Sjömän på ångfartygens tid

Vi lever i en tid när den tekniska utvecklingen går så snabbt att det ibland känns omöjligt att hänga med. Säkert var det så även för våra gamla släktingar som levde för ett par hundra år sedan. Något som var alldeles nytt då var att man kunde resa med ångbåt. Med ångfartygen blev resandet enklare och billigare. Det krävdes inte längre förlig vind för att fartyget skulle gå framåt. När de stora kanalerna byggts ut transporterade ångbåtarna folk genom Sverige, före järnvägen. Dessutom kunde gods transporteras snabbare med ångfartygen. Tänk vilken revolution det måste ha varit när det gick att kliva ombord på en frustande ångbåt och nå resans mål efter några timmar.

Den engelske ingenjören Samuel Owens flyttade till Sverige 1804 och här utvecklade han ångmaskiner för fartyg. 1818 sjösattes den första ångbåten för passagerartrafik, en hjulångare som gick i trafik på Mälaren, bland annat från Stockholm till Drottningholm. Sedan rullade det på, framför allt i Mälaren. Allt fler ångfartyg byggdes och trafikerade både de större sjöarna och kanalerna och längs kusterna. Den internationella sjötrafiken övergick alltmer till ångfartyg.

Ångfartyget S/S Strömma Kanal, byggt 1884 och fotograferat på midsommarafton 1889. S/S betyder Steam Ship, dvs ångfartyg. Bildkälla: Sjöhistoriska Museet.

Ombord på ångfartygen fick vi nya kategorier yrkesmän, till exempel eldare, lämpare och donkeyman. Lämparen försåg eldaren med kol och eldaren skyfflade in kolet i ångmaskinens gap. Donkeymannen skötte donkeypannorna ombord och var förman för de som arbetade i maskin.

Alla svenska sjömän som arbetade på svenska fartyg var inskrivna i de svenska sjömanshusen. Arkiv Digital har fotograferat arkivhandlingar från alla de svenska sjömanshusen, Riksarkivet har från ett par plus en sökbar databas. 2017 skrev jag en handbok om hur man släktforskar om sjöfolk.

Nu ska jag berätta om tre svenska sjömän som arbetade med dessa yrken på ångfartyg (bilder från Svenskt Porträttarkiv):

Bertil Rudolf Voltaire från Luleå blev inskriven i Luleå sjömanshus den 23 juni 1920, en vecka efter att han fyllt 18 år. Han fick först arbete som lämpare men övergick 1927 till att vara eldare och seglade på flera olika fartyg. Han fortsatte arbeta till sjöss åtminstone till 1949, kanske längre, för ännu 1960 är han skriven som sjöman i folkräkningen. 1967 dog han i Stockholm. Han gifte sig aldrig men blev far till en dotter 1926.
Att det fanns (och finns) personer som heter Voltaire har jag tidigare inte stött på och därför sökte jag lite bakåt i hans familj. Han föddes 1902 som utomäktenskaplig son till änkan Hilma Natalia Voltär (som prästen stavat efternamnet i församlingsboken), född Svensson. Hennes tidigare make var fanjunkaren Frans August Voltaire så även sonen fick den förre makens namn.

Påmönstringsliggaren i Luleå sjömanshus visar att Bertil Rudolf Voltaire mönstrade på fartyget S/S Urd från Stockholm den 28 juni 1929 i Luleå. Bildkälla: Arkiv Digital.

Sjömansrullan (besättningslistan) för S/S Urd finns i Stockholms sjömanshus och här ser vi att B R Voltaire blev påmönstrad som eldare. Bildkälla: Arkiv Digital.

S/S Urd, byggt 1922, ägdes av Rederi Svea i Stockholm. Bildkälla: Sjöhistoriska Museet.

Karl Gustaf Jonasson dröjde desto längre innan han gick till sjöss. Han arbetade länge som chaufför, både hemma i Mölndal dit hans familj flyttat och efter sin flytt till Göteborg på 1920-talet. 1930 flyttade han med hustrun Tilda Bernhardina Taliusson tillbaka till Mölndal (Fässberg) och där föddes en son, men först 1939 blev han inskriven på sjömanshuset i Göteborg. Det skedde den 26 september och i Fässbergs församlingsbok finns en anteckning om det.
Letar du efter en sjöman så läs i alla husförhörslängder och församlingsböcker, för där finns ofta antecknat när sjömannen blev inskriven på sjömanshus.
1939 mönstrade han på fartyget S/S Tom från Stockholm som lämpare. Strax före jul mönstrade han av och kom hem men troligen mönstrade han på en ny båt ganska snart på våren 1940, men vilken vet jag inte, registret för 1939 är det senaste som finns i sjömanshusarkivet. Den 22 juni dog han utanför Tunis i Medelhavet, då fartyget han arbetade på blev torpederat. Han var en av omkring 2000 svenska sjömän som miste livet under andra världskriget.

I mönstringsliggaren för 1939 från Göteborgs sjömanshus får vi veta att Karl Gustaf Jonasson mönstrade på fartyget S/S Tom som kollämpare den 26 september. Bildkälla: Arkiv Digital.

Från sjömansrullan för S/S Tom, i Stockholms sjömanshusarkiv. K G Jonasson (tredje nerifrån) är kollämpare.  Bildkälla: Arkiv Digital.

En av de andra sjömännen som dödades under andra världskriget var Karl Olsson från Viken. Han gick till sjöss strax innan han skulle fylla 16 år, den 11 mars 1899. Då blev han inskriven i Helsingborgs sjömanshus. Hans första arbete blev som jungman på ångaren Concordia från Helsingborg. Snart övergick han till att arbeta som eldare, lämpare, donkeyman, smörjare och även maskinist i en lång rad ångfartyg. Flera av fartygen återvände han till, totalt hann han mönstra på närmare hundra gånger. Hans sista fartyg blev S/S Stureborg.
Redan i början av andra världskriget var han med om en förlisning. Då arbetade han som donkeyman på S/S B. O. Börjesson från Helsingborg, det första svenska ångfartyget som minsprängdes. Den 19 november 1939 var fartyget på väg till Hull i England. Utanför fyrskeppet Humber sprängdes B. O. Börjesson av en mina och sjönk efter en våldsam explosion. Sex man ur besättningen omkom men Karl Olsson och flera andra överlevde. Efter ett par timmar på flottar i den grova sjön blev de räddade av ett engelskt fartyg.
Karl Olsson gav sig snart ut till sjöss igen och blev donkeyman på S/S Stureborg. Våren 1940 var sista gången fartyget var i hemmahamn. I stället gick hon på Medelhavet och transporterade förnödenheter för Röda Korsets räkning. Efter att ha lossat i Pireaus i Grekland gick färden till Haifa i Israel. På morgonen den 9 juni 1942, 170 sjömil sydväst om Cypern, blev fartyget beskjutet av italienska flygplan som avlossade två torpeder och ett antal bomber. S/S Stureborg sjönk på en halv minut. Bara en besättningsman överlevde, en portugis. Resten, 20 man, dog. 16 av dessa var svenskar och Karl Olsson var en av dessa.

Inskrivningsboken i Helsingborgs sjömanshusarkiv. Här är Karl Olsson inskriven 1913, omförd från en tidigare inskrivningsbok där han skrevs in 1899.  Bildkälla: Arkiv Digital.

På 1930-talet övergick sjömanshusen till inskrivningskort i stället för inskrivningsböcker. Karl Olsson har kvar sitt tidigare inskrivningsnummer, 51, och här ser vi hans mönstringar från 1933 till 1939. Den sista påmönstringen här är på S/S B.O. Börjesson den 6 juni 1939. Bildkälla: Arkiv Digital.

S/S Stureborg, som sänktes i Medelhavet 1942. Bildkälla: Sjöhistoriska Museet.