
Det kan väl knappast ha undgått någon att Arkiv Digital nyligen sjösatt sin egen AI-baserade söktjänst som de givit namnet MASKINELL TEXTTOLKNING. Om man lyckas bortse från den knastertorra rubriken - varför inte SESAM eller EDEN eller något annat inspirerande - så är detta en fantastisk ny resurs som öppnar oanade möjligheter för alla oss som kommit till vägs ände med de vanliga släktforskarkällorna, kyrkoböckerna, bouppteckningarna, mantalsllängderna och de militära rullorna. Denna genväg in till tidigare så svårigenomträngliga källserier måste ses som en mindre revolution, ett paradigmskifte (ooo, hur jag hatar detta ord), en oväntad julklapp!
Arkiv Digital har valt att börja sitt tolkningsarbete med nationella eller på annat sätt övergripande källserier, bland annat Göta och Svea Hovrätter. Det är nog ett bra val, eftersom man därifrån kan arbeta sig tillbaka till rådhusrätternas och tingsrätternas arkiv där det sannolikt finns mer att hämta. Det viktigaste är dock att det går att söka på personnamn och kombinationer av dessa. Jag beslöt mig nyligen för att testa resursen med en sökning på min morfars farfars mormors far, rusthållaren
Många av de träffar man hittills får på Maskinell Texttolkning handlar om hus- och gårdsaffärer, uppbud och liknande, men också om testamenten och arvsärenden. Stor var min häpnad och fröjd när jag plötsligt fann ett detaljerat testamente, författat 1737 av Bengt Fahlberg och hans hustru Annicka Mårtensdotter (c1678-1741), som inleds sålunda:

Tolkningen är förvånansvärt bra även om ett och annat får justeras för hand och med mänskliga ögon.
Bengt och Annicka fortsätter med att i detalj beskriva hur deras kvarlåtenskap ska delas upp mellan deras sex överlevande barn, två söner och fyra döttrar. Framför allt gäller det deras tre gårdar, också beskrivna som "sex munderingsfjärdingar":
Den äldre sonen Lars Fahlberg och dottern Karin skall dela på Nolgården, Leaby, i Karleby socken.
Den yngre sonen Johan Fahlberg och den yngsta dottern Magdalena ska dela på huvudgården Enåsen i Falekvarna.
Döttrarna Stina och Merta skall "possidera" Västergården i Slöta med "hwar sin Fierding".
Men rättvisan slutar inte där. Bengt och Annicka inser att Enåsen "kan wara något bättre än Nohlgården i Leaby; altså at förekomma Split och oenighet Barnen emellan i längden" och beskriver nu hur Lars på olika sätt ska kompenseras för detta. Det handlar om det antal veckor som ryttarens häst skall försörjas, där Enåsen får överta en del av ansvaret samt om "Augments Räntan" och om halm.
Även de yngre ännu ogifta barnen kompenseras för de kostnader föräldrarna haft för syskonens bröllop med respektive en Silfwerbägare och en större Kopparkittel.
Åtta år senare, nu änkteman, finner Bengt Fahlberg för gott att författa ett tillägg till testamentet, med ytterligare kompensationer åt olika håll - detta för att uppnå största möjliga rättvisa mellan barnen. Den främsta anledningen är emellertid att äldste sonen Lars Fahlberg avlidit 1744/1745 - varför farfar nu överför dennes arv till barnbarnen. Till sist undertecknande och sigill:

All denna nya kunskap tack vare Arkiv Digitals Maskinella Texttolkning! Man tackar!
Det ska sägas att även Riksarkivet och en rad amerikanska släktforskningsjättar har liknande resurser. Man får, vid Gud, hoppas att de inte väljer samma källmaterial för sina tolkningssträvanden.
Testamentet ovan rättar till ett missförstånd och skapar en ny fråga:
Bengt Fahlbergs yngsta dotter - min anmoder - heter i mina tabeller Lena Fahlberg (1722-1808). Av och till kallas hon dock Helena i kyrkoböckerna - förmodligen en förfiningsåtgärd av en eller annan snobbig präst. Testamentet klargör dock på flera ställen att namnet skall vara Magdalena och inget annat.
Bengt och Annickas näst äldsta son Per Fahlberg föds 1710 på herrgården Källeberg i Mularps socken. Jag har alltid trott att denne är identisk med den soldat Per Falberg, född omkring 1710, som 1736 antas som soldat för Lovene Nolgård i Karleby och som dör 1742 vid Korpo ström på galären Åkerhielm under återmarschen från kriget i Finland.
Varför nämns inte han i föräldrarnas testamente? Uppenbarligen är han då redan död - eller kanske tror föräldrarna att han redan kan ha stupat när de 1737 skriver ned sin sista vilja. Eller också är denne soldat en helt annan person .....

Bengt Fahlbergs boningshus från 1600-talet, som han 1714 inhandlade efter det att pesten lämnat gården öde, finns inte längre kvar. Dock förekommer det i den översiktsbild över granngården som andra hus från höger. Kloss intill ligger en röd liten stuga.
Den finns kvar!
Där bor jag allt sedan 1972.
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Kommentarer 1
Vilket fantastiskt fynd! Nu blev jag inspirerad att gräva lite själv i den här nya resursen. Spännande!