Rötterbloggen
Rötterbloggen

En hedersam och välaktad lögnare och fyllehund

I ett hörn av kyrkogården i Borgeby, strax norr om Lund, ligger en gammal gravsten från 1700-talet. Den är antagligen gjord i sandsten och därför väldigt sliten och svårläst, men då den en gång stod upprätt berättade den historien om Sven Rasmusson och hans hustru Karna Bertilsdotter som för länge sedan brukade en gård i Borgeby socken:

»HER UNDER

HVILAR HEDERSAMME OCH

VÄLACTADE MANNEN

SWEN RASMUSSON

FÖD ÅR 1713

OCH DÖD ÅR 1791 DE 1 MAIJ

I HERRANS HAND

BEGROFS DEN 8 MAII 1787

BBOD No 21 

HERUNDER HVILAR

CATHARINA BERTELSDOTTER

FÖD ÅR 1710 OCH

DÖD ÅR 1787 DEN 18 MAII

AFLADT 9 BARN

JOB. 29:25.» 

Hedersam och välaktad, minsann – Sven Rasmusson låter som en hyvens karl! Hans ättlingar hade kunnat vara stolta över sin gamle anfader, om det inte var för att Borgebys ovanligt detaljerade död- och begravningsbok från samma tid finns bevarad. I den har nämligen prosten Severin Schlüter skrivit mindre biografier över de hädangångna församlingsborna, och de rader som beskriver Sven Rasmusson ger ett allt annat än hedersamt och välaktad intryck:

b2ap3_thumbnail_Borgeby_20161027-200314_1.jpgb2ap3_thumbnail_Borgeby_20161027-200314_1.jpg

»den 1 maj dog åbon, nu inhysmannen Sven Rasmusson på nummer 21. Var född 1713 här i församlingen, föga upplyst, och genom en i ungdomen begynt och hela tiden fortsatt uppsåtlig syndavana varuti han förhärdat sig, hans synder voro fylleri, bedrägeri i handel och vandel; en svärjare och försmädare; snål och orättfärdig i alla sina göromål, de fattigas sugare och underträngare; alla förmaningar gjorde ingen verkan. Ingen av mina åhörare har varit i ogudaktighet hans like; genom lögn och falska berättelser satte han ovänskap, emellan herrskapet och mig åstadkom han ovänskap, och förstörde den kostsamma påväxning jag gjort på tvenne dammars intäppning, så att jag miste den ena, varigenom den gjorda plantagen är bliven förstörd, fisken i dammarna dels uppäten av änder och dels bortstulna, även så stenarna av täppet [inhägnaden], om nattetid nedhögg han träden. Summa: gjorde allt det onda han kunde. Både enskilt och uppenbarligen sökte jag bringa honom till eftertanke, men han, han hade förhärdat sig för många år sedan. Han dog i yra, och gav föga hopp om en salig ändalykt. Begrovs utan likpredikan: hans hustru dog av slag, och begrovs även utan likpredikan: – hans ålder var 78 år.» (ur Borgeby kyrkoarkiv, vol. CI:2, sid. 221; bild ArkivDigital).

Som släktforskare vill man ju lära känna förfäderna – men hur hanterar man två motstridiga omdömen? Ett sätt är genom källkritisk analys, alltså att kritiskt granska källmaterialet och bedöma trovärdigheten av de påståenden som ges i källorna. Inom den vetenskapliga historieforskningen har ett flertal kriterier för källkritik vuxit fram, och många av dem går att applicera på fallet med Sven Rasmusson:

1) Identifikationen av källan – vem är källans författare, och i vilket syfte skapades källan? Det gäller att bedöma upphovsmannen, varför och i vilken situation källan skapades.

Gravstenens upphovsman har såklart varit de anhöriga, som inte bara velat föreviga den avlidne från sin bästa sida utan antagligen även som ett föredöme för andra sockenbor som kommer i kontakt med gravstenen. Man skulle alltså utan tvekan uteslutit mindre fördelaktiga karaktärsdrag – för vem vill läsa negativa omdömen på en gravsten? I officiella kyrkliga sammanhang var det till och med kutym att tona ner de avlidnas negativa sidor, och istället lyfta fram de positiva. Ett kyrkoordningsförslag från 1600-talet angående likpredikningar stadgade till och med att »Om några fel i livstiden haver varit hos den döde, och han likväl i sann omvändelse och tro är hädan skild, skola de ingalunda på predikstolen nämnas, utan med den kristliga kärlekens kjortel höljas». 

Uppgifterna i kyrkoböckerna skulle dock inte nå allmänhetens ögon, utan nedtecknades för prästerskapet och de återkommande biskopsvisitationerna. Varför har då prosten Schlüter skrivit så långa, inte sällan negativa dödsrunor om sina församlingsbor? Den åttonde paragrafen i 1686 års kyrkolags 24:e kapitel stadgade endast att kyrkoböckerna skulle innehålla »The aflednas Namn, som i Kyrckian eller på Kyrckiogården äre begrafne, med kort underrättelse om dheras Lägerställen, stånd, wilkor, lefwerne och ålder», men prosten har uppenbarligen nyttjat ett annat stycke i samma paragraf, nämligen att prästerna dessutom skulle nedteckna »Hwad sälsamt i Sochnen sig tildragit hafwer, bestående af ens eller annans synnerlige gode eller onde bedrift». Detta skulle alltså införas i kyrkoböckerna, uppgifter som prosten Schlüter infogat i respektive persons dödsruna.

Men vilket är då syftet med dessa negativa dödsrunor, Sven Rasmussons i synnerhet? Det är svårare att gissa, men man kan konstatera att prosten Schlüter var en ganska bråkig och hetsig man, som ofta fällde negativa omdömen om sina avlidna församlingsbor och inte sällan passade på att »ge betalt för gammal ost» i dödsrunorna. Å andra sidan var han »en arbetsam, vaksam och drivande man både i kyrkoherde- och prosteämbetet och isynnerhet i att befordra en god ordning i församlingarna», för att citera den samtida kyrkoherden Martin Elmgren, vilket för oss till...

2) Tendenskriteriet – är källmaterialet tendentiöst, alltså: har upphovsmannen haft intresse av att påverka opinionen i en viss riktning när han skapade källan?

Den nitiske prosten Schlüter hade nog all anledning att nedteckna Sven Rasmussons ogudaktiga leverne i kyrkoboken, som ett skräckexempel på hur en god kristen inte skulle agera, och som en brasklapp över hur prosten gjort allt i sin makt för att få Sven på bättre tankar. Å andra sidan hade prosten allt att vinna på att försköna Sven Rasmussons dödsruna – den är ju delvis ett bevis på prostens eget misslyckande som kyrkoherde och själavårdare – och i det avseendet känns det som att uppgifterna i dödsrunan mycket väl kan stämma. Gravstenens främsta intresse är å sin sida att förhärliga minnet av Sven Rasmusson, och bedömningen blir då att gravstenens tendens är större än dödsrunans.

