Rötterbloggen
Rötterbloggen

Bland bryllingar och ansystrar

En fråga som ställdes på Anbytarforum igår rörde betydelsen av ordet mosterman. Vi har förhållandevis gott om ord för att beteckna släktskap i svenskan: brylling, måg, sondotter, plastfarfar - ja, listan kan göras lång även om det sistnämnda är ett ganska modernt tillskott. Men varför har vi så många ord för att definiera graden av släktskap? Jo, helt enkelt för att vi har haft behov av att kunna redogöra för hur vi är släkt i ganska många led, till exempel för att kunna göra anspråk på arv efter barnlösa avlägsna släktingar.
För nära 20 år sedan läste jag kulturantropologi i Uppsala där en av delkurserna handlade om släktskapssystem och definitioner av släktskap. Tyvärr sorterade jag ut kurskompendierna för några år sedan och kommer därför inte ihåg de exakta detaljerna från den för en redan då inbiten släktforskare intressanta kursen. Vi studerade patrilinjära och matrilinjära samhällen, där de förstnämnda föga överraskande är betydligt vanligare. I patrilinjära samhällen räknas släktskap endast på manssidan och i matrilinjära samhällen endast på kvinnosidan. I det matrilinjära samhälle vi studerade var fadern en bifigur i familjen som i praktiken enbart fungerade som spermadonator. Kärnfamiljen utgjordes av modern, barnen och moderns bror. Det var morbroderns uppgift att försörja systerns familj, medan fadern i stället försörjde sin systers familj. För att röra till det hela praktiserade man dessutom syskonbyte, så att morbrodern var gift med faderns syster och männen i praktiken försörjde varandras familjer, samt att kusingifte följde i nästa generation. Släktträden blev helt enkelt väldigt hoptrasslade då de äkta makarna alltså var dubbelkusiner och genpoolen blev alltmer endogamisk för varje generation.

b2ap3_thumbnail_Lngs-Nykpingsn2e.jpgb2ap3_thumbnail_Lngs-Nykpingsn2e.jpg

Kanske början på ett invecklat släktträd, längs Nyköpingsån i juli 2015.

Det jag framför allt slogs av när jag läste kulturantropologi var de enorma skillnader som fanns i definitioner av kvinnliga släktingar: det finns exempel på en kultur där alla kvinnliga släktingar har en specifik benämning (har man t ex nio kvinnliga kusiner finns det en specifik benämning för varje kusin unikt just för den äldsta, näst äldsta osv kusinen) och även en kultur med en ett enda ord för kvinnlig släkting. Oavsett om man diskuterar sin farfars morfars moster eller dotterns styvdotters svärmor så var benämningen densamma. I svenskan har vi alltså relativt många definitioner för släktskap och jag blir ibland lite förvirrad när jag ska beskriva släktskap just på grund av det stora utbudet. Johan Anell lanserade för en tid sedan begreppen ansyster, anbroder och ankusin för de som liksom jag lätt går vilse i släktträdets förgreningar.  En ansyster eller anbroder är förstås syster respektive bror till någon ana, medan en ankusin är en något mer avlägsen släkting. Nog är det väldigt användbara släktskapsord!  

Fortsätt läs mer
  2453 Träffar
  0 Kommentarer
2453 Träffar
0 Kommentarer

"Susc.", "NB", "bou", "s. d."

De förkortningar vi släktforskare träffar på i källorna är många och varierar över tid och även geografiskt. I stora landsortssocknar tenderade folk att flytta inom socknen, och för prästen var det förstås tidsödande att skriva hela sockennamnet i rutan för födelseförsamling ett antal hundra gånger. Ibland anges där "förs" (= församlingen) men lika ofta ¨någon bekväm kortvariant av församlingsnamnet. I Västra Vingåker till exempel anges de flesta sockenborna vara födda i "V V". Besvärligare är det när prästen har förkortat namnet på en grannförsamling; härom dagen fick jag ett mejl med frågan vad "Munckt." var för plats då min bekant inte hittade någon lämplig plats i ortsregistret för Odensvi. Det berodde på att det inte var någon plats i Odensvi utan familjen hade flyttat till grannförsamlingen Munktorp.

