samt komplettera upp med de Stockholm... Läs mer
tisdag, 24 juni 2014 14:36
3378 Träffar
4 Kommentarer

Ibland blir det fel

Tro inte på allt som står i kyrkböckerna! Ibland är det helt galet, det som prästen skrivit för länge sedan.

Har man släktforskat ett tag har man förstås stött på felaktigheter, till exempel omvända siffror så att ett födelsedatum den 4/7 i stället blir den 7/4 eller att en Kajsa plötsligt heter Stina, för att prästen förväxlat ett par systrar eller pigor.

Här om dagen började jag släktforska åt en bekant som inte vet så mycket om sin släkt. Han är själv född på 30-talet och föräldrarna i slutet av 1800-talet. Hans far är född i Stockholm och hans mor i Låssa socken i Uppland. Han kommer från en släkt där man kom till Stockholm, flyttade därifrån, flyttade tillbaka, flyttade inom Stockholm och höll på så där i några generationer under framför allt andra halvan av 1800-talet.

Det här är ju inte ovanligt alls, men lite knepigt för släktforskaren.

b2ap3_thumbnail_Jakob_JohannesBIa13_1874-1879Bild175sid170.pngb2ap3_thumbnail_Jakob_JohannesBIa13_1874-1879Bild175sid170.png
Källa: Jakob och Johannes BIa:13 (1874-1879) Bild 175 / sid 170, Arkiv Digital

I går kväll stötte jag på ett problem. I inflyttningslängden i Jakob och Johannes församling 1875 hittar jag min bekants mormors föräldrar, timmermannen Johan Ersson Ekman och hans hustru Sara Christina Rundgren. Jag har följt dem bakåt, med hjälp av både Rotemansarkivet och kyrkböckerna, men vet dittills inte alls var de är födda, bara när. Men så äntligen, i inflyttningslängden ser jag. Han är född i Rumskulla 1827 och hon i Skuttunge 1832.

I Skuttunge finns ingen Johan med en far som heter Erik och född på rätt datum den 7 november, och inte heller på något annat datum som kan passa, fast jag letar som besatt. Likadant i Rumskulla, där finns inte heller någon Sara Christina på rätt datum.

Ibland kan det ju hända att ett barn har antecknats i fel ordning, eller fått fel datum eller årtal. Men två?


b2ap3_thumbnail_KlaraBI18_1869-1871Bild116.pngb2ap3_thumbnail_KlaraBI18_1869-1871Bild116.png
Källa: Klara BI:18 (1869-1871) Bild 116, Arkiv Digital


Då går jag tillbaka till nästa flyttlängd i Stockholm, nu i Klara församling där de bott innan de kommer till Jakob och Johannes. Här står det tvärtom! Det är Johan som är född i Rumskulla och Sara Christina i Skuttunge. Och detta stämmer. Där finns de, och jag kan nysta vidare i den här släkthistorien.

I Stockholm har jag kunnat följa dem bakåt till 1866. Då har de flyttat in i Klara församling från Adolf Fredriks församling. I Adolf Fredriks flyttlängd hittar jag deras utflyttning samma år, och en notering om inflyttning i november 1857. Men den kan jag inte hitta i inflyttningslängden, trots idogt letande.

I Skuttunge kan jag följa Johan från födseln och framåt, och vill förstås veta på vilka vägar han tar sig till Stockholm. Han lämnar hemmet som 14-åring och blir lilldräng hos prästen och sedan hos en mjölnare. Via drängjobb i Bälinge kommer han till en handlare i Uppsala när han ska fylla 25. Där stannar han i tre år, sedan flyttar han till Stockholm. Stockholm! Det står bara Stockholm och inte vilken församling. Stockholm har många församlingar, så för att hitta honom blir det till att leta metodiskt i den ena efter den andra inflyttningslängden.

Det har jag inte gjort än, så just nu är det några år som jag inte vet vad han har för sig. I stället gick jag vidare till Rumskulla för att leta upp Sara Christina.

Det här är en familj som gäckar mig.

b2ap3_thumbnail_RumskullaAI9_1835-1840Bild183sid174.pngb2ap3_thumbnail_RumskullaAI9_1835-1840Bild183sid174.pngSara Christina finns i födelseboken där hon ska vara, så långt är det inga problem. Familjen flyttar några gånger mellan olika gårdar. Hennes mor är en bondes änka som gift om sig med en 18 år yngre dräng på gården, sedan maken dött. När hon är fem år gammal flyttar de från gården i Gibberyd till torpet Knapelhagen i Övrakulla. 1840 flyttar de därifrån. Men vart? I husförhörslängden står de bara som avflyttade, och varken flyttlängd eller obefintlighetsbok finns för 1840 i Rumskulla.
Bilden: Rumskulla AI:9 (1835-1840) Bild 183 / sid 174, Arkiv Digital.


Så där står jag just nu, med ovisshet om Sara Christinas liv från 1840 till 1866. Och Johans från 1855 till 1866.

I Stockholm heter hon ju Rundgren i efternamn men i Rumskulla har varken hennes mor eller far detta namn. Det vill jag ju gärna veta när hon börjar använda. Hennes far är född i ett torp i byn Runsdal i grannsocknen Hässleby och kanske kommer namnet därifrån.

Vi får se om jag lyckas hitta henne igen.

Det här är en släktkartläggning som jag gör för att det är så himla kul att släktforska. Min bekant har inte bett mig, snarare var det jag som sa att "det kan jag kolla på" när vi kom att tala om hans släkt och att han vet så lite. Självklart kan jag inte låta bli att börja rota i detta. Var det slutar vet jag inte än. Jag har bara hållit på med hans mors släkt än, hans far ska ha växt upp eller levt i Ryssland under sin barndom eller ungdom, så vi får se vad jag kan hitta.

I den här släkten kommer jag bara att ta fram fakta från kyrkböckerna, och inte fördjupa mig. I min egen släkt har jag ständigt pågående forskningsprojekt som jag vill ta det lite mer systematiskt när jag har mer ostyckad tid. Just nu hoppas jag nästan på en regnig sommar, åtminstone lite då och då, så att jag med gott samvete kan sitta inomhus och leta bouppteckningar och annat intressant.

Tillägg den 13 juni:
Den här historien har engagerat flera släktforskare. Stort tack till Bo Persson och Lars Lundell, som hört av sig på mail.
Lars Lundell har bidragit med en del av de pusselbitar jag saknade, nämligen vart Sara Christina tog vägen fram tills äktenskapet med Johan. Via hennes lillasyster Karolina har han hittat familjen och berättar att de flyttade från Rumskulla till Bälinge i Uppland, sedan flyttade Sara Christina först till Uppsala och sedan till Stockholm 1855. Rimligtvis var det i Bälinge eller i Uppsala som de två ungdomarna träffades.
Bo Persson kommer från samma släkt som Sara Christina och har delat med sig av sitt forskningsresultat ner till 1600-talet för den här släktgrenen. Den kommer huvudsakligen från Rumskulla och grannsocknen Hässleby.

Släktforskare är ett fantastiskt släkte! Så redo att hjälpa till och dela med sig. Det glädjer mig in i hjärtat. Tack!

Fortsätt läs mer
  4599 Träffar
  4 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Martin Nordling
Jag har stött på alla möjliga underligheter sedan jag började släktforska höstterminen 2012. Om man använder sig av en andrahandsk... Läs mer
måndag, 09 juni 2014 08:02
Eva Johansson
Hej Martin! Ja, Anbytarforum är fantastiskt, där jag har jag fått mycket hjälp genom åren. Nu har jag sökt där men inte hittat någ... Läs mer
måndag, 09 juni 2014 08:27
Karl Hedberg
Hej!Det skulle vore bra om alla Stockholms församlingar's födelse-, vigsel-, död- och flyttningslängder skulle ha blivit indexerad... Läs mer
fredag, 04 juli 2014 18:53
4599 Träffar
4 Kommentarer

»Vid tillfället angafs barnfader vara...»

Som släktforskare stöter man förr eller senare på begreppet »oäkta» i födelseböckerna, och har man otur innebär detta lilla ord ett rejält stopp i forskningen. Beroende på vilken tidsperiod det gäller finns det dock olika sätt att komma vidare, och med en gnutta kreativitet och tålamod kan man i bästa fall lösa gåtan. Domböckerna är ett givet alternativ, men i vissa fall kan man hitta namnet på fadern i mer oväntade källor. Jag har själv hittat flera exempel där faderns namn helt saknas i födelseboken, men där han istället finns omnämnd i kyrkoarkivens husförhörslängder, församlingsböcker och inflyttningsattester - ja, till och med i Folklivsarkivets manuskriptarkiv! 

En av de kvinnor som födde barn utom äktenskapet var min farmors farmors mormors mor, pigan Elna Holgersdotter (1787-1839) i Hyby socken. Hon förblev ogift och levde sina sista år i Lyngby prästgård, men blev mor till två döttrar - vid den äldsta dottern Johannas födelse 1816 uppges faderns namn i födelseboken. När yngre dottern Anna föddes 1819 står det däremot bara i Lyngby församlings födelsebok att »detta barn är afladt och döpt i Hyby – men modren vistades utan medhafvande PrestSedel, hos föräldrarna i Trellekilla», och i Hyby kyrkobok kan man ännu mer kortfattat läsa att »Barnet döptes på begäran». Fadern omnämns alltså inte i någon av dessa båda födelseböcker, men bland Lyngby församlings inflyttningsattester 1811-1826 råkade jag hitta en märklig skrivelse som inte bara avslöjar namnet på fadern, utan även förklarar omständigheterna kring dopet:

b2ap3_thumbnail_Attesten-och-Erichsson_20140403-230606_1.jpgb2ap3_thumbnail_Attesten-och-Erichsson_20140403-230606_1.jpg

»Pigan Elna Holjersdotter 31 år gammal, som nu hos sin moder i Lyngby Socken framfödt ett flickebarn, har afsändt det med nämde sin moder hit för att få det befordrat till dop och Christendom, med föregifvande att detta blifvit vägradt i Lyngby, hvilket måtte vara en grof osanning. Barnet föddes d. 4 Junii 1819, döptes den 5 ejusdem af undertecknad och kallades Anna. M: f. SnickareGesellen Pehr Pettersson i Hästhagen. Q. f. Hustru Ingeborg Pehrsdotter i Damhuset eller Trellekilla i Lyngby Sn som framhafde barnet till dopet - Pigor Laurina Alström samt Anna Sophia Antonsdotter bägge i Hyby by. Vid tillfället angafs barnfader vara Ispektor Anders Lindström på Hyby gård. Emedan barnet är födt i Lyngby församling, så kan det icke blifva inskrifvit i Hyby församlings dopbok, såsom stridande emot orning och Lag. Dopet kan likväl, utan att fela mot ordning eller bryta mot Lag, förättas af hvilken prästman, som derom blir anmodad, då ingen förmån fråndrages prästerskapet der barnet är födt –, och dopsedel aflämnas. Hvad som enligt Lag för en slik förrättning kan ärhållas bör således i Lyngby erläggas, då denna dopsedel uppvisas och barnet införas i Lyngby församlings dopbok. Hyby d. 5 Maj 1819. A,Erichsson P. L.»

Det skedde alltså många egendomligheter i samband med detta dop. Elna lät döpa barnet i Hyby, trots att det borde skett i Lyngby, något som motiverades med en lögn. Dopet infördes dessutom i Hyby födelsebok, trots att pastor Erichsson skriver i attesten att detta inte fick ske. Han undertecknar dessutom med fel månad - han skriver ju själv att dopet skedde i juni, men undertecknar ändå med maj månad. Det mest egendomliga är nog ändå att skrivelsen avslöjar namnet på fadern - namnet har ju utelämnats i födelseböckerna, trots att Elna uppenbarligen berättade vem fadern var i samband med dopet. Man får alltså vara tacksam för Elna Holgersdotters lögn. Hade hon inte farit med »grof osanning» och gått till Hyby för att döpa barnet, då hade aldrig pastor Erichsson knåpat ihop skrivelsen som sedan hamnade bland inflyttningsattesterna i Lyngby, den skrivelse som ju avslöjar namnet på fadern - inspektor Anders Lindström på Hyby gård.

Fortsätt läs mer
  5474 Träffar
  1 Kommentar
Senaste kommentar i detta inlägg
Annika Gylling
Trevligt att du hittade detta i inflyttningsattesten, längderna som heter HII i arkiven.Tänkte bara meddela, både för dig och hela... Läs mer
fredag, 04 april 2014 10:27
5474 Träffar
1 Kommentar

Bloggare

Eva Johansson
247 inlägg
Ted Rosvall
245 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
80 inlägg
Helena Nordbäck
72 inlägg
Gästbloggare
27 inlägg
Anton Rosendahl
16 inlägg

Annonser