Rötterbloggen

Åsikter som uttrycks i Rötterbloggen är skribentens egna och motsvarar inte nödvändigtvis Rötters eller Sveriges Släktforskarförbunds. Har du synpunkter pä innehållet finns möjligheten att lämna en kommentar nedan. Vi påminner om att hålla en god ton.

Y, kan det vara något

Det finns många olika sätt att släktforska på och det finns många olika källor att ösa ur. Ska jag vara riktigt ärlig så vet jag inte om jag kan definiera vad släktforskning egentligen är, tycker det känns svårt att göra avgränsningar. Undrar om det inte finns lika många förklaringar som det finns släktforskare, eller kanske finns det ännu fler om vi frågar de som ännu inte förstått tjusningen med denna ädla utövning. Med det sagt så kan jag ju då koppla in allt möjligt i begreppet och inkludera det i den här bloggen.

Att släktforskning med hjälp av DNA, eller genetisk genealogi, numera är en del av den stora släktforskningsfamiljen tror jag de flesta anser.  Att det finns en liten minoritet som tycker att det inte är lika fint som 1600-talsforskning får vi, eller åtminstone jag, stå ut med. Att ställa olika delar mot varandra brukar förr eller senare visa sig vara den minst nyttiga vägen att gå, så det sig säkert framöver. Så att jag idag lyfter en del småsaker runt DNA får ni stå ut med.

Som säkert de flesta vet så har de flesta biologiska männen en Y-kromosom, det finns undantag men de tar jag inte upp här. Den kromosomen ärvs från far till son, i princip oförändrad. Det där med begreppet ” i princip” ska läsas så att då och då förekommer det små förändringar vid överföringen från far till son. Dessa små ändringar gör att vi kan se när det skett förändringar och hur det påverkar vår tidssättning av olika grupper.

Idag så finns det många som testat sig på företaget Family Tree DNA, FTDNA,  och jag kommer att hålla mig till de som gjort det. Där har majoriteten av de män som testat sig med deras vanliga test, det som ger träffar inom de närmaste generationerna fått veta vilken överordnad grupp av Y de tillhör.  Dessutom har många gjort olika specifika tester av sitt Y, tester som bara finns hos dem, om vi tittar på de största bolagen. Så nu finns det många testade att titta på och försöka se om det går att dra slutsatser.

På FTDNA finns det en mängd verktyg för de som är intresserade av Y, samlade under begreppet Discover. Där kan man ta fram en hel del uppgifter baserat på alla Y som finns i deras databas. Där finns exempelvis möjlighet att titta på fördelningen mellan olika grupper och den geografiska del som den testade själv angivit för den äldst kända anan. Det är alltså en uppgift som testaren anger så det kan finnas en viss osäkerhet men i det stora hela är det en säker uppgift. Jag har roat med mig att plocka fram uppgifter om hur det ser ut för de huvudgrupper som finns.  En del av dessa grupper har idag olika sätt att benämnas men jag har använt den uppdelning som finns i Karin Bojs och Peter Sjölunds bok Svenskarna och deras fäder. Bilden nedan visar haplogrupperna i procent av de testade som angett Sveriga för äldst kända anan på den raka manliga linjen.


Bilden ser lite, men bara lite annorlunda ut än de uppgifter som fanns i boken, så det var ganska rätt då. Men det som slår mig när jag tittar är att jag kan se att det är ganska många som inte angivit något land för äldsta anan. Att se exakt antal som skrivit eller ej, kan vara svårt, eftersom det kan finnas personer i andra länder som anger Sverige, men om jag tittar på de som adress Sverige så är det runt en tredjedel som angett äldsta anans land.

För att få fram än bättre underlag så hoppas jag att många kan gå in på sitt FTDNA-konto, gå till Account Settings och där välja fliken Genealogy. På den sidan finns Earliest Known Ancestor, där man kan fylla i uppgifter som inkluderar land. Får vi fler som anger dessa uppgifter så ökar möjligheterna att ta fram bättre uppgifter.  När man är där på sidan så är det bra att fylla i den äldsta kända anan på den raka moderslinjen, för snart kommer samma funktion att finnas för mitokondrieDNA. Det närmar sig med stormsteg när det nya mt-trädet och funktionerna släpps.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Släktforskning – lokalkännedom och identitet
Tänt var det här!
 