b2ap3_thumbnail_Kommande-bloggar.jpgb2ap3_thumbnail_Kommande-bloggar.jpg

En förkortning kan många gånger uttydas på flera sätt. Förhoppningsvis avgör sammanhanget vad de där mystifierande bokstäverna står för. För några år sedan var jag hemma hos en forskarbekant och vi fastnade rejält när vi skulle tyda inskriptionen på en gravsten. För att vara helt ärlig så var det inte vårt stoltaste ögonblick i forskningen, då vi försökte lista ut vad "H. H." som inskriptionen inleddes med, kunde betyda i över en timme. Vi var så frustrerade att vi helt enkelt inte stannade till och funderade på sammanhanget. Vi uteslöt både Hans Helighet, Hans Höghet och Hans Högvördighet liksom även en annan betydelse som jag inte vill ta upp här (involverande en mustaschprydd österrikare) men kammade noll när vi försökte googla på en lämplig tolkning. Tursamt nog kom då en tredje släktforskare förbi för att bjuda oss på middag. Hon hann knappt komma över tröskeln förrän hon löste vårt problem. Gravstenen i fråga hade ett antal år på nacken och inskriptionen följde äldre stavningsregler, varför "H. H." förstås skulle uttydas som "Här Hvilar".

När man har lösningen är svaret självklart, både i fallet med "Munckt." och "H.H.". Men om man nu inte har en klok forskarbekant (här avser jag förstås inte mig själv eftersom jag bevisligen är allt annat än klok emellanåt) som kommer förbi just vid rätt tillfälle, hur löser man då en knepig förkortning? Min bloggkollega Markus Gunshaga har förtjänstfullt strukturerat upp avdelningen Språk, ord och namn på Anbytarforum  så att där numera finns en underavdelning just med förkortningar. Där finns förklaringen bland annat till rubrikens förkortningar. Botanisera där, och ställ en fråga när du fastnar!

Fortsätt läs mer
  2314 Träffar
  0 Kommentarer
Taggad i:
2314 Träffar
0 Kommentarer

Du vet att du är släktforskare när...

Vi som släktforskar är utan tvekan speciella människor. Vi blir eld och lågor av gamla brev och fotografier, vi tycker att kyrkogårdar är härliga, och ord som »ejusdem», »anförlust» och »katekismilängd» är vardagsmat för oss. Det finns vissa saker som bara en släktforskare skulle förstå och känna igen sig i, och i dagens blogg har jag samlat trettio exempel på sådant. Du vet att du är släktforskare när...

1) ...du inleder de flesta av dina meningar med »min farmors morfars mor...» eller något liknande.

2) ...du har sjukanmält dig eftersom du fick upp ett hett spår i forskningen och inte ville avbryta.

3) ...din ultimata teknikpryl skulle vara en tidsmaskin, så att du kan åka tillbaka i tiden och prata med dina förfäder och få alla dina frågor besvarade.

4) ...du är mer intresserad av vad som hände 1714 än 2014.

5) ...din enda utomhusaktivitet är besök på kyrkogården.

6) ...du måste köpa en ny hårddisk eftersom din nuvarande är proppfull av släktforskningsfiler.

7) ...du går direkt till hyllorna K (Historia), L (Biografi med genealogi), M (Etnografi, socialantropologi och etnologi) och N (Geografi och lokalhistoria) när du besöker biblioteket.

8) ...din perfekta semester inkluderar besök på ett bibliotek, ett par kyrkogårdar och minst ett arkiv.

9) ...din familj vet att »jag ska bara kika i en kyrkobok till» betyder »mamma / pappa lagar inte mat idag, beställ pizza».

10) ...du flyttar till ett nytt hus, och genast undersöker husets historia och utforskar de familjer som tidigare bott i huset.

b2ap3_thumbnail_FullSizeRender.jpgb2ap3_thumbnail_FullSizeRender.jpg

11) ...du försovit dig eftersom du suttit uppe hela natten och släktforskat.