3) Tidskriteriet – hur pass nära i tid och rum har upphovsmannen skapat källan i förhållande till den information källan förmedlar? Är det förstahandsuppgifter från ett ögonvittne eller en muntlig tradition?

Dödsrunan nedtecknades i Borgeby kort efter Sven Rasmussons död 1791, vilket är relativt nära de händelser som beskrivs i dödsrunan – även om inga årtal nämns. Gravstenen har antagligen samma förhållande till rums- och tidsaspekten, så i detta fall finns det nog inte så mycket mer att säga angående tidskriteriet.

4) Beroendekriteriet – går det att hitta andra trovärdiga källor, som oberoende av varandra säger samma sak?

I fallet med Sven Rasmusson har vi ju redan två olika källor, men eftersom de ju totalt motsäger varandra får vi ingen hjälp där. Möjligtvis skulle någon dombok kunna verifiera den information som ges i dödsrunan om trädskövlingen, den förstörda fiskdammen och fylleriet, men uppgifterna på gravstenen kan nog endast bekräftas av kyrkliga handlingar såsom flyttningsattester eller husförhörslängder – men sådant källmaterial finns inte bevarat från 1700-talets Borgeby.

Slutsats

Efter denna lilla källkritiska analys av motsättningen mellan Sven Rasmussons gravsten och prosten Schlüters omdöme i Borgebys kyrkobok lutar det åt att gravstenen är lite för snäll i sitt omdöme, tendentiös som den är i sitt syfte, medan prostens omdöme ligger närmare sanningen – trots den omvittnade bråkigheten och långsintheten. När allt kommer kring får man dock inte glömma att förfäderna var människor, precis som du och jag, med bra och dåliga sidor. I prostens ögon var Sven Rasmusson utan tvekan en ogudaktig plåga, men för familjen var han antagligen en hårt arbetande familjefar, och därför skulle man kanske kunna beskriva honom som – en hedersam och välaktad lögnare och fyllehund.

 

 

Referenser och länktips:

Bergkvist, Karl, Salig prosten berättar, Malmö, 1989.

Nilsson, Birgitta, »Severin Schlüter : prosten som inte snålade med sanningen», i Saxo 1991(7).

Källkritik på Wikipedia

Fortsätt läs mer
  2359 Träffar
  4 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Anna Martinsson
Kanske det hade funnits mer i domböcker?
fredag, 28 oktober 2016 06:24
Markus Gunshaga
Anna; jag tror det också, för en del av det som nämns i dödsrunan är ju sådant som borde uppmärksammats av rättsväsendet - och all... Läs mer
fredag, 28 oktober 2016 21:20
Eva Johansson
För en tid sedan hittade jag en dödsnotis i en östgötaförsamling där prästen skriver om en församlingsbo att han "var i livstiden ... Läs mer
lördag, 29 oktober 2016 16:14
2359 Träffar
4 Kommentarer

Likpredikningar

»Daniel Sommar war född 1647 (obekant hwar), blef, enligt en gammal ordinations-bok, som ännu finnes i Lund, ordinerad den 31 Dec. 1673, kallar sig der Daniel Ingwarsson Sommerus, och blef först Comminister i Huaröd och sedan Pastor derstädes, ifrån 1672 till 1705; han hade förestått tjensten något under sin företrädares lifstid. Han war blott en gång gift, neml. med sin företrädares, Kyrkoherdens i Huaröd Peter Frisdorfs dotter, Maria, och hade med henne twenne barn: Jöns, som blef Pastor i Hofby, och Elsa, gift 1705 med Contracts-Prosten Olof Hindbeck i Qwerrestad. I Huaröds kyrka finnes öfwer honom en grafsten med följande inscription: »Här under hwilar den Ärewördige och Wällärde H. Herr Daniel Sommar, mycket berymmelige Pastor wid Huaröd och Swenkjöps Församlingar i 32 år, och dödde Anno 1705 den 7 Augusti i sitt 58 ålders år.»»

Raderna ovan handlar om min förfader Daniel Sommar, och man kan nästan tro att de kommer från en gammal släktkrönika – men det stämmer inte riktigt. Denna »Tafla öfwer Sommarska Slägten» hittar man nämligen i likpredikan över Daniels sonsons son Jöns Sommar (1769-1843), och liknande genealogiska och biografiska avsnitt (så kallad personalia) finns i de flesta likpredikningar. Det kan verka malplacerat i ett så religiöst sammanhang, men det fanns en bakomliggande tanke som sammanfattas väl i likpredikan över fabrikören och handelsmannen Sven Lundberg i Karlshamn 1777 då kyrkoherden J. C. Stricker förkunnade att det var »en urgammal och tillika låflig sed, at wid de Dödas begrafningar uppteckna och föreställa deras wäl förda lefwerne, dem sörjandom til någon hugswalelse och androm til et efterdöme». Genom att skildra den dödes levnad från vaggan till graven, gärna med liknelser till bibeln, skulle likpredikan uppmuntra åhöraren (och sedermera läsaren, om likpredikan trycktes) att efterlikna den avlidnes kristna dygder.

b2ap3_thumbnail_Sommar_20160701-071733_1.jpgb2ap3_thumbnail_Sommar_20160701-071733_1.jpg

Rubriken personalia dyker upp första gången i det tidiga 1600-talets likpredikningar, och från och med 1640-talet innehåller avsnittet nästan alltid uppgifter om den avlidnes uppfostran och hemförhållanden, skolgång och studier samt yrke, karriär och andra särskilda livshändelser. Man kan även finna uppgifter om giftermål, äktenskaplig samlevnad, barn och annat som är kopplat till familjen. I vissa fall finns där ännu fler uppgifter, som sträcker sig en bra bit bortom personen likpredikan hölls över – såsom utredningen över Jöns Sommars fädernesläkt ovan. Personalian inleds alltid med ett stycke om födseln och föräldrarna, och när kyrkoböcker saknas kan likpredikan vara enda källan till sådana uppgifter. Stycket kan ibland innehålla detaljerade uppgifter om föräldrarna och faderns verksamhet eller karriär – om handelsmannen David Davidsons hustru Johanna Margaretha Wiedrichs (1689-1720) i Ystad sägs det till exempel att hon var

»Åhr effter Christi börd 1689. d: 17 Junii född och burin til werlden af Förnäma och Christliga Föräldrar uti Skårby Sochn. Fadren war för detta Äreborne och Wälbetrodde Arendatoren uppå Hunnestad Gård Hr. Otto Petterson Wiedrich. Moderen den äreborna Dygd- och Gudälskande Matrona Christina Mechelborg, hwilken förbenämde åhr och dag sin kiära Dotter til Werlden frambrakte.»

