Systrar och bröder

XLM.B1545

Tre systrar från Ockelbo: Anna, Elin och Beda Andersson. Foto: Elis Eriksson. Bildkälla: Länsmuseet Gävleborg.

Ett mail från en väninna fick mig att fundera på syskonrelationer. Syskon har vi på gott och ont, allra mest gott, så tror jag det är för de flesta. Jag tror också att syskon kan ha betytt mer för varandra förr, om vi går några generationer tillbaka, än vad de gör idag. Inte känslomässigt men socialt.

Dels är vi mer benägna att flytta långt ifrån varandra idag och då har vi fler nära relationer med andra människor utanför familjen. Dels är vi mindre beroende av familjemedlemmmarna för vår välfärd. Så var det nog inte förr.

När jag läser i husförhörslängderna om syskon till mina anor så ser jag att de t ex ofta tog hand om varandras barn. Lillpigan och lilldrängen var ofta ett syskonbarn. Blev ett barn föräldralöst var det ofta en syster eller bror till någon av föräldrarna som gick in som fosterförälder.

Min egen mormor kom till sin äldre gifta syster som barnpiga när hon var i tonåren. Hos sin storasyster lärde hon känna sin svågers lillebror som senare blev min morfar. Där var banden nära mellan syskonen.

Min mamma hade tolv syskon. En lillebror avled som barn i difteri men de andra elva lärde jag känna under min uppväxt. Min mamma hade mycket nära kontakt med dem så länge hon levde, syskonen betydde mycket för varandra och de fyra som ännu lever har tät kontakt, det vet jag. Jag är så glad för att jag har några av dem kvar i livet, mina mostrar och en morbror.

Så syskon kan vara väldigt viktiga. Av mina egna syskon är min äldste bror död sedan ett antal år men de tre andra bröderna finns kvar i mitt liv. Vi håller kontakten för att vi betyder något för varandra.

Förr kunde det säkert också vara så att man verkligen behövde varandra när nöden knackade på dörren och ingen annan utväg fanns. Kanske var det mer självklart att man hjälptes åt. Ett exempel från min egen släkt var att två av min morfars mostrar emigrerade till Amerika vid olika tidpunkter. Först maken, sedan hustru och barn. Och när den ena systern reste med flera småbarn följde hennes systerdotter med, säkert som hjälp under resan. Först lite senare kom systerdotterns egen familj till Amerika, till samma lilla stad.

Ser du att det finns fosterbarn eller en lillpiga i en släktfamilj i husförhörslängden, så är det mycket möjligt att det är ett syskonbarn.

Det finns förstås också många exempel när syskonrelationer gått i kras. Både brodermord och arvstvister. Pengar är en källa till mycket ont, inte minst när arv ska fördelas efter döda föräldrar. Den son eller dotter som tagit hand om en åldrande förälder kunde begära att få större del av arvet som kompensation. Hade inte föräldern skrivit testamente eller skuldsedel, då kunde det bli osämja om övriga syskon visade sig snåla. För sina syskon kunde man visa sitt rätta jag.

2M16 S 0095 53 68

Åtta syskon Hollender från Falköping, födda 1851–1864, fotograferade 1875. Bildkälla: Falbygdens Museum.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Olika falla ödets lotter
Nytt år med Skarsta
 

Kommentarer 4

Stefan Simander den lördag, 07 januari 2023 00:45

Intressant!
Syskon, lika som bär.
Blåbär och lingon?

Intressant! Syskon, lika som bär. Blåbär och lingon? :p
Eva Johansson den söndag, 08 januari 2023 13:05

Stefan: Så kan det vara. En del syskon ser man direkt att de är syskon, andra kan man undra hur de kan komma från samma familj.