12) ...du har utforskat ditt husdjurs förfäder.

13) ...du tycker att en avrättad förfader 1703 är mycket mer intressant än dubbelmordet som ägde rum i ditt kvarter i förra veckan.

14) ...du kör förbi en kyrkogård, och din första tanke är »undra om någon släkting eller förfader ligger begravd där?».

15) ...du äger en laptop som du bara använder vid arkivbesök.

16) ...du frågar varje person du möter om deras far- och morföräldrars efternamn.

17) ...din läkare frågar om din familjebakgrund, och du svarar »hur många generationer bakåt?».

18) ...de flesta av dina semesterbilder har tagits på kyrkogårdar.

19) ...du kommer ihåg vilket datum din farmors morfars mor föddes, men glömmer din partners födelsedag.

20) ...du har knackat på hos en främling och frågat om du får kika runt i deras hus, eftersom en av dina förfäder har bott där för länge sedan.

b2ap3_thumbnail_IMG_6089.JPGb2ap3_thumbnail_IMG_6089.JPG

21) ...du äger fler böcker om släktforskning än det lokala biblioteket.

22) ...du har löst en släktforskningsgåta som du fick reda på genom din lokala dagstidning.

23) ...du kan räkna upp alla härader i ett visst landskap, trots att du aldrig har bott där.

24) ...du kan identifiera gamla sjukdomar och deras nutida motsvarigheter.

25) ...du utforskar ovanliga, ickerelaterade släktnamn för skojs skull.

26) ...du, efter att ha spenderat hundratals kronor och flera års forskning, inser att din gammelmoster hela tiden visste svaret på släktgåtan, men du bryr dig inte eftersom du ändå tycker att själva jakten är roligast.

27) ...du blir avundsjuk på personer som har familjebiblar, gamla brev och andra släktklenoder i sin ägo.

28) ...du utforskar chefens, grannens, kändisens och flickvännens kusins anor, med motiveringen »jag var nyfiken».

29) ...du vet mer om dina förfäder än de äldre släktingar som faktiskt har träffat dem.

30) ...du sitter uppe halva nätterna på Anbytarforum och läser inlägg som inte har minsta koppling till din egen släktforskning.

Fortsätt läs mer
  7439 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Guje Lindström
Mitt i prick!!... Läs mer
fredag, 14 november 2014 01:26
Anneli Isaksson
Visst är vi ett underligt släkte, men det är en underbar sysselsättning.
fredag, 14 november 2014 11:58
7439 Träffar
2 Kommentarer

Vem vet mest?

Vilken åkomma kallades för nageltjäll? Hur slår jag ihop två arkiv i Min Släkt? Vad hände med Carl Abel född 1891 i Klara? Vad gjorde en ungsprintare?

Dessa och otaliga andra frågor diskuteras bland de mer än en miljon inlägg som i skrivande stund postats på Anbytarforum. Jag tycker det är fascinerande att så mycket information finns samlat lättillgängligt och sökbart, och kompletterat av såväl WikiRötter som Porträttfynd, Tillfällighetsfynd och andra databaser. Det går att öda bort många timmar med att läsa äldre diskussioner - ibland kan en diskussion vara en komprimerad detektivroman där ledtråd efter ledtråd plockas fram för att hitta föräldrarna eller utröna vad det blev av den eftersökta personen.

b2ap3_thumbnail_Stormstarnl-Jeopardy2.jpgb2ap3_thumbnail_Stormstarnl-Jeopardy2.jpg

Just detta att det finns närmast oändligt med områden att utforska och lära sig mer om när man lyfter blicken ur kyrkböckerna (eller snarare från dataskärmen) är nog en av orsakerna till att jag är så fascinerad av släktforskning. Jag älskar att lära mig mer om saker och ting, om allt från strykjärnets utveckling till hur fattigvården var organiserad i en viss socken. Att veta mest är inte det viktiga men att kunna lite av varje är kittlande