Uppgifter om födelse och föräldrar förekommer alltid men emellanåt får man även information om andra släktingar, ibland regelrätta släktutredningar i både sidled och bakåt – som i likpredikan över borgmästaren Nils Krååk (1594-1670) i Kalmar, där man får veta att

b2ap3_thumbnail_Krk_20160701-071815_1.jpgb2ap3_thumbnail_Krk_20160701-071815_1.jpg

»Hans Fader war then Ehreborne och Wälachtat Truls Kråk, fordom förnembligh Rådman här i Staden uthi 46. Åhrs tijdh. Hans Fahrfader war en förnämbligh Handelsman ock så här i Staden. Hans Moder war Ehreborne och Gudhfruchtige Matrona Hustru Maria Joensdotter, bägge i HERranom för en lång tijdh sedan affsompnade: Hans Moorfader war Wyrdigh och Wällärde Herr Joen i Döderby fordom Lector Theologiæ en lång tijdh här i Calmar Schola så ock Pænitentiarius; Hans Modermoder war sahl. Bispens Kylandri Systerdotter ifrån Linkiöping.»

Likpredikningarna är ibland oerhört ingående och ingen detalj lämnas oberörd, särskilt när det gäller studier och karriär. Det gällde ju att inspirera åhörarna till ett liv i samhällets gagn och tjänst. Man kan därför bland annat finna långa skildringar av skolgång, studier och vad det kunde leda till, såsom i likpredikan över inspektorn och brukspatronen Petter Lindbohm (1665-1717) i Filipstad:

 »Och som han under then i sin Faders huus hållande Præceptorers Information lät påskina en särdeles flitighet och nöijachtighet, samt ther wid at wela uthärda til sine kära Föräldrars största glädje och hugnad; ty wardt han i anseende ther til, försänd til Westeråhs berömlige Gymnasium 1682. ther han för sitt wundna framsteg i läsande directe intagen blef, och uphöll sig ther uthi samfälte 5. åhrs tijd med sina Præceptorers förklarade nöije, och sin egen goda nytta; och ther efter blef han för sin qwickhet uthi Räknande och Skrifwande, af then tå warande Landzhöfdingen uthi Wästeråhs, och sedermera Hans Excellence Kongl. Rådet och Præsidenten Högwälborne Herr Grefwe Lars Wallenstedt, 1687. för thes Skrifware äskad och antagen.» 

Även den avlidnes yrkesverksamhet och karriär brukar skildras i detalj, och de uppgifter som lämnas i detta stycke kan verka triviala men är ofta mycket intressanta för en släktforskare. Likpredikan över amiralitetskammarskrivaren Barthold Lönberg (1719-1765) i Karlskrona berättar till exempel att

»Åhr 1739, 40 och 41 förrättade Han, under the många Expeditioner, Källareskrifware Syßlan, såsom Extraordinarius, och giorde för en så wanskelig upbörd till wederbörandes nöye full redo, och therefter Ausculterade Han ett Åhr i Kongl. Ammiralitets Cammar-Contoiret och wardt sedan, som Contoirskrifware, med Fullmakt antagen, fick efter 3:ne åhrs förlopp wid samma syßla förflöttning til mera Lön. Ändteligen har Han de 4 sidsta förflutna Åhren gjordt, såsom ordinarie Cammarskrifware tjenst emot full Lön. Med hwad flit och idoghet Han deße sina syßlor förwaltadt, kunna säkrats både Hans Herrar Förmän och Med-Bröder innom wärcken intyga.»

Uppgifter om äktenskap och maka återfinns alltid, ibland även med vidare information om barn, makans föräldrar eller andra släktingar. Då arrendatorn Erik Olofsson (1618-1670) begravdes i Haliko kyrka sades det exempelvis att

»Anno 1644 den 22 Septemb. begaff han sigh effter Gudz Allwijse Försyn, i den Helige Treefaldigheetz Nampn i ett Christeligit och berömligit Echtenskap, medh nu i alsomstörsta Hiertans Sorg närwarande, den Ehreborna och dygdesamma Matrona Hustru Karin Erichsdotter, medh hwilken han ganska kärligen och liufligen i fem och tiugu Åhr och twå Månader sammanlefwat hafwer. Uthi hwilken tijd Gudh Allzmechtig deras Echtenskap med tolff Barn sex Söner och sex Döttrar, wälsignat hafwer: Aff hwilka en Son och tree Döttrar allareda för detta i HErranom affsomnade äre.»

b2ap3_thumbnail_Parment_20160701-071918_1.jpgb2ap3_thumbnail_Parment_20160701-071918_1.jpg

I likpredikningar över kvinnor fanns av förklarliga skäl ingen karriär eller yrkesutövning att beskriva, så där fick man fokusera på hennes roll som maka, mor och hushållerska. Dessa stycken brukar bli lite högtravande, men ger ändå en intressant bild av anmödrarnas personlighet – som i likpredikan över Christina Jonsdotter (1638-1670), gift med Anton Parment i Köping, som berättar att hon

 »i det öfriga til sådana Syslor och arbete som för en ung Jungfru tienlige woro bewändt, så at hoos henne haffwer strax uti ungdomen en synnerlig flijt och alfwarsamheet uti förberörde gudeliga öffningar lett förmärkias, det hon hafwer aff högt älskande Hiertelag til Gudz helga Ords innerlig betrachtande, altijd funnits benägen och dett med sielffwa wärket och på fölgde dygde-lefwerne betygat, och der näst i alla motto warit sinom k. Föreldrom en lydig och ödmiuk dotter, så wel den tijd hon hemma wistades, som och altid sedan in til sin dödzdag.»

Ett stycke i personalian som ibland är oproportionerligt långt är skildringen av den avlidnes sista tid i livet. Där kan man få detaljerade beskrivningar av de sjukdomar eller händelser som ledde fram till dödsfallet, skildringar av den dödes förberedelser inför nattvarden, syndabekännelse, trosbekännelser och nattvardsgång, samt sista ord eller gester som bekräftelse på den döendes fromma sinnestillstånd. Att detta stycke är så detaljerat beror på att det ju var själva dödsfallet som var hela likpredikans utgångspunkt, och här får man ofta mycket kött på benen. Om borgaren och handelsmannen Nils Jerffs hustru Karin Eriksdotter (död på 1670-talet) i Härnösand sägs det exempelvis att

»Hwad hennes Saliga hädanfärd och afsked anbelangar, hafwer HErren Gud förledne [...] tächtz hemsökia henne med en swår Bröst- och Magewärck, hwilken mera och mera förökades med någre andra swåra tillfälligheter; Och ehuruwäl Siukdomen syntes uti Majo någorlunda återwända, så at hon och sielf ett godt hopp gaf om ett önskeligit wälstånd, war thet doch ey länge, för än dödzens pijlar henne åter, dock nästan med slijka swårheter, som förr behäfftade, in till deß hon och sielff måste bekänna sig ey längre kunna uthärda, och therföre nu åstunda skilias hädan, och komma till sin Frälsareman JEsum, hwilken hon och troligen med ett fast hopp och tålamod dageligen åkallade tröstandes sig med Gudz Ord.»