Stefan: Så kan det vara. En del syskon ser man direkt att de är syskon, andra kan man undra hur de kan komma från samma familj.
Ann-Christin Magnusson den söndag, 08 januari 2023 16:41

Hej Eva!
Så intressant att få sina aningar bekräftade - att det var starkt socialt band till sina syskon och att man av överlevnadsskäl även hjälpte varandra. Har ju sett det bland en del av mina anor. Men även grannarna var viktiga. Nu flyttar ju folk härs och tvärs och det finns ett annat socialt system, fast det har verkligen sina stora hål. Ja, allting har ju för- och nackdelar. Vet i alla fall att min mamma och moster (som kom att bo 10 mil ifrån varandra) alltid höll kontakten; på 50-60-talen med riktiga brev, som jag har några, och sedan blev det telefon på 70-talet. Men sista 15 åren, fram till 1915, blev det vykort där de delade med sig av dagsrapporter eller vackra dikter de läst. Det fanns under åren dessutom fyra bröder, som i alla fall mamma, hade rgelbunden kontakt med runt om i södra Sverige. Och jag som bara har en syster och tycker att det är tur att det finns sms så att vi kan fråga, kommentera och lämna livstecken till varandra, trots att vi bor i samma stad. Men hon jobbar ju fortfarande och det tar ju mycket tid...
Tack för dina intressanta blogginlägg, nu ska jag leta fram några av dina gamla om fastighetsinventering, som vi håller på med i byn.

Ett bra nytt år
önskar
Ann-Christin

Hej Eva! Så intressant att få sina aningar bekräftade - att det var starkt socialt band till sina syskon och att man av överlevnadsskäl även hjälpte varandra. Har ju sett det bland en del av mina anor. Men även grannarna var viktiga. Nu flyttar ju folk härs och tvärs och det finns ett annat socialt system, fast det har verkligen sina stora hål. Ja, allting har ju för- och nackdelar. Vet i alla fall att min mamma och moster (som kom att bo 10 mil ifrån varandra) alltid höll kontakten; på 50-60-talen med riktiga brev, som jag har några, och sedan blev det telefon på 70-talet. Men sista 15 åren, fram till 1915, blev det vykort där de delade med sig av dagsrapporter eller vackra dikter de läst. Det fanns under åren dessutom fyra bröder, som i alla fall mamma, hade rgelbunden kontakt med runt om i södra Sverige. Och jag som bara har en syster och tycker att det är tur att det finns sms så att vi kan fråga, kommentera och lämna livstecken till varandra, trots att vi bor i samma stad. Men hon jobbar ju fortfarande och det tar ju mycket tid... Tack för dina intressanta blogginlägg, nu ska jag leta fram några av dina gamla om fastighetsinventering, som vi håller på med i byn. Ett bra nytt år önskar Ann-Christin
Eva Johansson den söndag, 08 januari 2023 19:18

Ann-Christin: Tack för din kommentar, dina funderingar går lite längre bort än mina just den här gången. Jag tror absolut på det du skriver, att grannar också var mer viktiga än vad de vanligtvis är idag. Över huvud taget var det nog så att man var mer beroende av varandra i vardagslivet än vad vi tillåter oss att vara idag. Den som inte hade syskon, grannar eller andra sociala nätverk kunde nog bli väldigt utlämnad till andras godtycke.
Våra levnadsvanor och levnadssätt har ju förändrats över tid, precis som samhället i övrigt, och det för med sig förändringar som vi kanske inte tänker på.

Ann-Christin: Tack för din kommentar, dina funderingar går lite längre bort än mina just den här gången. Jag tror absolut på det du skriver, att grannar också var mer viktiga än vad de vanligtvis är idag. Över huvud taget var det nog så att man var mer beroende av varandra i vardagslivet än vad vi tillåter oss att vara idag. Den som inte hade syskon, grannar eller andra sociala nätverk kunde nog bli väldigt utlämnad till andras godtycke. Våra levnadsvanor och levnadssätt har ju förändrats över tid, precis som samhället i övrigt, och det för med sig förändringar som vi kanske inte tänker på.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
25 april 2024

Captcha bild