Kanske är det därför jag också är road av frågesport. Samma år som jag började släktforska, 1995, deltog jag i Jeopardy. Till min stora förvåning gick det riktigt bra, och jag fick en liten guldpin som sedan dess legat i ett rätt dammigt hörn i badrumsskåpet. Vid inspelningen 1995 var jag 23 och blev den yngsta femfaldiga vinnaren någonsin och samtidigt även den kvinna som vunnit mest pengar i programmets historia. Nu när Jeopardy återuppstått  blir jag nog av med rekorden. För några år sedan tappade jag minnet och för att testa i vilken form mina hjärnceller numera är, deltog jag under våren i Vem vet mest. På måndag avslöjas hur testet avlöpte, men jag vet ju hur det går. I stället för att titta så kanske jag piggar upp mig med någon spännande diskussion på Anbytarforum!

Fortsätt läs mer
  2917 Träffar
  0 Kommentarer
2917 Träffar
0 Kommentarer

Förvillande ortnamn

"Det stod att de bodde i Toulouse!"

Mammas entusiasm var uppenbar. Hon hade hittat en låda med familjebiblar och psalmböcker, och i dem fanns ett antal dödsannonser. I en angavs de efterlevande bo i Toulouse och i Hormesta. Att Hormesta är en större gård i Nykyrka visste mina föräldrar, och de spekulerade nu i fall de andra sörjande verkligen kunde bo i franska Toulouse. Som jag tidigare nämnt i Hemma bäst är min släkt minst sagt hemkär så att några släktingar skulle ha emigrerat till Frankrike var inte särskilt sannolikt. Lite besviken blev mamma nog ändå när jag förklarade att det Toulouse som åsyftades här inte låg i Frankrike utan i Bettna, och att farmors farföräldrar bodde där i slutet av sina liv.

b2ap3_thumbnail_Maria-Kristina-Rask2a.jpgb2ap3_thumbnail_Maria-Kristina-Rask2a.jpg
Toulousebon Maria Kristina Rask

Jag var fortfarande nybörjare som släktforskare när jag i Bettnas grannförsamling Björkvik följde en släkting som angavs ha flyttat till Paris. Mitt hjärta började bulta lite snabbare och omedvetet ploppade franska fraser upp i skallen vid tanken på en så äventyrlig släkting. En torpardotter från Björkvik i metropolen Paris! Men hon fanns inte i utflyttningslängden. Det tog mig ett tag att förstå att Paris var ett annat namn på Sörby soldattorp i Björkvik. En stund senare följde jag Parispigans bror och kände pulsen öka igen när han angavs flytta till Berlin. Han fanns inte heller i utflyttningslängden och jag var inte helt lycklig när jag insåg att Berlin var ett torp alldeles nära Paris. En tredje "huvudstad" i Björkvik är Rom.

b2ap3_thumbnail_Bettna-F-4-1895-1938-Bild-1110-sid-103.jpgb2ap3_thumbnail_Bettna-F-4-1895-1938-Bild-1110-sid-103.jpg

Bettna, F:4. Bild från Arkiv Digital

Ortnamn är förstås inte unika. En av mina klasskamrater på högstadiet roade sig en eftermiddag med att leta upp alla Ekeby han kunde hitta på en karta över Södermanland. Han hittade ungefär 70 stycken! Att min mf m bodde vid fyra olika Ekeby i sin livstid var med tanke på namnets täta förekomst alltså inte så märkligt.

Jag är moderator på Anbytarforum och modererar bland annat förutom mitt älskade Södermanland även Närke. För en tid sedan postade en forskare en fråga under Lilla Mellösa i Södermanland. I frågan nämndes mest olika platser i Stora Mellösa i Närke och sedan lite kort Lilla Mellösa. Jag förstod inte riktigt kopplingen till Lilla Mellösa och flyttade frågan, vilket i efterhand nog var lite förhastat. Vad jag borde ha gjort var att kolla runt i Stora Mellösa först. Nu gjorde en annan forskare det och konstaterade att den efterfrågade personen verkligen flyttade till Lilla Mellösa. Men inte den sörmländska socknen utan kyrkbyn i Stora Mellösa. Inte undra på att den första forskaren blev lurad - det är lätt att hamna vilse när en plats i socknen heter likadant som en tämligen närliggande socken
Extra förvillande är det när prästen i husförhörslängden växlar mellan att uppge födelsesocken och födelsegård för de som fötts i socknen. Detta gör prästen i Tystberga under en period, och det gäller då att vara rejält koncentrerad för att avgöra om Sättersta står för grannsocknen eller byn i Tystberga.