Var finner man då dessa likpredikningar? Långt ifrån alla är bevarade, men på arkiv och bibliotek över hela Europa finns hundratusentals likpredikningar som trycktes mellan åren 1550-1750. I Sverige är det framförallt national- och universitetsbiblioteken som förvarar dessa genealogiska guldgruvor, däribland Kungliga Biblioteket i Stockholm och Lunds universitetsbibliotek, vars båda samlingar av likpredikningar finns sökbara via Libris. Även Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva förvarar många likpredikningar i personverssamlingen (personalverssamlingen), men eftersom de ännu inte registrerats i Libris får man använda kortkatalogen i bibliotekets katalogrum.

De flesta större bibliotek och statliga arkiv har många likpredikningar som också de går att hitta i Libris, och genom att använda sökordet likpredikan, lijkpredikan eller lijk-predikan får man mängder av träffar hos Krigsarkivet, Riksarkivet, Skoklosters slotts bibliotek, Stifts- och landsbiblioteket i Skara, Länsbibliotek Sydost, Norrköpings stadsbibliotek och Örebro universitetsbibliotek, för att nämna några. Även enskilda föreningar kan ha betydande samlingar – i Genealogiska Föreningens bibliotek förvaras närmare tusen likpredikningar från sent 1500-tal till tidigt 1900-tal, sökbara via ett namnregister på föreningens hemsida. Ja, det är bara att börja leta efter likpredikan som kan ge dig den där saknade pusselbiten eller kött på benen!

b2ap3_thumbnail_Dskalle_20160701-072013_1.jpgb2ap3_thumbnail_Dskalle_20160701-072013_1.jpg

Lästips

Gunshaga, Markus, »Dödens lämningar. Epitafier, begravningsvapen och likpredikningar som genealogiska källor», i Släktforskarnas årsbok 2016.

Stenberg, Göran, Döden dikterar – en studie av likpredikningar och gravtal från 1600- och 1700-talen, Stockholm, 1998.

Fortsätt läs mer
  2928 Träffar
  0 Kommentarer
2928 Träffar
0 Kommentarer

Biografier, matriklar och porträttgallerier

För mig handlar släktforskning minst lika mycket om personhistoria som genealogi, och därför är jag väldigt svag för biografisk litteratur. Detta märks nog emellanåt när jag bloggar, exempelvis i somras då jag skrev om veckotidningen Hvar 8 dag. Den bloggen lästes av en vänlig bibliotekarie som tipsade mig om annan intressant litteratur, och det visade sig finnas en hel uppsjö av sådana böcker. Förr i tiden lades nämligen stor vikt vid vad man gjorde, och vem man var definierades ofta av vad man var –  vare sig det var skulptör eller landshövdingska, hemmansägare eller överstelöjtnant, engagerad i nykterhetsrörelsen eller välgörenhet, skarpskytterörelsen eller något idrottssällskap. Man var stolt över vad man gjorde och ägnade sig åt, något man ville berätta för andra, ofta tillsammans med ett fotografi. De litteraturtips jag fick i somras har jag sedan kompletterat, och i dagens blogg delar jag med mig av de biografier, matriklar och porträttgallerier som jag hittills lyckats finna – håll till godo!:

b2ap3_thumbnail_IMG_9480.JPGb2ap3_thumbnail_IMG_9480.JPG

Ur Porträttgalleri från Kristianstads län (1931), där man bland andra kan läsa om kamrer Lars Nilsson, mejeriförestånderskan Elise Ohlsson, omnibusägaren Emil Persson och folkskolläraren G. H. Vetterström i Degeberga.

Allmänt

Porträttgalleri från Blekinge län (1932).

Porträttgalleri från Dalarna (1935).

Porträttgalleri från Gästrikland (1935).

Porträttgalleri från Halland (1939).

Porträttgalleri från Hälsingland (1936).

Porträttgalleri från Kristianstads län (1931).

Porträttgalleri från Malmöhus län (1930).

Porträttgalleri från Norrbottens län (1937).

Porträttgalleri från Närke (1939).

Porträttgalleri från Skaraborgs län (1933).

Porträttgalleri från Småland (1932).

Porträttgalleri från Södermanland (1934).

Porträttgalleri från Värmland (1933).

Porträttgalleri från Västerbottens län (1936).

Porträttgalleri från Västmanland (1934).

Porträttgalleri från Älvsborgs län (1938).

Porträttgalleri från Örebro län (1934).

Porträttgalleri från Östergötland (1937).

Svensk biografisk kalender : Malmöhus län (1919).

Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok, del 1-8 (1941-1955).

Svenskt biografiskt lexikon (1918- ).

Vem är det : svensk biografisk handbok (1912- ) (utkommer ungefär vartannat år).

Vem är vem? (1:a uppl. 1945-1950, 2:a uppl. 1962-1968).

Svenskt porträttgalleri : med biografiska uppgifter, del 1-25 (1895-1913):

Del 1, Kungliga familjen samt Konungens stamfader och öfriga aflidna medlemmar af konungahuset.

Del 2, Kungl. svenska hofstaterna.

Del 3, Konungens statsråd, Konungens högsta domstol, Kungl. Maj:ts kansli, Kungl. Maj:ts beskickningar till främmande makter samt svenska och norska aflönade generalkonsuler, konsuler och vice konsuler.

Del 4, Öfverrätter och kollegier samt öfriga centrala ämbetsverk.

Del 5, Riksdagen 1896 och dess sekreterare, justitieombudsmannen, dess suppleant, bibliotekarien samt fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Del 6, Häradshöfdingar, städernas styrelser samt Sveriges advokatsamfund.

Del 7, Armén. häfte 1, Generalitetet, de kungliga personernas staber, generalstaben och fortifikationen.

Del 7, Armén. häfte 2, Första arméfördelningen samt Kungl. Vaxholms grenadierregemente.

Del 7, Armén. häfte 3, Andra arméfördelningen.

Del 7, Armén. häfte 4, Tredje arméfördelningen samt Kungl. Vermlands regemente.

Del 7, Armén. häfte 5, Fjärde arméfördelningen.

Del 7, Armén. häfte 6, Femte och sjette arméfördelningarna.

Del 7, Armén. häfte 7, Militärbefälet på Gotland, Gotlands trupper samt k. arméförvaltningen, kommendantstaten, intendenturkåren, k. väg- och vattenbyggnadskåren.

Del 8, Kungliga flottan.

Del 9, Kungl. Maj:ts befallningshafvande med landsstaten.

Del 10, Prästerskapet. häfte 1, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Uppsala ärkestift med Stockholms stads prästerskap.

