Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Rötterbloggen
- Var det skillnad på en ryttare och en husar?
Var det skillnad på en ryttare och en husar?
Husarer från Västergötland från Indelningsverkets tid. Jag letade efter bilder på skånska indelta husarer men hittade ingen med public domainlicens. Dessa är från Karlsborgs fästningsmuseum. Alla husarer hade väl ganska tjusiga uniformer?
Den senaste veckan har jag släktforskat om en ingift släktings släkt. Det ska bli en julklapp och eftersom jag vet att hon inte läser min blogg här så vågar jag skriva om detta.
Släkten består i en släktgren av idel soldater. Det här är i norra Skåne och en majoritet av soldaterna kommer från Östra Broby socken och tjänstgör i Skånska husarregementet. I husförhörslängderna kallas de antingen ryttare eller husar. I de äldre längderna är det oftast ryttare och i de yngre husar. Varför är det så?
Är ryttare och husar samma sak eller ändrades deras tjänsteutövning över tid? Eller var det så att man utanför regementena kallade dem för ryttare och att husar var en mer militär term? Det finns ju många torp som heter Ryttaretorpet, men finns det något husartorp?
I husförhörslängderna längre norrut står det oftast soldattorp för det torpet där soldaten bor. Men i Östra Broby finns soldaterna bara under respektive gård och by och det står inte soldattorp nr si och så. Jag har för mig att det är så genomgående. Hade husarerna inte soldattorp utan bodde i vanliga gatehus? Några av dem var också torpare och andra jobbade med annat vid sidan om soldattjänstgöringen, eller efter. Är det någon som vet om det finns soldattorp kvar i Östra Broby socken idag?
Husarerna i den här släktgrenen är minst sex till antalet. En farfar, en far och en son. En morfar och dennes far och ytterligare en morfar. Alla dessa sex dog hemma på roten. Är inte det ovanligt? Borde inte någon ha dött i krig, som så många andra soldater? Den äldste heter Gumme Lindqvist och är antagen 1725. Det är bara den yngste av dem, som heter John Orberg, som antas efter att Sveriges krig tagit slut. Han blev soldat 1832. Däremellan heter de Jon Lindqvist (son till Gumme), Lorentz Orberg som är far till Måns Orberg som är far till John Orberg. Och så är det Johns svärfar Lasse Flink. Var det så att husarerna inte skickades ut i strid i samma utsträckning som andra indelta soldater? Eller hade dessa skånska husarer mer tur än andra?
Vad jag misstänker så är Lorentz Orberg kanske son till en tidigare soldat Orberg och i så fall finns det fler soldater i denna släktgren. Jag har sett en diksussion om det på Scangen men inte hunnit följa upp den och kolla i arkivhandlingarna än.
Ryttarna hade ju egna hästar som också mönstrades vid generalmönstringarna och blev antingen godkända (approberad) eller förkastade (casserad). I de äldre mönsterrullorna beskrivs hästen med färg, ålder och om det t ex är ett sto eller en vallack och om hästen hade någon skada. Något som jag undrar över är om ryttaren hade sin häst med sig hemma på soldattorpet (om han nu hade ett soldattorp?) mellan inryckningar och mönstringar? Eller fanns hästarna kvar på regementet? Om hästen följde med hem, fick den då användas i jordbruket eller var den bara till för ridning?
Sådant här kan en släktforskare fundera på en adventshelg.
Jon Lindqvist i generalmönsterrullan 1787. Bild från Arkiv Digital.
Hans svärson Lorentz Orberg i samma generalmönsterrulla. Bild från Arkiv Digital.