Kommentarer 8

Olle Elm torsdag, 30 januari 2025 11:04

Tack Mats för påminnelse att kolla mitt "FTDNA-konto, gå till Account Settings och där välja fliken Genealogy. På den sidan finns Earliest Known Ancestor, där man kan fylla i uppgifter som inkluderar land."

Blir nyfiken på när du observerar att folk anser att det är "finare" med 1600-talsforskning än släktforskning med hjälp av DNA; båda kräver - särskilt om man skall komma någon vart och göra genombrott- stor skicklighet, en jäkla massa tålamod.

Tack Mats för påminnelse att kolla mitt "FTDNA-konto, gå till Account Settings och där välja fliken Genealogy. På den sidan finns Earliest Known Ancestor, där man kan fylla i uppgifter som inkluderar land." Blir nyfiken på när du observerar att folk anser att det är "finare" med 1600-talsforskning än släktforskning med hjälp av DNA; båda kräver - särskilt om man skall komma någon vart och göra genombrott- stor skicklighet, en jäkla massa tålamod. :)
Maria Timashans fredag, 31 januari 2025 18:24

Hej Olle!
Min observation är samma som Mats, att många tycker det är att släktforska "på riktigt" om man funnit sina anor tillbaka till tidigt 1600-tal eller ännu bättre, 1500-tal.
Jag gick min första kurs i släktforskning 1995 och tillhör således de som beställt material till biblioteket för att kunna läsa och sen suttit några intensiva timmar och bläddrat, fort gick det inte att forska då.
Under 2000-talet har jag gått nya kurser, varit på släktforskarmässor, hembygdsdagar, är med i flertalet FB-grupper och pratar med personer som också blivit fångade av denna härliga hobby och jag vill helt klart påstå att det skryts en hel del om hur långt tillbaka i tiden man kommit.

Då jag är ganska ny på DNA-forskning så håller jag ännu på att lära mig hur tolka upptäckterna och den, hittills, okände fader (FF FF FF) skulle vara roligt att lösa men jag har kommit till slutet av 1600-talet på samtliga grenar utan den nämnda ovan som tar stopp 1720, och det är jag nöjd med.
Kontakten jag fått med en hel del ättlingar till "mina" emigranter skänker mycket glädje, och med det sagt tycker inte jag att det är sämre att vilja finna dessa, levande delar av släkten.

Hej Olle! Min observation är samma som Mats, att många tycker det är att släktforska "på riktigt" om man funnit sina anor tillbaka till tidigt 1600-tal eller ännu bättre, 1500-tal. Jag gick min första kurs i släktforskning 1995 och tillhör således de som beställt material till biblioteket för att kunna läsa och sen suttit några intensiva timmar och bläddrat, fort gick det inte att forska då. Under 2000-talet har jag gått nya kurser, varit på släktforskarmässor, hembygdsdagar, är med i flertalet FB-grupper och pratar med personer som också blivit fångade av denna härliga hobby och jag vill helt klart påstå att det skryts en hel del om hur långt tillbaka i tiden man kommit. Då jag är ganska ny på DNA-forskning så håller jag ännu på att lära mig hur tolka upptäckterna och den, hittills, okände fader (FF FF FF) skulle vara roligt att lösa men jag har kommit till slutet av 1600-talet på samtliga grenar utan den nämnda ovan som tar stopp 1720, och det är jag nöjd med. Kontakten jag fått med en hel del ättlingar till "mina" emigranter skänker mycket glädje, och med det sagt tycker inte jag att det är sämre att vilja finna dessa, levande delar av släkten.
Olle Elm fredag, 31 januari 2025 21:52

Maria - jag står fast vid det jag skriver ovan till Mats; "Blir nyfiken på när du observerar att folk anser att det är "finare" med 1600-talsforskning än släktforskning med hjälp av DNA; båda kräver - särskilt om man skall komma någon vart och göra genombrott- stor skicklighet, en jäkla massa tålamod."