Ortnamnregistret kan man söka på allehanda ortnamn från Sverige och tidigare svenskbygder. Sättersta t ex ger 35 träffar, som dock verkar röra 5 platser.

Fortsätt läs mer
  3749 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Tomas Risbecker
Tack för detta trevliga inlägg. Torpnamn med namn av denna typ är inte helt ovanliga. Jag sysslade en hel del med torpet Hamburg v... Läs mer
onsdag, 17 september 2014 19:04
Camilla Eriksson
Ja, ortnamn är förvillande, förbryllande och fascinerande, allt på samma gång. Ord har bytt betydelse och terrängen förändrats så ... Läs mer
onsdag, 17 september 2014 20:12
3749 Träffar
2 Kommentarer

Som ett brev på posten

"Jag vet vilka alla är på kortet. Vet du?"

Så stod det under en gruppbild med ett 60-tal uppklädda och allvarsamma människor som jag fick för några år sedan. 

b2ap3_thumbnail_mm60.JPGb2ap3_thumbnail_mm60.JPG

Jag kände endast igen min farfars föräldrar men konstaterade att bilden föreföll vara tagen i Drottningkällaren på Nyköpingshus. Efter närmare en timmes granskande fann jag avsändarens namn och kontaktuppgifter nerklottrade med minimal stil i marginalen, och ringde omedelbart upp. Det mystiska brevet kom från pappas syssling Jan, vars morfar Ernst var bror till min farfars far Valfrid. Kortet togs då Jans mormor Edit firade sin 60-årsdag år 1955. Festen ägde mycket riktigt rum på Drottningkällaren, en traditionsrik festlokal väl värd ett besök!

Jan, som släktforskat en tid, hittade mig via en diskussion på Anbytarforum. Vår gemensamme förfader Erik Palmlöf, som jag berättade om i "Härmed kallar jag mig...", övergav sina barn efter hustruns död. Hans yngste son, vår anfader Johan Fredrik, blev fosterson hos sin moster och hennes make i Skogstorp i Bärbo socken utanför Nyköping. Han bodde hos dem i mer än 25 år och först som blivande trebarnsfar lämnade han vid 28 års ålder fosterföräldrarna, så Skogstorp var nog platsen han betraktade som sitt hem. Skogstorp var även Jans barndomshem, då hans föräldrar övertog gården 1954. De var de sista att bo på gården där idag endast några husgrunder finns kvar.

b2ap3_thumbnail_agnes2.jpgb2ap3_thumbnail_agnes2.jpg

Agnes Palmlöf

Valfrids och Ernsts syster Elin gifte sig med sin pappas kusin, Karl Oskar Palmlöf. De fick 11 barn och jag hade kunnat följa (och ta död på) 10 av barnen, men gått bet på näst äldsta dottern Agnes. Hon var helt enkelt spårlöst försvunnen. Det var oerhört frustrerande, men det här var så länge sedan att knappt  något 1900-talsmaterial fanns tillgängligt på mikrokort och än mindre var digitaliserat. Jan hade en hel del uppgifter om familjen, och, visade sig, även om Agnes. Hon hade i många år brevväxlat med Jans morfar. Hon utvandrade 1926 till USA och avled 1985 i Los Angeles. Inte undra på att jag inte hittade henne i Sverige!

