Om lantmätarnas kartor

En mycket värdefull och numera lättåtkomlig källa för släktforskare är lantmätarnas kartor. Man kan hitta uppgifter från 1600-talet om gårdarnas och ägornas namn och ekonomiska omständigheter. Från andra halvan av 1700-talet med skiftesreformerna är kartorna viktiga källor om ägandet till jorden. Man får också klart för sig hur ägornas användning och namn förändrats över åren.

I kriget mot Polen under 1620-talet fick Gustaf II Adolf klart för sig vikten av att använda kartor. Han använde sig då av tyska lantmätare. Från 1628 fick därför Anders Bure (1571–1646), adlad Buréus och kusin till den bland släktforskare kanske mer kände Johan Bure, i uppdrag att utbilda lantmätare. Tanken var att det skulle finnas en lantmätare i varje nyskapat län. Det räckte inte utan snart blev det flera. Lantmäteriet hade alltså från början en lokal organisation men också en central ledning som var knuten till Kammarkollegiet. Från 1827 blev den centrala organisationen en självständig myndighet som från 1864 kallades Lantmäteristyrelsen. 

Då hade den ekonomiska kartering redan avskilts till en separat myndighet med namnet Rikets ekonomiska kartverk. Denna sammanslogs 1894 med Topografiska kåren, som skötte den militära karteringen, till myndigheten Rikets allmänna kartverk.

De kartor som tillkom inom Lantmäteristyrelsen och dessa regionala myndigheter är idag i allt väsentligt digitaliserad och fritt tillgänglig på internet. Ja, allt var fritt fram till 2024 då det framkom att sekretessbelagda uppgifter lämnats ut. Därför är för närvarande bara material före 1875 fritt tillgängligt på nätet.

Det är enkelt att via Lantmäteriets hemsida hitta kartorna. Det finns flera sätt att söka och jag föredrar personligen alternativet https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/detailed">Detaljerade kartor eftersom jag främst är intresserad av enskilda gårdar och byar. Även här finns många sökalternativ med olika administrativa indelningar men jag föredrar alternativen län, socken, ort/traktnamn. 

Sökformuläret fylls i genom att väljer alternativ från tre plocklistor. Det är bra eftersom man ibland kan vara osäker på vad man ska söka på, särskilt avseende ort/traktnamn, namn som förändrats över tid. Nu ser man vilka alternativ som finns. Efter att ha valt »Södermanland«, »Björnlunda« och »Harbro« fick jag en träfflista med 79 träffar varav de tio första visas på bilden nedan.

Alla träffarna behöver inte vara lantmäteriförrättningar i byn utan man får även träffar i andra byars/gårdars förrättningar där Harbro nämns. Träfflistan består av årtal, beskrivning, beteckning och arkiv.

Alternativet för arkiv är antingen LSA (= Lantmäteristyrelsens arkiv) eller REG (= den regionala lantmätermyndighetens arkiv). Det var regionalt arbetet utfördes så de förrättningsakter som förvaras där är ofta slitna av användning. Det var förstås ett skäl till digitaliseringen.

Den äldsta akten är från 1688 och den kommer just från det regionala arkivet. Se bilden nedan. Slitaget är påtagaligt.

Kartan upprättades i juli månad 1688 av lantmätaren Hans Ranie. Bytomterna ligger som tre röda färgklickar (hus) ovanför och vänster om det stora hålet i kartan, en klick för varje hemman. Dessa hussymboler måste tolkas just symboliskt eftersom, även om byn bestod av tre hemman ,var varje hemman 1688 i praktiken redan uppdelat i minst två brukningsenheter. Längst ned till höger vid Hjälmsjön ser man det då helt nya knekttorpet. I kartan övre del kan man se granngårdarna Berg och Åkra utmärkta. Här finns också information om utsädet för de tre hemmanen samt upplysningar om vilka förläningar av den årliga räntan som gjorts. Här ska man vara försiktig. Kartans information utgör avseende förläningar andrahandsuppgifter och det visar sig vid närmare kontroll att lantmätaren här blandat ihop uppgifterna för de olika gårdarna. 