Själv har jag arkivforskat i mer än 50 år. Jag har genom att forska på min frus Östgötska släkt kunnat komma långt tillbaka och också lärt mig massor på den resan (och haft turen att tidigt stöta på t ex domboksavskrifter som underättat - även om de också behöver kontrolleras). (Ang min frus släkt: Se min första artikel i SlfÅb 1996).
Sedan år 2000 har jag ägnat mig åt min egen hembygd men kan avslöja för dig att när det gäller min egen släkt har jag inte kommit särskilt långt tillbaka - men har heller inte ägnat mig så mycket åt den.
Däremot har jag adopterat den trakt där jag växte upp: Vista härad och hälften av Norra Vedbo härad - där också min småländska släkt kommer ifrån. Mitt intresse har efterhand blivit mer personhistoriskt - d v s - inte bara mina egna anor utan det jag funnit intrssant i denna befolkning. Lägger med en länk till min senaste artikel som handlar om ett fynd jag gjorde år 2000. Jag är inte släkt med dem - vad jag vet - men det har givit mig mycket glädje att kunna lösa denna gåta = att en del av bondebefolkningen i omgivningen härstammar från Ulfsparre af Broxvik och därigenom från personer långt bak i historien - men där har jag inte kontrollerat beläggen. Nu kan folk "kroka i" denna mer krävande forskning som är presenterad så att den skall kunna granskas i varje detalj. Om det är "finare" än "vanlig" släktforskning vet jag inte, men att det är krävande vet jag.
Jag har själv fått initial hjälp av Mats när jag fick mitt DNA-resultat och är mycket tacksam för detta. Känner mig som novis fortfarande i DNA-forskningen, men är intressad av att lära mig mer.

Maria - jag står fast vid det jag skriver ovan till Mats; "Blir nyfiken på när du observerar att folk anser att det är "finare" med 1600-talsforskning än släktforskning med hjälp av DNA; båda kräver - särskilt om man skall komma någon vart och göra genombrott- stor skicklighet, en jäkla massa tålamod." Själv har jag arkivforskat i mer än 50 år. Jag har genom att forska på min frus Östgötska släkt kunnat komma långt tillbaka och också lärt mig massor på den resan (och haft turen att tidigt stöta på t ex domboksavskrifter som underättat - även om de också behöver kontrolleras). (Ang min frus släkt: Se min första artikel i SlfÅb 1996). Sedan år 2000 har jag ägnat mig åt min egen hembygd men kan avslöja för dig att när det gäller min egen släkt har jag inte kommit särskilt långt tillbaka - men har heller inte ägnat mig så mycket åt den. Däremot har jag adopterat den trakt där jag växte upp: Vista härad och hälften av Norra Vedbo härad - där också min småländska släkt kommer ifrån. Mitt intresse har efterhand blivit mer personhistoriskt - d v s - inte bara mina egna anor utan det jag funnit intrssant i denna befolkning. Lägger med en länk till min senaste artikel som handlar om ett fynd jag gjorde år 2000. Jag är inte släkt med dem - vad jag vet - men det har givit mig mycket glädje att kunna lösa denna gåta = att en del av bondebefolkningen i omgivningen härstammar från Ulfsparre af Broxvik och därigenom från personer långt bak i historien - men där har jag inte kontrollerat beläggen. Nu kan folk "kroka i" denna mer krävande forskning som är presenterad så att den skall kunna granskas i varje detalj. Om det är "finare" än "vanlig" släktforskning vet jag inte, men att det är krävande vet jag. Jag har själv fått initial hjälp av Mats när jag fick mitt DNA-resultat och är mycket tacksam för detta. Känner mig som novis fortfarande i DNA-forskningen, men är intressad av att lära mig mer.
Olle Elm fredag, 31 januari 2025 21:55

Maria,
Här kommer länken jag nämnde: https://publicera.kb.se/shs/article/view/2053/11752

Maria, Här kommer länken jag nämnde: https://publicera.kb.se/shs/article/view/2053/11752
Mats Ahlgren fredag, 31 januari 2025 23:20

Min lilla kommentar bygger på kommentarer som jag ser här och där på olika ställen, eller får. En del vill ha svar på exakt vilka frågor som DNA kan besvara, men vill inte besvara samma fråga om kyrkböcker. Påståenden om att sådana som jag gärna vill påstå att DNA är någon form av underverktyg, när det inte har källor från äldre tider (vad nu det har med saken att göra.

