Rötterbloggen
Rötterbloggen

Våra förmödrar

Bild Sjuntorp

Jenny Johansson och Ester Magnusson tvättade i ån en vårdag i början av 1920-talet. Jag tror att det är på våren, det ser ut som ett lätt snötäcke på marken och inga löv på träden. Det ser kallt ut. Och nog ser spången ut som om den skulle kunna brista när som helst. Kanske var det den hopsamlade lakanstvätten från vintern som de tog sig an den här dagen. Jag är i alla fall glad att jag slipper göra som de, och alla andra kvinnor på den tiden, och i stället bara trycker på knappen på min tvättmaskin.

Båda kvinnorna var födda 1898. Jenny (till vänster) kom från Lövås i Fors församling där hennes föräldrar Alfred Johansson och Charlotta Josefina Larsdotter hade en gård. Hennes far dog 1927 och ett par av hennes sex yngre syskon verkar då ha tagit över gården. Jenny gifte sig på midsommaren några månader efter sin fars död med Henry Fridolf Olsson och de blev också bönder, på en gård i Heden i Sankt Peders församling (Gamla Lödöse) och fick fem barn. Jenny levde till 1982 och bodde då fortfarande i Heden.

Ester kom från en arbetarfamilj i Tösslanda i Fuxerna församling. Både Ester och flera av de sex syskonen blev pappersbrukarbetare. 1925 gifte hon sig med Gustaf Evald Karlsson som också var fabriksarbetare. En dotter föddes i det korta äktenskapet. Ester dog 1934, enligft prästens notering av en tumör på njuren.

Fotografiet är taget i Sjuntorp i Fors församling och ingår i Skepplanda hembygdsförenings fotosamling. I bakgrunden ser vi Fritz Olsson, några år yngre än Jenny och Ester och kusin till Ester, deras mödrar var syskon. Det är nog han som kört tvätten ner till åkanten och nu väntar han på att få köra hem de tunga blöta lakanen. Men tvättade gjorde han uppenbarligen inte.

Varken Jenny, Ester eller Fritz ingår i min släkt men de kommer från samma trakter som min farfar, här i västra delen av Älvsborg län. Min ena svägerska är engagerad i hembygdsföreningen och hittade fotografiet. Det är jag glad för, eftersom det är en så fin bild. En bild av kvinnornas vardag, något vi ofta glömmer bort.

Att kvinnorna lätt försvinner i historiens dunkel, det har uppmärksammats en hel del på senare år. Även om de flesta kvinnor bara kallas hustru när hon var gift, eller dotter till sin far husbonden, så finns de i arkiven. Hur ska vi hitta informationen om deras liv så att vi kan berätta deras historia? Hjälp finns i den nya handboken Arkivism.

Varför använder vi ordet förfäder mycket oftare än ordet förmödrar? Anfäder oftare än anmödrar? Det är så lätt att säga förfäder när du egentligen menar både fäder och mödrar i tidigare generationer. Men det bär mig emot att kalla min farmors mormor för min förfader, för det var hon ju inte. Hon var min förmoder, min anmoder.

Ibland håller jag kurs för släktforskare som vill skriva sin släkthistoria, som inte bara vill dokumentera den i släktträd och ansedlar. Vi är många som vill berätta släktens historia. Då brukar jag påminna om att vi kan behöva leta efter kvinnornas historia, eftersom den inte är lika synlig. Många kvinnor hade egna arbeten och var yrkesverksamm men i kyrkböckerna kallas de ändå bara hustru eller dotter. Det är först in på 1900-talet som kvinnors yrken och arbete börjar synas i arkivhandlingarna. I stället kan vi behöva leta efter dem i andra handlingar än kyrkböckerna. Än har jag inte läst handboken Arkivism men hoppas den är en hjälp på vägen.

Hittar du inte uppgifter om dina förmödrar så skriv om kvinnornas livsvillkor, om myndighetsreglerna som gjorde gifta kvinnor omyndiga långt in på 1900-talet, om de olika arvsreglerna för söner och döttrar, om änkarnas möjligheter att ta över en död makes verksamhet. Med mera.

Bondens hustru var ju också bonde, även om de av tradition hade olika sysslor på gården. Att mjölka korna var förstås lika viktigt för försörjningen som att plöja åkern. Kvinnorna var delaktiga i ägandet av jorden, det framgår av äldre fastebrev. I praktiken hade det nog inte så stor betydelse eftersom det var mannen som disponerade sin hustrus tillgångar och hade all rätt att göra precis vad han ville med dem. Många gifta kvinnors arv har förslösats, det finns det historier om. Spåren av det kan ses i protokoll över omyndigförklaringar och i bouppteckningar.

Det finns så mycket att berätta om.

Edvard och Teresia Holmström
Att resa eller ej
 

Kommentarer 6

Marianne Arvidsson den lördag, 08 Maj 2021 08:28

Hej Eva, tusen tack för din fina blogg om detta viktiga och mycket intressanta ämne. Jag har också tänkt mycket på vad mina förmödrar gjorde och som inte "syntes", i allafall inte i kyrkoböckerna. Många hälsningar Marianne

Hej Eva, tusen tack för din fina blogg om detta viktiga och mycket intressanta ämne. Jag har också tänkt mycket på vad mina förmödrar gjorde och som inte "syntes", i allafall inte i kyrkoböckerna. Många hälsningar Marianne
Eva Johansson den lördag, 08 Maj 2021 10:33

Marianne: Tack! Ja, så är det nog för många släktforskare.

Marianne: Tack! Ja, så är det nog för många släktforskare.
Mats den lördag, 08 Maj 2021 09:06

Varför lyfts aldrig männen fram? Män som slet och for illa för familjens uppehälle? Som ibland fick sätta livet till i kampen för överlevnad? Som tvingades delta i krig? Jag kan inte minnas att du någonsin lyft fram dessa?

Varför lyfts aldrig männen fram? Män som slet och for illa för familjens uppehälle? Som ibland fick sätta livet till i kampen för överlevnad? Som tvingades delta i krig? Jag kan inte minnas att du någonsin lyft fram dessa?
Eva Johansson den lördag, 08 Maj 2021 12:22

Mats:
Männen syns ändå. Mannen var norm i samhället, allt utgick från mannen. Män och kvinnor delade det hårda slitet men det är männen som syns i historieskrivningen. Männen hade fler rättigheter än kvinnor, de blev inte omyndiga och underställda en annan människa när de gifte sig.
Det är lättare för en släktforskare att hitta information om förfädernas arbete än om förmödrarnas. En gift kvinna som yrkesarbetade, det får vi sällan veta vilket arbete hon hade. T ex de många kvinnorna som arbetade till sjöss, de hittar vi inte för det dröjde till 1934 innan kvinnor skrevs in i sjömanshusen. Och t ex i husförhörslängderna där mannen kallas statkarl eller arbetskarl medan hans hustru bara kallas hustru fast hon också var statare och arbetade åt arbetsgivaren. Men egen lön fick hon inte, hennes arbete räknades som en del av mannens.
I samhällsstrukturen ingick att kvinnor var underordnade män.
För de flesta, både män och kvinnor, var livet ett slit för att försörja sig och familjen. De kvinnor som jobbade för pengar, som många var tvungna till, de dubbelarbetade, precis som många fortfarande gör. Och varken pengarna eller sitt liv fick de råda över själva, den rätten hade i stället mannen.
Visst var det många män som slet och for illa. I fabriker, vid sågverk, med järnvägsbyggen och hemma på torpen och gårdarna. I förra veckans blogginlägg skrev jag om bruksarbetarnas dåliga arbetsvillkor och de flesta av dessa var män. Men männens historia är generellt mer välkänd och dokumenterad än kvinnornas.

Här kan du läsa där jag skriver om förfäder och andra män:
https://www.rotter.se/blog/entry/arbetarna-pa-bruket
https://www.rotter.se/blog/entry/har-du-soldater-i-slaekten
https://www.rotter.se/blog/entry/de-rymde-fran-jobbet
https://www.rotter.se/blog/entry/trumslagarpojken-fran-kvaenarp
https://www.rotter.se/blog/entry/doedboken-beraettar-om-bondeupproret
https://www.rotter.se/blog/entry/fick-han-sin-medalj
https://www.rotter.se/blog/entry/nils-ferlin-var-till-sjoess
https://www.rotter.se/blog/entry/de-fattigas-slit
https://www.rotter.se/blog/entry/batsman-boberg-i-bael
https://www.rotter.se/blog/entry/noedar-igen
https://www.rotter.se/blog/entry/store-bengt-och-hans-kvarn
https://www.rotter.se/blog/entry/var-det-skillnad-pa-en-ryttare-och-en-husar
https://www.rotter.se/blog/entry/har-du-nagon-irenes-i-slaekten
https://www.rotter.se/blog/entry/kolla-bouppteckningen
https://www.rotter.se/blog/entry/de-gjorde-uppror-foer-100-ar-sedan
https://www.rotter.se/blog/entry/sjoemaennen-pa-galeasen-agil
https://www.rotter.se/blog/entry/morfar-byggde-vaegar-och-broar
https://www.rotter.se/blog/entry/arbetarens-beraettelse
https://www.rotter.se/blog/entry/de-reste-till-afrika
https://www.rotter.se/blog/entry/mormors-fars-kusin-os-medaljoeren
https://www.rotter.se/blog/entry/hej-macken
https://www.rotter.se/blog/entry/en-bra-karl-och-en-dalig-karl
https://www.rotter.se/blog/entry/borgare-och-burskap
https://www.rotter.se/blog/entry/jag-vill-veta-allt
https://www.rotter.se/blog/entry/luffaren-kom-pa-besoek
https://www.rotter.se/blog/entry/min-slaekting-star-staty
https://www.rotter.se/blog/entry/i-djupaste-smaland
https://www.rotter.se/blog/entry/bungenaes-och-faroesund
https://www.rotter.se/blog/entry/per-olsson-fick-en-by
https://www.rotter.se/blog/entry/bedragare-och-svindlare

Att jag skrivit så mycket om män, det visste jag inte... Förmodligen har jag skrivit om fler män än kvinnor under årens lopp. Precis som i historieskrivningen i övrigt. Det här måste det bli ändring på. Tack för din påminnelse!
Men ett blogginlägg om soldater, det kommer det nog så småningom.

Mats: Männen syns ändå. Mannen var norm i samhället, allt utgick från mannen. Män och kvinnor delade det hårda slitet men det är männen som syns i historieskrivningen. Männen hade fler rättigheter än kvinnor, de blev inte omyndiga och underställda en annan människa när de gifte sig. Det är lättare för en släktforskare att hitta information om förfädernas arbete än om förmödrarnas. En gift kvinna som yrkesarbetade, det får vi sällan veta vilket arbete hon hade. T ex de många kvinnorna som arbetade till sjöss, de hittar vi inte för det dröjde till 1934 innan kvinnor skrevs in i sjömanshusen. Och t ex i husförhörslängderna där mannen kallas statkarl eller arbetskarl medan hans hustru bara kallas hustru fast hon också var statare och arbetade åt arbetsgivaren. Men egen lön fick hon inte, hennes arbete räknades som en del av mannens. I samhällsstrukturen ingick att kvinnor var underordnade män. För de flesta, både män och kvinnor, var livet ett slit för att försörja sig och familjen. De kvinnor som jobbade för pengar, som många var tvungna till, de dubbelarbetade, precis som många fortfarande gör. Och varken pengarna eller sitt liv fick de råda över själva, den rätten hade i stället mannen. Visst var det många män som slet och for illa. I fabriker, vid sågverk, med järnvägsbyggen och hemma på torpen och gårdarna. I förra veckans blogginlägg skrev jag om bruksarbetarnas dåliga arbetsvillkor och de flesta av dessa var män. Men männens historia är generellt mer välkänd och dokumenterad än kvinnornas. Här kan du läsa där jag skriver om förfäder och andra män: https://www.rotter.se/blog/entry/arbetarna-pa-bruket https://www.rotter.se/blog/entry/har-du-soldater-i-slaekten https://www.rotter.se/blog/entry/de-rymde-fran-jobbet https://www.rotter.se/blog/entry/trumslagarpojken-fran-kvaenarp https://www.rotter.se/blog/entry/doedboken-beraettar-om-bondeupproret https://www.rotter.se/blog/entry/fick-han-sin-medalj https://www.rotter.se/blog/entry/nils-ferlin-var-till-sjoess https://www.rotter.se/blog/entry/de-fattigas-slit https://www.rotter.se/blog/entry/batsman-boberg-i-bael https://www.rotter.se/blog/entry/noedar-igen https://www.rotter.se/blog/entry/store-bengt-och-hans-kvarn https://www.rotter.se/blog/entry/var-det-skillnad-pa-en-ryttare-och-en-husar https://www.rotter.se/blog/entry/har-du-nagon-irenes-i-slaekten https://www.rotter.se/blog/entry/kolla-bouppteckningen https://www.rotter.se/blog/entry/de-gjorde-uppror-foer-100-ar-sedan https://www.rotter.se/blog/entry/sjoemaennen-pa-galeasen-agil https://www.rotter.se/blog/entry/morfar-byggde-vaegar-och-broar https://www.rotter.se/blog/entry/arbetarens-beraettelse https://www.rotter.se/blog/entry/de-reste-till-afrika https://www.rotter.se/blog/entry/mormors-fars-kusin-os-medaljoeren https://www.rotter.se/blog/entry/hej-macken https://www.rotter.se/blog/entry/en-bra-karl-och-en-dalig-karl https://www.rotter.se/blog/entry/borgare-och-burskap https://www.rotter.se/blog/entry/jag-vill-veta-allt https://www.rotter.se/blog/entry/luffaren-kom-pa-besoek https://www.rotter.se/blog/entry/min-slaekting-star-staty https://www.rotter.se/blog/entry/i-djupaste-smaland https://www.rotter.se/blog/entry/bungenaes-och-faroesund https://www.rotter.se/blog/entry/per-olsson-fick-en-by https://www.rotter.se/blog/entry/bedragare-och-svindlare Att jag skrivit så mycket om män, det visste jag inte... Förmodligen har jag skrivit om fler män än kvinnor under årens lopp. Precis som i historieskrivningen i övrigt. Det här måste det bli ändring på. Tack för din påminnelse! Men ett blogginlägg om soldater, det kommer det nog så småningom.
Ann-Christin Magnusson den lördag, 08 Maj 2021 16:50

Hej Eva och andra!
När jag för något år sedan började släktforska så började jag fundera över varför det alltid skulle vara på fädernesidan, men kom fram till att det var väl arvsordningen som gjorde det. Började då titta på min mors förmödrar som en liten protest (i det fördolda) men tycker i alla fall att det är rätt relevant. Vem som är modern är väl det enda man kan vara riktigt säker på, eller? Nåväl, var och en gör väl som den finner bäst, huvudsaken tycker jag är att vi lyfter fram alla de människor som slet för brödfödan och ger oss perspektiv på dagens levnadssätt och som inte finns i adelskalendrar m m.
Vidare kan jag berätta att jag hunnit titta en del i "Arkivism" - lättsamt och instruktivt om att ordna arkiv och ta vara på sin släkthistoria. Rolig modern layout, men Jan Appelquists "Arkiveringshandbok för släktforskare" är också väldigt bra särskilt för den som redan är 'inne i svängen'. "Arkivism" tror jag kan locka den som precis börjat upptäcka att man nog ska spara 'gamla papper'.
Glad vår önskar Ann-Christin

Hej Eva och andra! När jag för något år sedan började släktforska så började jag fundera över varför det alltid skulle vara på fädernesidan, men kom fram till att det var väl arvsordningen som gjorde det. Började då titta på min mors förmödrar som en liten protest (i det fördolda) men tycker i alla fall att det är rätt relevant. Vem som är modern är väl det enda man kan vara riktigt säker på, eller? Nåväl, var och en gör väl som den finner bäst, huvudsaken tycker jag är att vi lyfter fram alla de människor som slet för brödfödan och ger oss perspektiv på dagens levnadssätt och som inte finns i adelskalendrar m m. Vidare kan jag berätta att jag hunnit titta en del i "Arkivism" - lättsamt och instruktivt om att ordna arkiv och ta vara på sin släkthistoria. Rolig modern layout, men Jan Appelquists "Arkiveringshandbok för släktforskare" är också väldigt bra särskilt för den som redan är 'inne i svängen'. "Arkivism" tror jag kan locka den som precis börjat upptäcka att man nog ska spara 'gamla papper'. Glad vår önskar Ann-Christin
Eva Johansson den lördag, 08 Maj 2021 17:28

Ann-Christin: Lite så var det för mig också, att jag funderade varför man skrev om agnatisk släktforskning och att det fanns släktforskare förr som bara forskade på fädernelinjer. Obegripligt, moderskapet är ju säkrare. Oavsett, så är mödrar och fäder lika intressanta, men fäderna syns mest.
Boken Arkivism har jag inte läst än, men det ska jag göra. Även Jan Appelquists bok är bra, och är man ny på släktforskning kan jag verkligen rekommendera att läsa på lite om hur man praktiskt bäst ordnar sitt arkiv. Det har jag många gånger tänkt att jag skulle gjort redan från början.

Ann-Christin: Lite så var det för mig också, att jag funderade varför man skrev om agnatisk släktforskning och att det fanns släktforskare förr som bara forskade på fädernelinjer. Obegripligt, moderskapet är ju säkrare. Oavsett, så är mödrar och fäder lika intressanta, men fäderna syns mest. Boken Arkivism har jag inte läst än, men det ska jag göra. Även Jan Appelquists bok är bra, och är man ny på släktforskning kan jag verkligen rekommendera att läsa på lite om hur man praktiskt bäst ordnar sitt arkiv. Det har jag många gånger tänkt att jag skulle gjort redan från början.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
20 juni 2021
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.rotter.se/

Bloggare

Eva Johansson
343 inlägg
Ted Rosvall
250 inlägg
Mats Ahlgren
167 inlägg
Helena Nordbäck
157 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Anton Rosendahl
109 inlägg
Gästbloggare
29 inlägg

Annonser