Träd

Tänk vad man kan se när man är ute I naturen, det dyker upp det ena fenomenet efter det andra. En del ser små saker och andra ser lite större. Ibland är ögat riktat på detaljer, hur många ben har myran egentligen och ibland är det de stora dragen som tar överhanden.

Det är likadant i släktforskningen, upplever i alla fall jag, och just nu så har jag fastnat för en kort text som jag såg för ett tag sedan. Vi utvecklas inte på samma sätt, vi blir olika men kom ihåg att vi har samma rötter. En helt korrekt beskrivning, oavsett på vilken nivå vi lägger det hela. Är det den lilla familjen eller är det hela eller delar mänskligheten. Det kanske kan kännas lite att skjuta över målet om vi tar i för mycket och försöker famna allt för många grenar men det stämmer ju ändå.

Titta på trädet nedan, det skulle kunna symbolisera en större släkt, det finns många små skott, det finns lite tjockare grenar och det finns också de som gått av och där den fortsatta växten upphört. Så är det med de flesta släkter, det är inte alla grenar som fortsätter att växa utan de upphör, av en eller anledning att skjuta skott. Tur är kanske det, för tänk om alla som lever eller levat gav en eller flera avkommor, som sedan gav fler och så vidare.

Egen bild
Men ju mer vi letar, desto fler skott hittar vi och desto fler kopplingar hittar vi bland de som lever idag. Med tanke på de nya verktyg vi har, till exempel DNA-forskningen, så blir det uppenbart att vi inte bara ska gå bakåt i vår forskning. Vi måste också vända på steken och gå framåt, från varje generation bakåt så går det också spår framåt och det tenderar att bli ganska många. Nu är det kanske lite cyniskt att tänka på de grenar som gått av och som inte gett nya skott, men det är ju också en viktig kunskap för oss när vi breddar våra släktträd och låter upptäckterna vara både bakåt och framåt.

Jag undrar hur många som egentligen vet hur många levande fyrmänningar man har. Och innan jag blir påhoppad så kanske jag ska skriva brylling, B-kusin, tredjekusin eller någon annan synonym för den här typen av släktskap. Och går vi ett steg till så blir ofta jättemånga att hålla reda på. Det är då släktträden börjar påminna om mitt öländska träd, kan se virrigt ut men det finns ju en systematik i det hela.  

Bilden blir säkert mindre klar när trädet får löv på sig, men det är ju ändå en bra bild av hur det är med vår släktforskning, när vi reder ut alla grenar och sedan klär dem med olika typer av information. Får nog ta en ny bild en sommardag, för att se hur det blir då.

Ha det bra!