Ibland råkar man ju på svårtolkade dödsorsaker i dödböckerna. Då menar jag inte att prästen har en svårläst handstil utan snarare att det är svårt att förstå vad dödsorsaken var. Du som släktforskar har nog med tiden lärt dig att sjukdomar hade andra namn förr.
Exempel på vanliga sjukdomar och dödsorsaker:
Håll och styng = lunginflammation
Rödsot = dysenteri
Vattusot = ödem
Nervfeber = tyfoidfeber
Ältan = rakitis (engelska sjukan)
Dagens namn på äldre tiders vanliga sjukdomar går ju som regel att få fram genom Wikipedia eller andra ställen. Och så finns boken "Gamla tiders sjukdomsnamn" i Rötterbokhandeln.
Värre kan det vara med dödsorsaker på 1900-talet, när prästen skrev in de latinska benämningarna som läkaren skrivit på dödsattesten. Här om dagen råkade jag på dödsorsaken "Cardiopathia hyphoscoliotiea (nomenkl 3070), Bidr. Polyarthritac + Endocardit ac." i en dödbok från 1944.
Efter lite googlande tror jag mig förstå att "cardio" betyder att det är något med hjärtat, hjärtsjukdom eller hjärtfel. På DDSS läser jag att Endocardit betyder "inflammation i hjärtats innerhinna". Jag drar också slutsatsen att Socialstyrelsen eller Statistiska Centralbyrån hade en nomenklatur med benämningar för olika dödsorsaker med ett nummer men jag har inte hittat någon förklaring till vad 3070 innebar.
För den släktforskare som själv är sjukvårdskunnig kanske detta snart är löst, men för oss andra kan det vara svårt.
För dig som inte har boken om äldre tiders sjukdomar tillhands så kan DDSS databas (gjord av Landsarkivet i Lund) säkert vara till stor hjälp. Dern är omfattande och sökbar.
Vad dog man av förr i tiden? DDSS sökbara databas kan ge svar. Bild från Urshults kyrkogård i södra Småland. Eget foto.
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Kommentarer 5
Dödsorsaken var hjärtsjukdom där hjärtat var ihopklämt av deformerad ryggrad (grav skolios) vilket i sin tur berodde på reumatisk ledinflammation och med detta sammanhörande akut inflammation på hjärtats insida (ofta drabbas hjärtklaffarna). //Göran Lindahl, pensionerad reumatolog
Göran: Tack så jättemycket! Jag förstår att många läkare och andra inom sjukvården har de kunskaperna som behövs i sådana här fall. Så bra att du delar med dig!
Det finns en skrift om dödsorsaker från 1931 där CSB förklarar dessa nummer
https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/H%C3%A4lso-%20och%20sjukv%C3%A5rd/D%C3%B6dsorsaker%20(SOS)%201911-1996/Dodsorsaker-1931.pdf
Blev fel på länken. Googla Dödsorsaker 1931 så hittar du den
Bengt! Tack! Det ska jag göra. Så bra!