Rikt dokumenterad socken

Har du släkt från Transtrands socken i västra Dalarna är du bara att gratulera om du släktforskar. Hembygdsföreningen har gjort en gedigen och imponerande dokumentation av sin hembygd och dess gårdar. Läs mer på hembygdsföreningens hemsida.

Hembygdsböcker är en viktig och rik källa för den som släktforskar. De flesta av oss vill nog få kött på benen på våra gamla släktingar, inte bara veta vad de hette och när de föddes.

På senare år har jag ägnat en del tid åt släktforskning i Lima och Transtrands socknar. 1987 gav Malungs kommun ut ett bokverk i tre delar om Lima och Transtrands historia. Del 2 har jag använt mig av för den handlar till stor del om människor och gårdar. Det är en mycket detaljad bok där många gårdar beskrivs i detalj i ett långt kapitel om byggnadsskick. Flera enskilda gårdar i den släkt som jag släktforskar på finns beskrivna här, med både ritningar av husen och äldre foton från 1920-talet. Då gjordes en dokumentation av Nordiska Museet här och detta presenteras i boken. Ett annagt kapitel handlar om emigranter och där berättas om flera emigrantöden, vad som hände med dem som reste till Amerika.

bokTranstrand4
Några av de hembygdsböcker jag nämner.

En betydligt äldre bok som berättar lokalhistoria från Dalarna är Karl-Erik Forsslund "Med Dalälven från källorna till havet" i 27 band! De som jag läst i är de delar som berör Lima och Transtrand. Här finns också bilder och information om många enskilda gårdar i dessa trakter.

Det här är bara ett exempel på en socken där hembygdsböcker kan ge släktforskaren mer stoff till släkthistorien. Det finns många fler socknar och härader med liknande skatter.

Som med alla källor ska man naturligtvis vara källkritisk. Allt som står i hembygdsböcker är kanske inte sant, ibland handlar det om muntliga berättelser som inte går att belägga idag. Samtidigt ska man komma ihåg att det är källor med närhet till platsen och där de som skrivit i de flesta fall haft en egen lokal kunskap genom sin koppling till orten och socknen.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Sent snöfall i juni 1932
Kan hästen tala
 

Kommentarer 2

Gäst
Gäst - Hanna den torsdag, 10 juni 2021 09:04

Hej.
Har inget med det här inlägget att göra.. men trastar att skriva ändå!
Läste ett tidigare inlägg du gjort om Skrape-Finas liv i backstugan.
Fick upp ditt inlägg när jag googlade..
Så spännade då jag är släkt med henne, blir nyfiken vart du hittat bilder, och boken du nämner, har du lust att dela med dig om du vet något mer om henne?!
/Hanna

Hej. Har inget med det här inlägget att göra.. men trastar att skriva ändå! Läste ett tidigare inlägg du gjort om Skrape-Finas liv i backstugan. Fick upp ditt inlägg när jag googlade.. Så spännade då jag är släkt med henne, blir nyfiken vart du hittat bilder, och boken du nämner, har du lust att dela med dig om du vet något mer om henne?! /Hanna
Eva Johansson den torsdag, 10 juni 2021 12:39

Hanna: Hej! Jag har skrivit två blogginlägg om Skrape-Fina, dels 2016, dels 2018. I det från 2018 har jag med en bild från en bok och där står det också att boken heter "Lantbruket i Halland 1750-1990". Boken är årsbok för Varbergs Museum 1992 och finns nog bara att köpa på antikvariat, eller att låna från bibliotek. Om du inte får tag i boken kan jag fotografera av hela boksidan och skicka till dig. Skicka mail till mig på info@slaktforskaren.se

Hanna: Hej! Jag har skrivit två blogginlägg om Skrape-Fina, dels 2016, dels 2018. I det från 2018 har jag med en bild från en bok och där står det också att boken heter "Lantbruket i Halland 1750-1990". Boken är årsbok för Varbergs Museum 1992 och finns nog bara att köpa på antikvariat, eller att låna från bibliotek. Om du inte får tag i boken kan jag fotografera av hela boksidan och skicka till dig. Skicka mail till mig på info@slaktforskaren.se
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
29 mars 2024

Captcha bild