Del 10, Prästerskapet. häfte 2, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Linköpings stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 3, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Skara stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 4, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Strängnäs stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 5, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Västerås stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 6, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Växjö stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 7, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Lunds stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 8, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Göteborgs stift. 

Del 10, Prästerskapet. häfte 9, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Kalmar stift. 

Del 10, Prästerskapet. häfte 10, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Karlstads stift.

Del 10, Prästerskapet. häfte 11, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Hernösands stift. 

Del 10, Prästerskapet. häfte 12, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Luleå stift. 

Del 10, Prästerskapet. häfte 13, Konsistorium och ordinarie innehafvare af prästerlig tjänst i Visby stift.

Del 11, Upsala och Lunds universitet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet samt Stockholms och Göteborgs högskolor.

Del 12, Lärarekåren. häfte 1, De allmänna läroverken, seminarierna samt enskilda läroverk med dimissionsrätt i Stockholms stad samt Uppsala och Linköpings stift.

Del 12, Lärarekåren. häfte 2, De allmänna läroverken och seminarierna i Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift.

Del 12, Lärarekåren. häfte 3, De allmänna läroverken och seminarierna i Lunds, Göteborgs och Kalmar stift.

Del 12, Lärarekåren. häfte 4, De allmänna läroverken och seminarierna i Karlstads, Hernösands, Luleå och Visby stift.

Del 13, Läkarekåren.

Del 14, Akademier samt vittra och lärda samfund.

Del 15, Författare.

Del 16, Tidningsmän.

Del 17, Ingeniörer.

Del 18, Apotekare.

Del 19, Bankmän.

Del 20, Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister.

Del 21, Tonkonstnärer och sceniska artister.

Del 22, Idkare af handel, industri och sjöfart i Stockholm.

Del 23, Sällskapet Idun 1862-1903.

Del 24, Veterinärer och tandläkare.

Del 25, Riksdagens första och andra kammare 1867-1904. 1, Riksdagens första kammare.

Del 25, Riksdagens första och andra kammare 1867-1904. 2, Riksdagens andra kammare.

b2ap3_thumbnail_Picture-156_20160324-094455_1.jpgb2ap3_thumbnail_Picture-156_20160324-094455_1.jpg

Ur Svenskt porträttgalleri, del 24 – längst ner syns min farmors farmors mors kusin Bernhard Carr (1865-1947), som vid tidpunkten var stadsveterinär i Norrköping.

Konst och konsthantverk

Upmark, Gustaf, Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850 (Stockholm, 1925; ny uppl. 1943).

Svenskt konstnärslexikon : tiotusen svenska konstnärers liv och verk (1952-1957).

Index över svenska porträtt 1500-1850 i Svenska porträttarkivets samlingar, del 1-3 (1935-1943).

b2ap3_thumbnail_Picture-165.jpgb2ap3_thumbnail_Picture-165.jpg

Ur Index över svenska porträtt 1500-1850 i Svenska porträttarkivets samlingar, del 1. Långt ifrån alla indexerade porträtt avbildas i boken, men en hel del av dem gör det. Här synd bland andra landshövdingen Jacob Burensköld (1655-1738), adelsdamen Anna Bååt (1579-1649) och den bekante genealogen Johannes Bureus (1568-1652).

Musik

Körsången i Sverige, del 1-3 (1946-1947).

Svenska kyrkomusici : biografisk uppslagsbok (1928, 1936 och 1944).

Sveriges underhållnings-, dans- och restaurangorkestrar samt militära musikkårer (1944).

b2ap3_thumbnail_Sveriges-underhllnings-.jpgb2ap3_thumbnail_Sveriges-underhllnings-.jpg

Ur Sveriges underhållnings-, dans- och restaurangorkestrar samt militära musikkårer (1944). På detta uppslag finner man Roséns orkester från Eksjö, Siewerts kvintett och Strozzi's Venezia-ensemble från Jönköping samt Togo dansorkester från Nässjö.

Kyrka och religion

Biografiskt album för Svenska missionsförbundet : fotografier och biografiska data över predikanter, missionärer och övriga missionsarbetare (flera uppl. mellan 1928-1978)

Göteborgs stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Härnösands stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Kalmar stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Karlstads stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Linköpings stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap (1982).

Lunds stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Skara stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift. Biografisk matrikel (av Gunnar Hellström), 1951.

Strängnäs stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Uppsala stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Wisby stifts herdaminne. Efter mestadels otryckta källor utarbetadt (av O.W. Lemke), 1868.

Västerås stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

Växjö stifts herdaminne (olika delar och utgåvor).

 

Uppfostran och undervisning

Odencrantz, Elin, Matrikel över svenska kvinnor som avlagt examen 1875-1914 (1914).

Setterdahl, Axel, Östgöta nation i Lund : 1668-1913 : biografiska och genealogiska anteckningar jämte historik (Linköping, 1913).

Sjöström, Carl, Blekingska nationen 1697-1900 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik (Lund, 1901).

Sjöström, Carl, Göteborgs nation i Lund 1669-1906 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik (Lund, 1907).

Sjöström, Carl, Kalmar nation i Lund 1670-1914 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik (Lund, 1915).

Sjöström, Carl, Norrlands nation i Lund : biografiska och genealogiska anteckningar (Lund, 1902).

Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik (Lund, 1897).

Sjöström, Carl, Skånska nationen 1833-1889 : biografiska och genealogiska anteckningar (Lund, 1904).

Sjöström, Carl, Smålands nation i Lund 1668-1921 : biografiska och genealogiska anteckningar (Lund, 1922).

Sjöström, Carl, Södermanlands nation i Lund : biografiska och genealogiska anteckningar (Lund, 1911).

Sjöström, Carl, Vermlands nation i Lund 1682-1907 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik (Lund, 1908).

Sjöström, Carl, Vestgöta nation i Lund : 1683-1910 : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik (Lund, 1911).

Sveriges sjöbefälsskolor 1913-1960, del 1-2 (1960 - 2:a uppl. med suppl. för åren 1961-62 utkom 1964).

Sveriges småskollärarinnor i ord och bild, del 1-3 (1945).

b2ap3_thumbnail_Sveriges-sjbeflsskolor-1913-1960.jpgb2ap3_thumbnail_Sveriges-sjbeflsskolor-1913-1960.jpg

Ur Sveriges sjöbefälsskolor 1913-1960 – här syns några av de herrar som blev examinerade sjöingenjörer i Malmö 1935.

Yrkeskvinnor och kvinnor i offentlig verksamhet

Hedberg, Walborg, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden :  biografisk uppslagsbok (1914).

Kvinnor i fosterländsk gärning : samlingsverk över svenska kvinnor i arbete för land och folk (1943).

Svensk yrkeskvinna : en översikt av kvinnornas insats i svenskt näringsliv, kultur och politik (1950).

Svensk yrkeskvinna. Biografidel. 2 (1950).

Svensk yrkeskvinna : kvinnliga damfrisörer (1951).

Svensk yrkeskvinna. D. 2, Nutidens yrkeskvinnor (1955).

Svensk yrkeskvinna. D. 2, Nutidens yrkeskvinnor (Sydsverige) (1956).

Svensk yrkeskvinna. D. 2, Nutidens yrkeskvinnor (1958).

Svenska kvinnor i offentlig verksamhet : porträtt och biografier (1924).

b2ap3_thumbnail_Svenska-kvinnor-i-offentlig-verksamhet.jpgb2ap3_thumbnail_Svenska-kvinnor-i-offentlig-verksamhet.jpg

Ur Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. Fröken Gustava Holst (1836-1924) var exempelvis föreståndarinna för Högre elementarskolan för flickor i Helsingborg 1873-1906, och företog studieresor under ferierna.

Statlig verksamhet

Bergström, Gunnar, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765 : biografiska anteckningar (Lund, 1958, jämte suppl. 1962).

Grape, Ernst, Postkontor och postmästare (1951).

Lindberg, Otto, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö, 1919).

Samzelius, Hugo, Kongl. skogs- och jägeristaten : biografiska studier 1539-1898, del 1-2 (Stockholm, 1898-1902).

 

Militärväsen

Lewenhaupt, Adam, Karl XII:s officerare : biografiska anteckningar, del 1-2 (1920-1921).

Svensk officersmatrikel, del 1-5 (1933-1936).

Svenskt sjöfolk i krig och fred, del 1-2 (1950-1951) (om de handelsskepp som förlist under 2:a världskriget, med personuppgifter om besättningen).

 

Medicin och sjukvård

Svenska barnmorskor (Helsingborg, 1940).

Sveriges apotekarhistoria från konung Gustaf I:s till närvarande tid, del 1-7 (1910-1971).

Svenska läkare i ord och bild : porträttgalleri med biografiska uppgifter över nu levande svenska läkare (1939, 1948, 1953).

b2ap3_thumbnail_Svenska-lkare-i-ord-och-bild-1948.jpgb2ap3_thumbnail_Svenska-lkare-i-ord-och-bild-1948.jpg

Ur Svenska läkare i ord och bild (1948).

Idrott, lek och spel

Boken om handboll (1953)

Boken om orientering (1949)

Svenska skyttar, del 1-10 (1939-1945).

 

Samhälls- och rättsvetenskap

Hur Sverige ordnade folkförsörjningen under andra världskriget (1946).

I socialvårdens tjänst, del 1-2 (1944-1945).

Polisunderrättelser. 1878-1984 (efterlysta personer, ofta med bild).

Sveriges styresmän 1937 : Konungens statsråd, riksdagsmän, landstingsmän, stadsfullmäktige, överståthållaren, landshövdingar och borgmästare : jämte historiker över regeringsmakten, Sveriges riksdag, landstings- och stadsfullmäktigeinstitutionerna (1937).

 

Teknik, industri och kommunikationer

Bilen i Sverige, dess drift, service och underhåll : Företagen och deras ledande män (1947).

Järnet och dess män (1963) (smedarbetare).

Svenskt skrädderi i ord och bild (1943).

Svenska kvarnar (1940).

Svenska lokmän, del 1-2 (1950-1951).

Sveriges vaktmästare (1946).

Vi som bygga i Sverige : ett standardverk över de män som verka inom byggnadsbranschen i nuvarande tid (1945).

b2ap3_thumbnail_Vi-som-bygga-i-Sverige.jpgb2ap3_thumbnail_Vi-som-bygga-i-Sverige.jpg

Ur Vi som bygga i Sverige (1945). På detta uppslag kan man läsa mer om några företag i Malmö  Carlsson & Ahlbins bleck- och plåtslageri på Ostindiefararegatan, byggnadsfirman H. I. Christoffersson på Lundavägen, Cykel-Hörnan på Amiralsgatan och Ekelunds skylt- och dekorationsateljé på Östra Tullgatan.

Föreningar, sällskap, stiftelser och åldersgrupper

1850 års mäns stiftelse : 1850-1900 : matrikel öfver dess medlemmar jämte porträtt (1901).

1858 års män : porträtt-matrikel för år 1913 : 244 porträtt med biografiska notiser (1913).

Föreningen 1868 års män : första decenniet (1928).

1870 års män : biografiska uppgifter (1920).

1872 års män : porträtt och biografier (1927).

1877 års män : porträtt och biografier av medlemmarna i föreningen 1877 års män (1927).

Föreningen 1880 års män : Porträttmatrikel med kortfattade biografiska uppgifter (1927).

1881 års män : porträtt och biografier (1922).

1882 års män : Porträtt och biografier (1926).

1883 års män : porträtt och biografier (1927).

1884 års män : porträtt och biografier (1929).

1890 års män i ord och bild (1940).

1894 års män i ord och bild (1944).

1895 års män i ord och bild (1895).

1894 års män i ord och bild (1944).

1896 års män i ord och bild (1946).

1897 års män i ord och bild (1947).

1898 års män i ord och bild (1948).

1899 års män i ord och bild (1949).

1901 års män i ord och bild (1951).

1900-1950 : 50-åringar i ord och bild (1950).

Valentin, Aron, Sveriges 100-åringar : biografisk uppslagsbok (1966).

Svenska folkrörelser (1936-1939):

Del 1. Nykterhetsrörelse, politisk arbetarrörelse, fackföreningsrörelse, folkbildning, kooperation.

Del 2. Missionssällskap, Svenska kyrkans frivilliga arbete, frikyrkosamfund (inte bara präster och pastorer, utan även kyrkvärdar och styrelseledamöter m. fl.).

Del 3. Idrott.

Del 5. Folkets hus och parker.

Svenska teknologföreningen 1861-1936 : biografier, del 1-2 (1937)

Svenskt föreningslexikon, del 1-6, indelat geografiskt (1950-talet) (väckelserörelsen, arbetarrörelsen, nykterhetsföreningar).

 

Ekonomi och näringsväsen

Handelns och industrins män (1939).

Jordfolket : en bok om Sveriges lantarbetare (1955).

Motorismen och dess män, del 1-8 (1949-1950) (chaufförer).

Skånes näringsliv : ett standardverk över de företag som verka i nuvarande tid i Skåne (1951).

Svenska sockerbagare och konditorer (1940).

Sveriges målare : ett standardverk över måleriyrkets män i Sverige (1946) (endast måleriarbetare).

Sveriges privata företagare, del 1-11 (1939-1943).

Sveriges servitriser (1942).

Sveriges sparbanker, del 1. Sparbankerna i Skåne-Småland-Blekinge-Öland samt sparbankernas centralorgan (1945).