När vi pratade vidare beklagade jag mig över att jag hade så få kort av min farfars föräldrar. Jamen, deras brölloopskort hade jag väl i alla fall, menade Jan. Nej, jag hade ju inte det. Men han hade bröllopskortet!

b2ap3_thumbnail_valle_julia.JPGb2ap3_thumbnail_valle_julia.JPG

Valfrid och Julia år 1914

Det lönar sig alltså att diskutera sina släktingar, särskilt på ett lika användarvänligt forum som Anbytarforum där även diskussioner med över ett decennium på nacken kan följas. Har man tur blir man kontaktad av en släkting med de där små pusselbitarna man själv saknar!

Fortsätt läs mer
  3463 Träffar
  0 Kommentarer
3463 Träffar
0 Kommentarer

10 genvägar i forskningen

Oftast spelar det ingen större roll om vi kvickt bläddrar genom källorna eller tar god tid på oss att hitta de där gäckande förfäderna. Även om det tack och lov är ovanligt med dylik brådska kanske någon ändå kan ha nytta av tio tips för att undvika bladande av husförhörslängder och annat tidsödande bläddrande i olika volymer.

b2ap3_thumbnail_Blommor1.jpgb2ap3_thumbnail_Blommor1.jpg

1

Anteckna faddrarna vid barnens dop. Notera särskilt de med samma patronymikon som föräldrarna eller de som bor i andra församlingar.

Jag löste min anmoder Margareta Persdotters härkomst genom att följa en av faddrarna till hennes sjätte barn. Faddern, Per Persson, visade sig ha en syster Margareta född samma år som "min" Margareta. Familjen hade flyttat några veckor efter hennes födelse, och det var socknen där hon växte upp som kom att anges som hennes födelseort.

 2

Plötsligt är den familj du följer struken i husförhörslängden utan att deras nya vistelseort anges. Socknen är stor och det finns ingen utflyttningslängd, eller så saknas de i densamma och har rimligen flyttat inom socknen. Det går betydligt fortare att skumma en födelsebok än att blada en omfattande husförhörslängd, så om hustrun i familjen fortfarande är i barnafödande ålder brukar jag gå igenom fem år i födelseboken för att se om familjen får ytterligare barn.

 3

Samma princip som ovan kan användas om en familj flyttar till en socken utan inflyttningslängd. Är kvinnan inte alltför gammal går det som sagt snabbare att gå igenom fem år i födelseboken än att blada husförhörslängden.

 4

Notera giftoman om denne anges i vigsel- eller lysningsbok. Giftomannen godkände att bruden gifte sig och var henne närstående: förälder, bror, svåger, förmyndare eller i vissa fall hennes arbetsgivare. Om brudens ursprung är dunkelt kan giftomannen vara en vital ledtråd att lösa detsamma. 

Din ålderstigna ana är struken i husförhörslängden men finns inte i dödboken eller i utflyttningslängden.

Fattighuset var inte bara en bostad för socknens fattiga utan fungerade även som äldreboende. Första anhalten efter kontroll av dödbok och utflyttningslängd bör alltså vara fattighuset. Finns personen inte heller där, är det dags att följa barnen och hoppas på att föräldern flyttat till någon av dem.  

6

Din ana anges i husförhörslängderna vara född i Stockholm men kan bara följas bakåt till mitten av tonåren i en landsbygdsförsamling långt bort från kungliga huvudstaden. Det är då sannolikt att du träffat på ett barnhusbarn. Allmänna barnhusets register finns sökbart på Stockholms stadsarkivs hemsida. Kanske finns det också en diskussion om just ditt barnhusbarn på Anbytarforum, under Landskap: Stockholm: Barnhusbarn

7

Meningarna går isär om snabbaste sättet att blada en husförhörslängd. Ska man börja på sidan ett och gå framåt eller på sista sidan och backa? Att läsa en hel sida är tidsödande, så ska man fokusera på personens namn, födelseår eller födelsesocken under bladandet?