Vi ser också att för 1765 finns det två akter för storskiftet, den ena i Lantmäteristyrelsens arkiv och den andra i det regionala arkivet. Det som finns i Lantmäteristyrelsens arkiv är en renskrift, en renovation, av akten i det regionala arkivet. Informationsmässigt är det oftast identiska men den renoverade kartorna är ofta väldigt vackra. Så också i det här fallet. Se bilden nedan. 

Akten och kartan från 1765 är otroligt mycket mer detaljerad än kartan från 1688 avseende uppdelning på ägor och deras namn. Det beror bland annat på nyodling och att tidigare använda ägor tagits i användning för nya ändamål. Till skillnad från 1688, då ägarna inte nämndes, får vi nu en detaljerad förteckning på samtliga ägare och då även om det är flera delägare i en hemmansdel. 

Tomtområdet är utmärkt med rött och nu finns det två hus på varje tomt, vilket får ses som en avspegling av den faktiska hemmansklyvning som skett. I mitten av 1800-talet hade den gått ännu längre. Byn sprängdes vid laga skifte så att fyra gårdar flyttades ut medan tre blev kvar på det gamla byområdet.

Hur man ska källhänvisa till dessa lantmäteriakter kan vålla en hel del huvudbry. Och det på goda grunder.

Lantmäteristyrelsens arkiv är alltså i stora delar tillgängligt digitalt via Lantmäteriets hemsida, men rent fysiskt har arkivet flyttats till Riksarkivet i Marieberg/Täby där det förvaras i depån i Arninge. Arkivet har flera olika delar och den första som heter Lantmäteristyrelsen, Renovationsarkivet / Kartsamlingen (SE/RA/420571/01) är den intressanta för oss.

Den renoverade storskiftesakten har ett aktnummer (som inte framgår av träfflistan ovan). Det ser vi stället (i detta fall) längst ned i marginalen: »C.6 Björnlunda sn. 19¹«. Här står C förstås för länet och siffran 6 för Björnlunda medan 19¹är ordningsnumret för Björnlunda. Om vi går till NAD ser vi att arkivet har ett signum F2 Renovationer av regionala lantmäteriets akter. Den är i sin tur länsuppdelad där Södermanlands län har F2c. Vi ser då att akterna 1–26 för Björnlunda finns i volym F2c:6, som också innehåller akter från Björkvik.

Exakt hur man ska ange källhänvisningen får man avgöra själv. Ett enkelt alternativ är att ange Lantmäteristyrelsens arkiv och aktnumret »C.6 Björnlunda sn. 19¹«. Om man istället vill ange hänvisning till platsen där arkivet förvaras kan man ange Lantmäteristyrelsen, Renovationsarkivet / Kartsamlingen (SE/RA/420571/01), F2c:6, akt 19¹.

De regionala lantmäterimyndigheternas arkiv förvaras numera hos Riksarkivet i Härnösand. Att så är fallet framgår dock inte i NAD där endast arkiv från de regionala lantmäterikontoren för åren runt 2000. För den regionalt tillkomna akten framgår dock aktnumret av träfflistan ovan (04-BJA-51). När man ska källhänvisa famlar man därför lite i mörkret. Personligen föredrar jag något i stil med Lantmäterikontoret i Södermanlands län, 04-BJA-51.

Exempel på hur kartmaterialet kan användas finns i Lundholm, Michael, 2022, »Fastighets- och ägargenealogier i Harbro by, Björnlunda socken i Daga härad«, Släkthistoriska Studier 104, https://doi.org/10.55797/pxi706">https://doi.org/10.55797/pxi706.

Kommentar 1: Fråga har ställts till Riksarkivet i Härnösand om de regionala lantmäterikmyndigheternas historiska materials frånvaro i NAD men något svar har i skrivande stund inte inkommit. Det kan finnas skäl att återkomma till detta.

Kommentar 2: Kartor av liknande typ finns i en rad andra arkiv men fokus här har varit på det typiska vi hittar via Lantmäteriets hemsida.