Sveriges syateljéer och sömmerskor (1948).

b2ap3_thumbnail_Svenska-sockerbagare.jpgb2ap3_thumbnail_Svenska-sockerbagare.jpg

Ur Svenska sockerbagare och konditorer (1940). Ester Swensson hade egen rörelse i Nässjö, Gerda Svensson drev Nannas Bageri & Conditori i Landskrona medan Gunnar Svensson var 1:e konditor hos Brauns Conditori A.-B.

Fortsätt läs mer
  4690 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Ted Rosvall
Fantastisk lista, Markus.Tänk om det funnes ett generalregister över alla dessa matriklar och porträttsamlingar här på nätet, t.ex... Läs mer
fredag, 25 mars 2016 13:25
Mats Ahlgren
Titta på http://nomago.cognatus.se/ intressant sajt... Läs mer
fredag, 08 april 2016 22:49
4690 Träffar
2 Kommentarer

Hvar 8 dag

Mellan åren 1899 och 1933 utgavs Hvar 8 dag, en svensk veckotidning med undertiteln »illustreradt magasin». Tidningen byggde på den danska förlagan Hver 8 Dag, och innehöll en blandning av aktuella nyhets-, kultur- och vetenskapsreportage från Sverige och världen, men även diverse artiklar och noveller. Varje nummer innehöll dessutom 12-24 biografiska notiser för folk som fyllde jämna år eller hade avlidit, med porträtt, och av den anledningen är Hvar 8 dag en riktig guldgruva för oss släktforskare. Det är emellertid ett digert material att gå igenom, men på Genealogiska Föreningens hemsida finns sedan en tid tillbaka ett namnregister till de 45 590 porträtt som publicerats i Hvar 8 dag. Man får dock tänka på att årgångarna löper från 1 oktober till sista september nästföljande år, så om man inte hittar det man söker måste man kontrollera samma sida i angränsande års tidning – något jag själv kämpade med när jag beställde fram Hvar 8 dag på Universitetsbiblioteket i Lund.

b2ap3_thumbnail_1905-11-12.jpgb2ap3_thumbnail_1905-11-12.jpg

Gustaf Carlberg (1829-1905); ur Hvar 8 dag den 12 november 1905.

Namnregistret är en sann genealogisk fröjd, och en person jag lyckades hitta tack vare registret är min farmors farmors mormors bror Gustaf Carlberg, rådman i Landskrona. Första gången när han fyllde 75 år och andra gången när han avled, och i anslutning till fotot finns som i de flesta fall en liten biografi. När herr Carlberg avled kan man därför läsa att han blev »fil. d:r 53, hofrättsex. 56, rådman i Landskrona sed. 64, åtskill. förordn. ss. borgm., ordf. i fattigv.-styr. 66-91, led. i styr. för sparbanken 64-03, under många år dess ordförande och verkställande dir.». Att han varit tillförordnad borgmästare och ordförande i fattigvårdsstyrelsen var nyheter för mig, så det är som synes inte bara de gamla fotografierna som gör Hvar 8 dag intressant.

b2ap3_thumbnail_1904-05-29.jpgb2ap3_thumbnail_1904-05-29.jpg

Ur Hvar 8 dag den 29 maj 1904, i samband med att Gustaf Carlberg fyllde 75 år. Han syns högst upp till vänster, och är omringad av disponent Wennström, kammarherre Wästfelt, överste Wästfelt, kyrkoherden Falk, stadsläkaren Holmberger, fabrikören Carlsson, snickarmästaren Almgren, källarmästaren Törnquist, kyrkoherden Ohlsson, fabrikören Peil och inspektorn Beckmansson.

En hel del av porträtten föreställer kungligheter, landshövdingar och grevinnor, men man hittar även många andra personer som på ett eller annat sätt utmärkte sig i början av förra seklet. Jag har själv hittat allt från rådmän, disponenter och kammarherrar till snickare, redaktörer och konstnärinnor, så det var inte bara samhällets högsta skikt som lyftes fram i Hvar 8 dag. Tidningen uppmärksammade dessutom personer som blev väldigt gamla, så i de äldsta årgångarna kan man hitta fotografier på personer födda under 1800-talets första år. En av dem är gamle kantor Ströberg i Hästveda (1809-1901), som tjänstgjorde i hela sextioåtta år:

b2ap3_thumbnail_1901-04-28.jpgb2ap3_thumbnail_1901-04-28.jpg

»Den 31 mars afled i Hästveda, kantorn i Hästveda och Farstorps församlingar Nils Erik Ströberg. Född den 31 juli 1809, hade han i 68 år innehaft sin kantorsbefattning i nämnda församlingar, under hvilken tid han gjort sig afhållen och värderad såsom en i allo redbar och vänsäll man» (ur Hvar 8 dag den 28 april 1901).

Hvar 8 dag finns på de flesta större bibliotek, och Genealogiska Föreningen planerar att framöver digitalisera tidningen och göra den tillgänglig för sina medlemmar. Project Runeberg är inne på samma tanke, och har som mål att så småningom presentera en fullständig digital faksimilutgåva av alla nummer som utkom. Än så länge har man skannat in årgångarna okt. 1901 – sept. 1902, okt. 1906 – sept. 1909 samt okt. 1910 – sept. 1914. Dessa årgångar hittar man här, och arbetet fortskrider sakta men säkert – till stor glädje för alla släktforskare!

b2ap3_thumbnail_2015-07-20-11.36.46.jpgb2ap3_thumbnail_2015-07-20-11.36.46.jpg

På Universitetsbiblioteket i Lund har årgångarna av »Hvar 8 dag» bundits samman – väldigt praktiskt!

Fortsätt läs mer
  3458 Träffar
  1 Kommentar
Senaste kommentar i detta inlägg
Mats Ahlgren
Kan passa på att nämna att det är fotograf Boo Jonsson som skapat namnregistret. Han skänkte även en så gott som hel upplaga av in... Läs mer
fredag, 24 juli 2015 20:26
3458 Träffar
1 Kommentar

Alla dessa människor

Ni vet säkert att det finns en lång rad böcker som är som kataloger över folk. Oftast är det samhällets stöttepelare, de manliga sådana, som visas i porträttgallerier i tjocka böcker från första halvan av 1900-talet. Ungefär som "Gods och gårdar" men med människor.

Hur många som finns vet jag inte. Själv äger jag "Porträttgalleri från Småland" och "Småländska kvinnor". Kanske finns det sådana för alla våra landskap. För oss släktforskare kan dessa böcker ha ett stort värde. Det kanske är första gången där som vi ser ett foto på en släkting.

Jag tror att böckerna inte enbart följer en geografiskt fördelning utan att det även finns en del yrkesmatriklar, som också har porträttbilder.

"Porträttgalleri från Skaraborgs län" finns på runeberg.org, säkert finns det fler där.

b2ap3_thumbnail_Smalandskvinnor1.jpgb2ap3_thumbnail_Smalandskvinnor1.jpg
I "Småländska kvinnor" finns bland annat ett uppslag från Västervik med kvinnorna i grosshandlarfamiljen Edlund och deras hem.

