Släktforska på 1900-talet

För mig och mina generationskamrater, födda i mitten av 1900-talet, känns 1900-talet som nutid men för den som är ung och börjar släktforksa idag är förstås 1900-talet historia. Kanske nästan som 1800-talet är för mig.

Vill man släktforska om personer som levt under 1900-talet och inte har äldre släktingar att fråga, då finns det möjlighet, trots att vi har en generell sekretessgräns på 70 år för personuppgifter. 70 år, det är ju 1955! Alldeles nyss, eller hur?
Vissa personuppgifter är inte under sekretess, så det går att få veta en hel del ändå.

Till vänster: Mina föräldrar Gertrud Dahlberg och Yngve Johansson gifte sig 1947. Min morbror Ture Dahlberg var marskalk och min faster Märta Johansson var tärna. Alla fyra är födda på 1900-talet och alla fyra är numera döda. När det gäller att publicera sitt släktforskningsresultat har vi också GDPR att ta hänsyn till, ett EU-direktiv som innebär att man inte får publicera personuppgifter om människor som lever utan deras medgivande. Foto: Almqvist Eftr. Till höger: Mamma och jag 1956. Min mamma avled 2009. Foto: Signe Dahlberg-Persson.

Släktforskar du på tiden före mitten av 1900-talet, alltså c:a 1950, så finns många kyrkböcker tillgängliga både hos Riksarkivet och Arkiv Digital. Men tiden från c:a 1950 och framåt kräver lite mer.
Framför allt har vi folkräkningarna, som gjordes vart tionde år och ibland vart femte år. 1940, 1950, 1960, 1970, 1975, 1980, 1985 och 1990. Dessa finns digitaliserade och tillgängliga hos Arkiv Digital. Vissa av dessa databaser går att köpa i Rötterbokhandeln.

Folkräkningarna är verkligen bra för att hitta folk och få veta fullständigt namn, födelsedatum, födelseförsamling, civilstånd och boendeadress det aktuella året. Men när det är tio år emellan, då kan ju mycket ha hänt.
Ett exempel: Kerstin Svensson kan ha gift sig 1961, fått ett barn med maken 1963, skilt sig och flyttat från maken 1968. Då får vi inte veta vem Kerstin var gift med och vem som är far till barnet eftersom hon varken 1960 eller 1970 är folkbokförd ihop med maken. Möjligheten finns hos Arkiv Digital att söka på datum för civilståndsändring och se om det går att ringa in den rätte mannen. Lättast är det om barnet har behållit sin fars efternamn.

Ett bra komplement och för att bli säker på att det är rätt person, är personbild 6401. Den beställer du från Skatteverket och den blanketten har nummer 6401.
Svaret får du i ett pappersbrev, inte digitalt.
På denna personbild (som alltså inte är ett porträttfoto) får du veta personens föräldrar, make/maka och barn. Den person du beställer uppgifterna om måste ha levt den 1 juli 1991, då Skatteverket tog över folkbokföringen.
Utifrån de uppgifter du får på personbilden kan du forska vidare bakåt i din släkthistoria.
Information om hur du beställer personbild på Skatteverkets hemsida.

Ett annat väldigt bra hjälpmedel är Sveriges dödbok 1815–2022, som finns för abonnemang här på Rötter och kan köpas på usb-pinne. Där hittar du förstås bara de person som har dött senast 2022.

Alla personuppgifter är alltså inte sekretessbelagda i 70 år, men kanske inte tillgängliga digitalt. Och vissa nyare personuppgifter finns tillgängliga digitalt. Det man bedömt som mer eller mindre harmlösa personuppgifter är flyttlängder och vigsellängder. Dessa kan finnas digitaliserade in på 1960- och 1970-talen, om en kyrkbok sträckt sig så långt fram i tiden.
Jag är uppväxt i Ljungby församling i Halland. Där har Arkiv Digital fotograferat av utflyttningslängden ända fram till 1979. Då hade jag för länge sedan flyttat hemifrån. Det gjorde jag den 10 augusti 1972 och den utflyttningen hittar jag lätt:

Jag har målat över mitt personnummer, för det behöver ni ju inte veta. Jag flyttade till England 1972 för att bli au-pair. Bildkälla: Arkiv Digital.

En titt på några andra kyrkoarkiv från mellersta Halland visar t ex att det finns (hos Arkiv Digital):
Abild, Asige: Vigselbok t o m 1969
Alfshög, Askome: Utflyttningslängd t o m 1969
Fagered: Inflyttningslängd t o m 1965 och vigselbok t o m 1969
Getinge: Inflyttningslängd och utflyttningslängd t o m 1970
Gunnarp: Utflyttningslängd t o m 1980 och vigselbok t o m 1969
Gällared: Utflyttningslängd t o m 1980 och vigselbok t o m 1969
Gödestad: In- och utflyttningslängd t o m 1980 och vigselbok t o m 1966
Köinge: Utflyttningslängd t o m 1970 och vigselbok t o m 1969
Skrea: Utflyttningslängd t o m 1974
Vinberg: Inflyttningslängd t o m 1978 och vigselbok t o m 1967
Årstad: Inflyttningslängd t o m 1979 och vigselbok t o m 1969
Och det är alltså bara i Halland. Säkert är det så här även i kyrkoarkiven från resten av landet. Jag har inte kollat hos Riklsarkivet men där fylls ju också på med nya digitaliserade volymer så det kan finnas där också.

Här finns Daniel Johnssons guide till släktforskning på 1900-talet. Mycket bra!