Att kunna läsa svårtolkad text och dra slutsatser är svårare än att tolka matcher och se samband, fick jag veta för en tid sedan, precis som det skulle finnas en motsättning.

Men sen är jag väldigt medveten om att det inte gäller alla, långt ifrån så det är ju inget generaliserande påståenden, utan en mycket liten skara som kör dessa påståenden, men de finns

Min lilla kommentar bygger på kommentarer som jag ser här och där på olika ställen, eller får. En del vill ha svar på exakt vilka frågor som DNA kan besvara, men vill inte besvara samma fråga om kyrkböcker. Påståenden om att sådana som jag gärna vill påstå att DNA är någon form av underverktyg, när det inte har källor från äldre tider (vad nu det har med saken att göra. Att kunna läsa svårtolkad text och dra slutsatser är svårare än att tolka matcher och se samband, fick jag veta för en tid sedan, precis som det skulle finnas en motsättning. Men sen är jag väldigt medveten om att det inte gäller alla, långt ifrån så det är ju inget generaliserande påståenden, utan en mycket liten skara som kör dessa påståenden, men de finns
Gäst
Gäst - Jan Suhr tisdag, 04 februari 2025 22:44

DNA bygger ju också till viss del på att ha tur och få matchningar som är värda något.
När man får en match på 420 cm som bara kan härröra till en okänd far, då har man mycket stor tur. Och det dessutom är en testare som svarar på mailen.

I andra fall har inte DNA:t gett något alls. Det beror ju mycket på i vilken del av landet man söker på DNA. I södra Sverige är det knapert med träffar jämför med Norrland.

Själv skulle jag vilja få lite träffar i Norra Tyskland med där är det riktigt dåligt med DNA-testandet.

DNA bygger ju också till viss del på att ha tur och få matchningar som är värda något. När man får en match på 420 cm som bara kan härröra till en okänd far, då har man mycket stor tur. Och det dessutom är en testare som svarar på mailen. I andra fall har inte DNA:t gett något alls. Det beror ju mycket på i vilken del av landet man söker på DNA. I södra Sverige är det knapert med träffar jämför med Norrland. Själv skulle jag vilja få lite träffar i Norra Tyskland med där är det riktigt dåligt med DNA-testandet.
Mats Ahlgren onsdag, 05 februari 2025 23:18

Visst bygger det på tur, att rätt personer topsat sig. Men tittar vi på Y så är det mer för att kontrollera att autosomala och kyrkboksantaganden stämmer.

Beträffande Tyskland så finns det fortfarande mycket trauma över alla de spår som ockuperande soldater lämnade efter sig, alla vill inte veta att deras far kommer från ett annat land

Visst bygger det på tur, att rätt personer topsat sig. Men tittar vi på Y så är det mer för att kontrollera att autosomala och kyrkboksantaganden stämmer. Beträffande Tyskland så finns det fortfarande mycket trauma över alla de spår som ockuperande soldater lämnade efter sig, alla vill inte veta att deras far kommer från ett annat land
Gäst
Gäst - Margareta Hammerman torsdag, 30 januari 2025 11:32

Tack Mats, jag länkar vidare till Estlandsvenka DNA anor där vi har flera som inte har uppgivit äldsta anan.
Margareta

Tack Mats, jag länkar vidare till Estlandsvenka DNA anor där vi har flera som inte har uppgivit äldsta anan. Margareta
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
11 februari 2025

Captcha bild

Bloggare

Eva Johansson
533 inlägg
Mats Ahlgren
331 inlägg
Ted Rosvall
275 inlägg
Anton Rosendahl
261 inlägg
Helena Nordbäck
254 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Gästbloggare
31 inlägg
Michael Lundholm
26 inlägg
Stefan Simander
2 inlägg

Annonser