Håll dig informerad
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Om författaren
Bloggare
Eva Johansson
490 inlägg
Mats Ahlgren
305 inlägg
Ted Rosvall
264 inlägg
Helena Nordbäck
237 inlägg
Anton Rosendahl
233 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Gästbloggare
31 inlägg
Chris (Kerstin) Bingefors
28 inlägg
Stefan Simander
1 inlägg
Annonser
.png)
Kommentarer 16
Hej Eva,Visst var det skillnad på ryttare och husarer, titta på Hans Högmans hemsida för klargörande av begreppen. Vad gäller Skånska husarregementet så är det ett sammanfattande namn i arkiven. Det blev inte Skånska husarregementet förrän 1807 och hette innan dess Norra Skånska kavalleriregementet, som Du också kan se i rullorna.Och nog var de med i krig - till exempel Din Lorentz Ohrberg som var med i Gustaf III:s vansinniga ryska krig. Han var bland dem som mobiliserades för avsutten tjänst på örlogsflottan 1790 och embarkerade linjeskeppet Ömheten i Karlskrona den 23 april 1790. Det var 105 ryttare från regementet på detta skepp, varav 12 ifrån Sandby skvadron som Lorentz tillhörde. Han var med om anfallet mot Reval den 13 maj och sjöstriderna runt Kronstadt den 3 och 4 juni vilket avlöpte ganska bra för våra ryttare ombord, nästan inga förluster alls. Men så kom instängningen i Finska viken och det som kallas Viborgska gatloppet den 3 juli. "Ömheten" var ett av de fartyg som togs av ryssarna och 91 av dessa 105 ryttare dog eller försvann i rysk fångenskap. Lorentz var en av de få som klarade sig och troligen återkom också några enstaka ryttare senare, men som helhet blev regementet mycket hårt åtgånget under några få månader. Av de 822 ryttare som gick ombord i Karlskrona i april 1790 var vid mönstringen i maj 1791 187 döda, 247 i fångenskap (de allra flesta borta för gott), samt 18 sjuka kvar i Finland eller på rusthållen, flertalet av dem fick avsked. Sammanlagt var ca 452 ryttare borta (siffrorna inte helt säkrade).
Christer, stort tack för din information! Finns uppgifterna om krigstjänstgöringen i generalmönsterrullorna? Jag har inte hunnit titta i alla rullor eftersom detta ska bli klart före jul. Eller finns det i andra handlingar? Jag räknar med att komplettera den här släktberättelsen längre fram med mer information om ryttarna och husarerna, för det känns som ett stort ämne som kräver mer tid.
Hej igen Eva,jag har ryttare framförallt i Södra Skånska Kavalleriet som anfäder, och har därför lagt ner en massa jobb på kartlägga just det här korta passet i Finska viken. Förutom regementets rullor har jag gått igenom alla flottans rullor för 1790 där de enskilda ryttarnas vistelse och ev. händelser ombord är väl dokumenterade. Så har vi litteratur i form av "Kongl. Skånska Dragonregementets historia" av C.G. von Platen. Sedan får man snickra ihop sammanhanget därifrån, men tyvärr finns inte motsvarande litteratur om Norra skånska kavalleriregementet, så där har jag bara uppgifterna från regementets och flottans rullor, men har kartlagt alla ryttarna i regementet i en tidslinje (använder Excel till detta). Behöver Du "handräckning" i detta framöver så hör av Dig, hittar ju någorlunda i rullorna nu.Just nu håller jag på med 11 rusthåll i Villands Vånga där jag följer ryttarna från 1690 och framåt med deras familjer i vardagslivet genom kyrkböcker, mantalslängder och rullorna. Mycket mer fängslande än krigshistorian ...
Christer, vilket fantastiskt jobb du gör! Imponerande! Och jag förstår hur det ligger till. Jag är tacksam för att du delar med dig och ska gå igenom rullorna lite mer.
Vadå jobb? Det är ju bara enormt roligt och spännande Har gjort motsvarande för Västerbottens regemente men med fokus dels på Hattarnas krig 1741-43 där jag har ett antal anfäder med och på Pommerska kriget 1757-1762 där det finns fascinerande material att väva in med mina egna 24 deltagande anor.Det beror egentligen inte på något överdrivet intresse för krigen, utan på att plötsligt finns det då en massa information om annars ganska anonyma bonddrängar.
Christer: Jag är i alla fall imponerad. Det är mycket jag skulle vilja göra också, men tiden räcker ju inte till allt. Fast jag börjar nu planera för allt jag ska göra när jag blir pensionär om några år...
Christer, tack också för tipset om Hans Högmans sida! Jag känner till den sedan tidigare men glömde den nu.
Ryttaren blev husar när regementet bytte namn. Sådant höll prästerna reda på. En kort period var din karl t o m linjedragon. Regementet Norra Skånska kavalleriregementet benämndes åren 1801-1807 Skånska linjedragonregementet och därefter Skånska husarregementet. Det var inte så vanligt att ryttarna i Skåne hade torp, de bodde ofta inkvarterade eller i egna gathus på byns eller rusthållets mark. Hästen vistades rimligen hos rusthållaren som hade ansvar för skötsel och underhåll. Den fick inte vanvårdas eller användas i arbetet hur som helst. Och viktigt nog - det fanns inga indelta soldater i Skåne före 1812 och en ryttare eller husar kallades aldrig soldat. Det var mer än en skillnad vapenslagen emellan. Bland samtliga svenska regementen hade de skånska ryttarregementena högst status och allmänt sett var en ryttare statusmässigt överlägsen fotsoldaten.
Eva, tack för detta klargörande! Ja, jag såg att regementet bytte namn men förstod inte riktigt innebörden av det. Ja, jag kan förstå att hästen var hos rusthållaren och inte hos soldaten.
För att belysa statusskillnaden ryttare/soldater - har en ryttare Nils Wennerberg som rusthållarna hade mycket bekymmer med, och till slut tröttnade de: "För dess liderlighet skull blifwit Soldat d: 21 Decembr 1730." Finns flera sådana exempel i Ö Göinge Compagnie där ryttare som missköter sig avförs från regementet och tvångsvärvas, oftast i något av de värvade garnisonsregementena.
OK, jag förstår. I den här släkten är det inte så, åtminstone inte vad jag sett. De avgick med pension allihop, de flesta efter många tjänsteår.
Hej EvaHuruvida alla soldater hade egna torp eller inte så varierade det nog lite i landet. För några år sedan gjorde jag en del forskning gällande indelta soldater i min hemby, (http://www.benwe.se/Osterslofs_Knektar/Byns_knektar.htm ) och fann då denna skrivning i en bok om Norra Skånska regementet: Men i Skåne fanns det i mitten av 1800-talet färre soldattorp än i andra delar av landet. Orsaken till detta var att de två infanteriregementena, Norra & Södra, sattes upp relativt sent och särskilt i slättbygderna hade soldaterna istället tillgång till egna torp eller gathus. De tättbefolkade byarna gav knektarna möjlighet, att bo och arbeta var de själva ville, något som oftast var helt nödvändigt för den dagliga försörjningen. Det militära kravet att vid inkallelse och övningar snabbt kunna inställa sig på plats var ju lätt att uppfylla även om man valt att bo i någon annan by.Gällande frågan om det finns några soldattorp kvar i östra Broby kan jag rekommendera ett besök både på nätet och i verkligheten på Rodatorpet" http://www.rodatorpet.se/Förvisso ett torp tillhörande Norra Skånska regementet på sin tid men väl värt ett besök."
Bengt, tack för denna information! Det här med boendet som du förklarar är ungefär vad jag tänkte men eftersom jag aldrig forskat om skånska soldater förr så är detta nytt för mig. Jag ska läsa på din hemsida också.
Tack till er som engagerar er i detta ämne! Jag har lärt mig mycket nytt nu av era kommentarer och ska fortsätta forskningen om dessa ryttare och husarer. Själv har jag bara båtsmän i min egen släkt, så vitt jag vet idag, så husarer och ryttare är ett nytt ämnesområde för mig. Men jag vet ju att det finns många andra som kan detta.Som släktforskare lär man sig hela tiden nytt och forskningsområdena utökas. Det är spännande och man blir aldrig färdig. Eftersom det här är en släktutredning som jag ska ge bort i julklapp om en vecka behöver den bli klar men kan ju kompletteras senare.
Skämtsamt brukade man säga - har jag hört - att husarerna både stred och flyttade sig "till hästs", men dragonerna stred till fots men flydde "till hästs".
Mats, så kanske det var.