Pappas moster Alma

Nu ska jag berätta om min pappas moster Alma. Det är inte så ofta jag gör nedslag i min egen släkt här i bloggen men idag blir det ett sådant.
Det finns inget extraordinärt med Alma, hon är bara en av de oändligt många som vi släktforskare möter i kyrkböcker och andra arkivhandlingar.

Min farmor hette Gerda Kristoffersson och föddes 1889. Alma var hennes storasyster, född 1881. De hade en syster som hette Charlotta och fyra bröder som hette Johan, John, Karl och Oskar. Karl var äldst, född 1879. Oskar kom sist, 1894.
Föräldrarna Kristoffer Johansson och Olivia Mårtensdotter var torpare. De fyra äldsta syskonen var födda när familjen bodde i torpet Bråtastocka under säteriet Hovgården i Rolfstorps socken i mellersta Halland. 1888 flyttade de till ett annat torp som då kallades Knallatorp. Det ligger i byn Mute i Rolfstorp.
När de flyttade tog de torpstugan med sig, stock för stock, och byggde upp den på det nya stället. Torpstugan var deras egen, de hade tagit över den efter Kristoffers morbror Nils Henriksson.
Torpet Bråtastocka låg precis vid landsvägen. Det är en fin plats, jag har varit där några gånger och sett torpgrunden, men numera går landsvägen på andra sidan tomten.

Alma längst till vänster, hennes lillebror Oskar och deras far Kristoffer Johansson.  De står framför den torpstuga som familjen tog med sig vid flytten 1888. Torpet brann ner 1940, liksom ett ganska nytt boningshus på gården. Vi tror att fotografiet är från omkring 1905.

När de blev torpare i Mute var det ett nytt torp de tog upp, i byns östra utkant. Så jag förstår att de tog med sig stugan, eftersom det inte fanns något hus där då. Bonden på gården hade dött året innan så kanske behövdes en torparfamilj till, för att göra dagsverken på gården.
Knallatorp fick sedan det korrekta namnet Nyhem. Det skedde 1913, när min farmors föräldrar fick friköpa sitt torp som de brukat i 25 år. I familjen kallade vi det alltid Knalla, det är först på senare år jag fått veta att det inte har det namnet i fastighetsregistret.

Familjen växte och till slut var de alltså sju barn. Alma var äldst av döttrarna men näst äldst i syskonskaran. Förmodligen fick hon både passa sina småsyskon och hjälpa mor i köket så länge hon var hemma.
Charlotta var tre år yngre och tog nog över den rollen när Alma flyttade hemifrån 16 år gammal. Då blev Alma piga på en gård i Rolfstorps kyrkby och senare på en gård i grannsocknen Grimeton, där hennes storebror Karl tidigare varit dräng.
1905 lämnade hon hembygden och livet på landet och fick en pigplats i Göteborg. Det var hos änkan Olivia Öberg, född i Rolfstorp. Hos henne arbetade Alma i tre år och återvände hem till Knalla 1908.

1911 gifte hon sig med Adolf Svensson från Grimetons socken. Han var hemmansägare och bonde på en gård i byn Gårdshjörne. Det var hans föräldrahem, en mindre gård på drygt 1/10 mantal.
1909 hade han kommit hem efter sex år i Amerika. Hans mor var död sedan 1901 och hans ena syster hade också emigrerat till Amerika. När Adolf kom hem levde hans far. En yngre syster bodde också hemma på gården men efter deras fars död 1910 emigrerade även hon. Adolf blev ensam kvar men ett år senare hade han gift sig med Alma. De fick tre söner: Allan 1914, Karl-Ivar 1921 och Åke 1923. Alma och Adolf bodde kvar i Gårdshjörne livet ut. Adolf dog 1958 och Alma 1977. Även sönerna är döda.

Sommar någon gång i slutet av 1910-talet på Knalla, troligen en rast under skördetiden. Alma står i mitten, snett bakom henne åt höger är min farfar John Johansson och framför honom min pappas äldste bror Erik, född 1916. Sedan min farmor Gerda med troligen näste son Gottfrid i sitt knä. Han var född i december 1917 så detta borde vara sommaren 1918. Bakom farmor står hennes far Kristoffer. Mannen med fiolen längst till höger är Almas och Gerdas bror Oskar. Personerna till vänster är grannar som jag inte vet namnen på. Det skulle också kunna vara sommaren 1920, om det är näste son i farmors knä, Anders som föddes i november 1919 och vars hundraårsdag jag var med och firade för snart sex år sedan. Om mellanpojken Gottfrid inte är med. Det ser ut mer som ett spontant foto mitt i vardagen, de är inte uppställda även om de samlat ihop sig.

Inför Almas 90-årsdag 1971 hade lokaltidningen Hallands Nyheter en artikel på familjesidan om Alma, med rubriken ”Pigg 90-åring i Grimeton”. Min faster Gulli har sparat artikeln om sin moster. Där berättas att Alma syr ryamattor till barnbarn, släkt och vänner och att hon sköter sig själv i sin lilla lägenhet hos sonen i Gårdshjörne. 35 ryamattor hade hon sytt på senare år. För reportern hade hon också berättat om hur hon och maken Adolf förr tog upp torv i Tjärby mosse för att öka gårdens inkomster: ”Då gällde det för fru Svensson att ha maten till alla torvupptagare och det kunde röra sig om 12–13 personer”. På 90-årsdagen väntade stort kalas hemma i Gårdshjörne.

Artikeln i Hallands Nyheter september 1971. Till höger hennes make Adolf Svensson.

Alma levde alltså ett helt vanligt liv för sin tid. Först piga några år, hemmadotter, gift med en bonde och så egen familj.
Min farmor och farfar övertog så småningom Knalla sedan de gift sig 1915, så min pappa och hans syskon växte upp där i torpstugan. Farfar kommer från Vargön uppe i Västergötland, men till farmors släkt var det nära. Två av bröderna, Karl och John, emigrerade till Amerika men resten bodde kvar i närheten. Utom Charlotta som bodde med sin familj i Borås, men det var inte lika långt bort som till farfars släkt i Vargön och Vänersborg.
Min pappa hade god kontakt med sin mammas syskon, de som bodde kvar i trakten. Kanske träffade jag Alma någon gång som barn på något släktkalas, men minns det inte. Men min pappa talade om henne ibland, och sina kusiner.
Minnet efter Alma lever kvar, nästan 150 är efter att hon föddes i torpstugan Bråtastocka.

Rolfstorps hembygdsförening har gjort en torpinventering och satt upp en skylt där torpet Bråtastocka låg, det är jag tacksam för. Bilden tog jag 2014, vid ett av mina besök där. Jag tror att jag varit där två gånger. När Alma var liten gick landsvägen på andra sidan torpet, alldeles intill stugan. Detta är väg 153 mellan Varberg och Ullared.