Personligen föredrar jag att börja på sista sidan och backa: det blir då tydligare för mig hur mycket som återstår att gå igenom eftersom volymerna har en tendens att börja på sidan 1 men kan omfatta allt från 30 till 1000 sidor. Däremot varierar det vad jag fokuserar på i bladandet. Min grundprincip är att söka efter det som är ovanligast. Är personen född i samma socken eller grannsocknen till den socken vars husförslängd jag bladar är det bättre att söka på årtal eller namn. Födelseår kan skifta, särskilt i äldre längder, så oftast söker jag efter ett visst namn.

 8

En anfader eller -moder vars härkomst är okänd dör och efterlämnar minderåriga barn. Det är alltid klokt att leta efter en bouppteckning men särskilt i dylika fall. Vem blir målsman för de omyndiga barnen? Viktiga ledtrådar kan även finnas i fastighetsinnehav och bland de personer med ekonomiska intressen i hushållet, antingen genom att de lånat ut eller själva var skyldiga pengar.

Förmynderskapsprotokoll ingår i serien Småprotokoll i häradsrätternas arkiv. Saknas bouppteckning kan du förhoppningsvis återfinna den familj du är intresserad av där och därmed få reda på vem som blev målsman för barnen. 

9

Din ana uppges vara född i eller inflyttad från en viss församling men finns inte i födelsebok eller utflyttningslängd.

Jag har inte forskat så mycket i Västergötland men har rotat runt tillräckligt mycket för att lära mig att det då är viktigt att ha koll på vilka annexförsamlingar som ingår i pastoratet. Det är inte ovanligt att personen anges komma från moderförsamlingen men i själva verket var född i eller flyttade från en av annexförsamlingarna. En källa jag gärna använder för att hitta vilka socknar som ingick i ett visst pastorat, är Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige

10

Utnyttja finesserna din bildleverantör erbjuder. Jag har Arkiv Digital och SVAR.

En finess jag gärna använder hos Arkiv Digital är att ha samma volym öppen i två upplagor. I riktigt gamla husförhörslängder kan samma gård förekomma 10- 15 gånger i en volym då prästen noterat varje besök för sig. Jag brukar då ha en version öppen med ortregistret och sedan en version där jag går igenom samma husförhörslängd så slipper jag bläddra tillbaka till ortregistret hela tiden.

Om jag ska forska i en stor församling där husförhörslängderna omfattar flera delar, som t ex Floda och Västra Vingåker, plockar jag fram sockenkatalogen hos SVAR. Där redovisas varje gård som omnämns i husförhörslängderna med uppgift om i vilka volymer och på vilket siduppslag de förekommer.

SVAR har även indexerat en hel del ministerialböcker. Om volymen t ex omfattar födda, döda och vigda om vartannat med bruten kronologi är det bekvämt att välja ett år i indexet och direkt komma dit. Är sidan mörk och inte helt lätt att tyda så öppnar jag volymen hos Arkiv Digital: med benäget bistånd från SVAR kan jag ju gå direkt till rätt sida utan att behöva bläddra.
Om man skriver en bokstav fel i sökrutan för SCB-utdrag ger sökningen inget resultat. Eftersom det finns ett index i högerkanten när man fått fram rätt SCB-volym brukar jag söka på en annan lättstavad församling och sedan välja den socken jag egentligen är intresserad av i indexet.

Fortsätt läs mer
  6052 Träffar
  7 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Daniel Johnsson
Hej Camilla, Tack för flera bra tips, speciellt det första har jag dumt nog inte reflekterat över så mycket tidigare, även om jag ... Läs mer
onsdag, 18 juni 2014 10:57
Camilla Eriksson
Jättefint med fler tips! Vi sitter nog alla med några knep som fler kan ha nytta av att känna till.Kanske finns det regionala skil... Läs mer
onsdag, 18 juni 2014 11:22
Daniel Johnsson
Min forskning rör sig mest här nere i Småland, och här vill jag nog påstå att det förekommer en hel del att syskon är på samma går... Läs mer
onsdag, 18 juni 2014 12:35
6052 Träffar
7 Kommentarer

Bloggare

Eva Johansson
297 inlägg
Ted Rosvall
248 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
121 inlägg
Helena Nordbäck
116 inlägg
Anton Rosendahl
65 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser