Två veckor i sängen?!

För hundra år sedan var kvinnolivet ganska slitsamt, åtminstone för de som inte var besuttna. Husmödrarna fick nog stå i från morgon till kväll, både i det egna hemmet och på arbete hos andra. Men den som var nyförlöst, den skulle vila, åtminstone en tid.

Idag vet vi att det är bra att gå upp ganska så snabbt efter en förlossning och och många väljer att åka hem från BB samma dag eller efter någon enstaka dag. Annat var det förr. I början av 1900-talet ansågs att en nyförlöst kvinna skulle ligga till sängs i över en vecka. Åtminstone om en ska tro den tidens läkarbok.


I doktor Bergs bok kan vi läsa om kvinnors barnsäng och vad som rekommenderas. Till höger en bild på barnmorskan Anna Hydén i Sundsvall, verksam 1883-1923. Det nyfödda barnet är lindat enligt tidens sed. Foto från Sundsvalls Museums fotosamling, fotograf okänd. Bilden finns på Digitalt Museum där det också finns en lång berättelse om Anna Hydén och hennes arbete.

Av en händelse fick jag tag på två delar av "Läkarebok" skriven av läkaren Henrik Berg 1918 och i reviderad upplaga 1925. I den skriver han bland mycket annat om barnsbörd: "Hur länge bör kvinnan ligga till sängs efter förlossningen? Någon för alla giltig siffra kan ej uppställas. 9 dygn brukar vara en tid, som de flesta behöva. Dock är det bättre att i tvivelaktiga fall låta kvinnan ligga några dagar längre (12-14 dygn)." 12-14 dygn!!

Han fortsätter: "På landsbygden råder mångenstädes den skadliga plägseden att kvinnan redan på 4:e dygnet, ja på 3:dje dygnet, får stiga upp och t o m deltaga i sådana sysslor som potatisplockning, för att ej tala om hushållsgöromål." Doktor Berg menar att kvinnor som behandlas så kan få framtida underlivssjukdomar och andra men, men också att hon blir gammal och utsliten i förtid. Han uppmanar männen att låta hustrurna få den vila de behöver.

Om detta stämmer så säger det ju en del om den tidens seder. Jag har svårt att tänka mig att kvinnor i vanliga hem kunde ligga till sängs i över en vecka efter en förlossning, och kanske blev det inte mer än en eller två dagars vila innan det var dags att gå ut i potatisåkern igen.


Att ligga kvar inne och få sin välbehövliga vila efter en förlossning var kanske inte alltid så lätt när potatisen skulle upp. Foto från Bohusläns Museums bildsamling, Kville hembygdsförening. Fotograf: Johan Johansson. Namn på de som tog upp potatisen här i september 1921 finns i bildtexten på Digitalt Museum.

Idag kan vi ju se det här som lite kuriosa från en svunnen tid, men för kvinnorna då var det en bister verklighet att räcka till för familjen även i sådana stunder. Alla dessa barn som föds som vi läser om i kyrkböckerna, hur hade kvinnorna det egentligen? Hur orkade de med alla förlossningar? Många kvinnor var gravida eller ammade i stort sett hela tiden i ett par decennier.

Jag tror att man oftast ställde upp för varandra, slöt upp kring dem som behövde hjälp. Fanns det ingen piga i familjen kanske en grannflicka kom till hjälp när husmor låg i barnsäng. Fast många fick förstås klara sig bäst det gick. Det dröjde en bra bit in på 1900-talet innan det blev vanligt att föda barn på BB. Jag tror att både min farmor och min mormor födde alla sina barn hemma, min mormor så sent som på 40-talet. Mormor fick 13 barn och när barnkullen växte fick de stora ta hand om de små, och då gick det nog bra. Men de fem-sex första barnen, hur gick det då? Vem kom till hennes hjälp när min mamma föddes och hon redan hade två småbarn på ett och två år? Jag vet inte, men säkert fick hon hjälp, troligen av grannfrun.

Att läsa det som skrev i samtiden då och som är historia för oss nu, kan vara nog så berikande och hjälpa oss idag att förstå livsvillkor och attityder i samhället under en annan tid. Det är nog mycket i vardagslivet som vi inte tänker på hur det har förändrats på bara några generationer.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Hej, det verkar som att vi är släkt på något sätt ...
Släktforskning – nationell och internationell
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild