Släktforska på vasen?

Jag hittade en gång en fin gammal träpall (sittpall) på min arbetsplats. Det fick mig att undra varifrån den kom. Med hjälp av lite traditionell släktforskning och annan arkivforskning fick jag fram en berättelse om pallen och dess skapare Alexander Weber. Jag skrev historien till arbetskamrater så det blev en del Allerhistoria också.
(Kan ju inte ladda upp bilder här i kommentarer, men bildtexter är med i texten)

Betraktelser över en Aller-pall
För nästan 150 år sedan skulle en 13-årig gosse vid namn August Alexander Weber konfirmeras. Alexander var född i Malmö 1859, vilket är 100 år tidigare än undertecknad. Det är gammalt… Alexander hade kommit till Helsingborg 9 år gammal när han flyttade med fadern Peter August och modern, pigan Eva Sofia Lundberg. Fadern Peter var fanjunkare vid Kronprinsens Husarer i Helsingborg. Ja, ett sådant regemente fanns här på den tiden. En fanjunkare, kära ungdomar, var ett underbefäl men inte en officer. Så vi talar om en vanlig, enkel familj.

Historien säger att när Alexander skulle gå till konfirmationsläsning hos prästen så var det dåligt med bra sittplatser så den driftige Alexander snickrade ihop den fina pallen med de vackert inristade initialerna AW, så att han kunde sitta bekvämt i kyrkan. Varifrån han fick sina snickarkunskaper förtäljer dock inte historien.

Vi kan då konstatera att pallen och Aller är i princip jämngamla. Carl Aller startar sitt Etablisement i Köpenhamn 1973 när han övertar en befintlig litografisk utrustning för 505 riksdaler, 3 mark och 8 skilling. Summan fick han och Laura ihop genom att pantsätta sitt bohag: 1 piano, 2 soffor, 12 stolar, ett par bord, två sängar m.m.

I Helsingborg utbildade sig Alexander efter konfirmationen till Konstförvandt. Vad det är? En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf som härstammar från tyskans wervandte eller kunstwervandte, som betyder ”medbroder i konsten”. Alexander är färdigutbildad runt 1879 och får arbete på dagstidningen Öresunds¬posten och Helsingborgs tidningstryckeri. Pallen får nu sin första egentliga arbetsplats.

Samtidigt har Lauras ”Illustrert Familie Journal” som paret dragit i gång 1877 fått läsare också på den svenska sidan och man började redan 1879 i Köpenhamn trycka en svensk edition som skepades över och såldes i Sverige. ”Illustrert Familie Journal” var från början en stor succé och allt man hann med att trycka gick åt. Inte minst sedan den danske kungen Christian IX blivit prenumerant i mars 1877.

Alexander Weber med familj flyttar i mars 1886 till Köpenhamn. Med är hustrun Agneta, född Rosenqvist som Alexander gift sig med 1883 och deras tre barn, Lovisa, Carl och Anna.

Mycket tyder på att flytten berodde på arbete på Carl Allers tryckeri i Köpenhamn. Några direkta bevis har jag inte funnit, men eftersom en svensk edition på ”Allers familjejournal” trycks i Köpenhamn så behövdes svenskkunniga sättare och typografer. En annan indicie är att Allers danska tryckeri uppvaktar och sänder stor krans och representation till begravningen när hustrun Agneta dör år 1900. Familjen bosätter sig i centrala Köpenhamn på Jægersborggade 6, 2. sal, en dryg kilometer eller 15 minuters gångväg, om man sneddar över Assistens kyrkogård, från Allers tryckeri som vid den här tiden låg på Blågårdsgade.

Bild från Allers sätteri på Blågårdsgade i Köpenhamn ca 1890. Möjligen är någon på bilden Weber.
Alltså gör möjligen vår pall nu i så fall sin första praktik på sätteriet hos grundarna Carl och Laura i Köpenhamn. Spännande tanke om inte helt bevisad.

Det vi vet är dock att i oktober 1897 träder pallen in på sätteriet på Tallgatan i Helsingborg. Familjen Weber flyttar nämligen tillbaka till Helsingborg och bosätter sig på Sandviksgatan mindre än 700 meter från Allers i Helsingborg. Laura har nämligen bestämt att efterfrågan på svenska Allers Familjejournal är så stor att man ska börja trycka i Sverige. Först, 1893, på Schmidts tryckeri men redan 1894 har man byggt eget på Tallgatan där Valdemar Aller, son till Carl och Laura tar över ledningen, endast 19 år gammal.

Fram till 1897 så gjordes sättningen fortfarande i Köpenhamn och transporterades över till Helsingborg där det trycktes. Men nu flyttade Alexander tillsammans med två typograf-kollegor och en faktor från Köpenhamn till anläggningen på Tallgatan. Två sättmaskiner inför-skaffades och handsättningen upphörde. Nu kördes det dygnet runt på Tallgatan.

Utvecklingen fortsatte och nya tryckpressar kom till och fabriken på Tallgatan byggdes ut. Uppfinningar av Valdemar gjorde att man kunde trycka färg bättre och snabbare. Sidantal ökade och upplagan likaså. 1919 var upplagan på Allers 307 000 ex i veckan och man höjde priset till 20 öre styck!

Pallen stod pall och tillbringade sina dagar på sätteriet där den erbjöd en kort vila i det uppskruvade tempot. Åtta personer, bland andra Weber, jobbade nu på sätterimaskinerna av typ ”Typograf”. Men det dök också upp ”resande” typografer som säkert nyttjade pallen för lite paus. De togs typiskt in och jobbade en vinter, men sedan drog de vidare när solen tittade fram på våren och de gav sig ut på nya färder.

Någon gång på 20-talet gick Weber i pension. Han var fackligt aktiv redan från Köpenhamnstiden, och hade både agiterat för allmän rösträtt, startat nykterhets-förbund inom Godtemplarna och represen-terat fackförbundet Svenska Typograf-arbetarna. Han var en fena på att deklamera poem och verser vilket uppskattades på många tillställningar. Dessutom hade han vunnit priser i skyttetävlingar. Men han drabbades också svåra sorger. Hustrun Agneta dog som sagt år 1900. Det gjorde dottern Sofia Lovisa så sjuk att hon fick tas in på sinnessjukhus. Man gjorde så på denna tid. Weber avled 1936 av hjärnblödning.

Men detta ska ju handla om pallen. Den blev kvar på sätteriet när Weber gick i pension. På en bild från 1944 (se kommentar) kan vi se den stå i sätteriet vid elementet medan tre medarbetare jobbar på med typerna.

BILD // Efter att Weber pensionerats och sedermera avlidit finns pallen kvar (längst bort vid elementet) på Allers Sätteri på Tallgatan i Helsingborg.

Valdemars son Claës Aller har nu kommit in i verksamheten i Helsingborg. Men pallen fick inte se mycket av Claës på sätteriet. Han var liksom farfar Carl en driftig tekniker och drev innan andra världskriget på en modernisering av tryckteknik, så var han inte ute i Europa och studerade teknik så var han i tryckhallar och testade olika lösningar. Men det betydde också att Aller stod väl rustat trots att det förstås blev en svår tid inte minst när Danmark var ockuperat och det blev svårt att samarbeta över gränsen.

Efter kriget tog det fart igen. 1944 startades Femina och Aller expanderade och det blev allt mer att trycka. Nya större tryckpressar behövdes och eftersom det inte fick plats fler på Tallgatan så togs nya marker i besittning och Aller byggde nytt på ”Stora Äng” vid Landskronavägen i Helsingborg. 1958 stod första tryckhallen klar och det byggdes ut friskt ända till mitten av 1974 då den kända åttavåningar höga kontors¬byggnaden stod klar.

Allers tryckeri och kontor på Tallgatan, Helsingborgs. Revs ca 1975 och ersattes av bostäder.
Pallen blev kvar ett bra tag på Tallgatan. Den bör ha hängt med flyttlasset någon gång runt 1970 när tekniska avdelningar flyttade till Stora Äng. Då hamnade pallen inte på sätteriet utan på faktorskontoret. En faktor, ungdomar, är i detta fall en arbetsledare på tryckeriet. Till exempel tryckfaktor, binderifaktor etcetera. Alltså inte en matematisk term.

Här fick pallen hänga i nästan 40 år. Faktorskontoret låg mitt i smeten omgivna av tryckpressar och binderimaskiner. Här passerade mängder av tidningar. Efter ett dåligt 70-tal tog ett lysande 80-tal vid och Aller flyttade fram positionerna och blev (igen) det ledande veckopressförlaget i Sverige. Säkert fick pallen både nötas av många Aller-bakar genom åren och kanske agera tillfällig plats för referensexemplar på genomflöde av Allers, Hänt i Veckan (startade 1964 och hette 1994–2014 Se & Hör), Allas och Hemmets (inköpta 1983) Hänt Extra och Svensk Damtidning (1991), Må Bra, Antik & Auktion med flera tillkom. Året Runt köptes in 1999. Men också mycket annat som pallen kunde ta del av som serietidningar, till exempel Karl-Alfred (första serietidningen i Sverige), Silverpilen, Snurre Sprätt, och Prärie-Nytt och många fler. Men även produkter till externa kunder som IKEA, Det Bästa och många många fler.

Nya tider för pallen kom 2008. Vid den här tiden behövdes tryckpressar förnyas igen, egentligen på alla Aller tryckerier i Sverige, Danmark och Norge. Moderbolagets beslut blev att investera i Köpenhamn. Nya väldigt snabba tryckpressar införskaffades där och av det följde att Aller Tryck i Sverige avvecklades och svenska veckotidningar trycktes hädanefter i Danmark. Så som det en gång startade. En epok var slut, men pallen gav sig inte.

Pallen fick flytta upp på kontoret och bli besökspall på nybildade projektledar-kontoret (föregångare till dagens GPL), här fick den några fina år innan det 2017 blev en ny flytt. Aller Media som nu på allvar startat sin digitala transformering behövde inte längre alla stora (i grunden industri-) lokaler på Stora Äng. Valet blev att hela verksamheten med 200 medarbetare flyttade till Malmö och Östergatan. Den nu 145 år gamla pallen hängde oförtrutet med.

Men dess glansdagar var över. De 4,5 åren på Östergatan tillbringade den i ett tidningsförråd och fick väldigt sällan någon mänsklig samvaro. Efter allt den varit med om så var det nu en sista uppgift åt Aller att vara förråddspall. När så det blev kontorsflytt till Nordenskiöldsgatan i Malmö för Aller så fick pallen kliva av.
Nu finns den på tillfällig adress i Helsingborg för att snart tillsammans med denna berättelse överlämnas till Grafiska museet i Helsingborg. Ett museum som Allers Förlag tillsammans med andra från det som en gång var Nordens ledande grafiska stad, Helsingborg, var med om att skapa 1988.

Och nu käre kollega är det DU som är del av Allerhistorien. Du kanske inte har med dig en pall som kommer hålla i 150 år, men du är i stället med om den största förändringen av svenska delen av Aller sedan Valdemar drog igång på Tallgatan i Helsingborg. En transformering i tiden till en modern digital verksamhet. En verklighet fjärran från 1800-talets och som nog inte Carl och Laura kunde föreställa sig. Men jag vill tro de säkert skulle vara mycket trygga i att Aller Media Sverige bär vidare på det de var besjälade av; att skapa och förmedla innehåll och folkbildning med kvinnan och familjen i centrum. Deras verktyg var trevliga tidningar i tryck format. Nu fortsätter vi underhålla, engagera och inspirera Sveriges kvinnor och det på massor av moderna digitala plattformar, men även fortsättningsvis som det tryckta ordet i veckotidningar och magasin.

Med det säger vi farväl till Webers pall och önskar alla ett riktigt Gott Nytt Aller År!

/Christer Waldt, 2021-12-29

BILD // Alexander Weber, ca 1900. Ur porträttbok Helsingborgs typografiska förening 188–1928.

Tack för en intressant berättelse. Vet du när pallen hamnar på Grafiska museet - eller om den redan finns där? Bor inte så långt därifrån, så det kunde vara kul att besöka den någon dag.