Mest är det män som avporträtteras, men också kvinnor. Boken ”Småländska kvinnor” gjordes av Georg Eneroth och kom ut 1941. Den presenterar över- och medelklassens kvinnor, men också yrkeskvinnor med egen position i samhället. Totalt omkring 1500 kvinnor i bild och text. Dessutom finns en lång rad fotografier på kvinnornas hem, i många fall interiörer. Kvinnor från alla tre länen i Småland finns med. Varje länsdel börjar med landshövdingens hustru, följt av kvinnorna i städerna och sedan landsbygdens kvinnor.

För varje stad är kvinnorna alfabetiskt ordnade. Västervik inleds med Inez Ahlquist som är teckningslärare vid flickskolan, Elna Andersson som är född Styrenius och maka till rådmannen Helge Andersson, Hulda Andersson som är föreståndare för Västerviks barnhem, och så vidare. Från landsbygden finns till exempel Elisabeth Brodin som är gift med pastorn Gustaf Brodin i Hallingeberg, Annie Lindberg som är lärare på skolan i Törnsfall, och tandläkaren Margit Holmgren i Ankarsrum.

Ett av få undantag från borgerlighetens kvinnor är till exempel Tekla Carlsson i Kalmar, gift med byggnadssnickaren Ragnar Carlsson. Hon var politiskt engagerad i Socialdemokraterna och hade en rad uppdrag för partiet i nämnder och styrelser.

Georg Eneroth gjorde också en bok om värmländska kvinnor, och boken "Västsvenska kvinnor och hem". Kanske finns det fler.

Sådana här böcker kan man köpa på antikvariat, loppisar och auktioner. På http://nomago.cognatus.se/ kan man söka i böckernas register.

Jag undrar om sådana här böcker ges ut fortfarande. Knappast, i dag finns ju all information på nätet.

 

 

 

 

 

 

Fortsätt läs mer
  2926 Träffar
  0 Kommentarer
2926 Träffar
0 Kommentarer

Biografiska dödböcker

När man släktforskar i Skåne är man inte direkt bortskämd när det gäller mer utförliga biografiska död- och begravningsnotiser; de kyrkoböcker som innehåller sådana kan nog räknas på handens tio fingrar. Ett av dessa undantag är död- och begravningsböckerna för pastoratet Borgeby-Löddeköpinge. Det var kyrkoherden Christopher Adam Junghans (1681-1743) som påbörjade denna tradition, som sedan fortsattes av svärsonen, kyrkoherden Severin Schlüter (1716-1797). De utförliga notiserna och deras upphovsmän (i synnerhet den sistnämnde) är så märkvärdiga att de gav upphov till ett flertal artiklar och böcker mellan 1989 och 1994, och när jag för ett par år sedan läste en kurs om Skånes historia vid Lunds universitet ingick det att studera delar av notiserna. De ger inte bara en intressant inblick i dåtidens demografi, religiositet, sjukdomar, seder och bruk, utan är även ovärderliga för de släktforskare som har anor i Borgeby och Löddeköpinge. Jag tillhör själv denna skara släktforskare, och har dessutom anor i båda församlingarna under 1700-talet. Två av notiserna gäller min farfars mormors mormors farföräldrar, skräddaren Håkan Persson (1707-1779) och Ingeborg Thomasdotter (1716-1784):

b2ap3_thumbnail_Ldde-ddbok-1779.jpgb2ap3_thumbnail_Ldde-ddbok-1779.jpg

»Decembr: d: 19 Dödde Skräddaren Håken Pehrsson, född i Hofterup 1707. Hadde lärdt lässa i Book, och förstod väl sin Christendom: gift 1741 i Saxtorp, haft 9 barn af hvilcka 6 lefva. Sin mästa tijd haft en god helsa, men på 10 åhr varit svag, hvilken altmehr tiltog, i så högt mått, att han förlorade sitt förstånd, derföre har han icke på flere åhr kunnat begå den Heliga Nattvarden: och i sådant tillstånd afled han wid 72 åhrs ålder. uti sin välmackt war han en förnuftig och Christelig man. Gud bevare wårt förstånd!».

Man kan undra hur Håkan hade diagnostiserats idag; kanske var han senildement, eller hade han drabbats av en psykisk åkomma? Det sistnämnda verkar troligt, om man läser hustruns dödsnotis. Håkans öde blev i alla fall en påminnelse för församlingsborna om hur viktigt förståndet är, och man ser tydligt hur någon, antagligen Schlüter, i efterhand har lagt till ett utropstecken efter »Gud bevare wårt förstånd». Hade Ingeborg möjlighet att på egen hand sköta sin make, eller var hon alltför plågad av den gikt hon led av sedan många år? Hon överlevde i varje fall sin make med strax över fyra år, och avled 1784:

»Jan: d: 10 Dödde änkan Ingebor Håkens född 1716 i Saxtorp, der städes gift 1742 med Skräddaren Håken Persson ifrån Hofterup: bekom hemman i Södra Möinge, bodde der i 5 åhr, flytte till LyddeKiöpinge och bekom der huus, råkade i siukdom som betog honom förståndet och dödde i stort elände 1769. Haft 9 st: Barn af hvilka 6 lefva. denna äncka var väl uplyst, och lefde Christ:, i många år plågad af gickt, drog sin börda med tolamod. hennes ålder var vid 68 år».

Tyvärr stämmer inte födelseuppgifterna för Ingeborg, och Hofterups kyrkoböcker före 1716 har gått förlorade, men i annat hade dessa notiser kunnat föra mig vidare i forskningen bakåt. Det är emellertid de där andra uppgifterna som är så ovärderliga. Tack vare dem kan man måla upp en bild i sina tankar, bilden av det strävsamma gamla paret, den giktbrutna hustrun och hennes åldrige make som har förlorat förståndet. Om ändå alla död- och begravningsnotiser kunde vara lika utförliga...

Fortsätt läs mer
  4325 Träffar
  4 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Martin Brandt
Exempel från Höreda i jönköpings län där det också är utförligt, mina exempel:1700Novembris d. 25 begrovs änkian hr Elisabet Danie... Läs mer
måndag, 10 mars 2014 12:45
Claes-Göran Magnusson
Exempel från Gräsö F:1 (1764-1786):"Erich Månsson uti Hackbol war född 1715 uti Ängsholmen på Norrön af ärliga och Christeliga för... Läs mer
onsdag, 12 mars 2014 09:51
Markus Gunshaga
Ah, så det finns biografiska dödböcker även i Småland? Jag som alltid föreställt mig att även Småland i regel saknar sådana, men d... Läs mer
onsdag, 12 mars 2014 10:19
4325 Träffar
4 Kommentarer

Bloggare

Eva Johansson
289 inlägg
Ted Rosvall
248 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
113 inlägg
Helena Nordbäck
110 inlägg
Anton Rosendahl
56 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser