Rötterbloggen
Rötterbloggen

Nu ska vi gå till Skansen...

DSCN9918

... och titta på alla djuuuuuren, sjöng man som barn. Men då har vi kommit in vid fel tidpunkt. Låt oss vända tillbaka i historien.

För länge, länge sedan var det en nytillträdd kung som ville att hans ende son skulle träna sig på krigföring. Ute på den kungliga Djurgården byggde han därför en liten försvarsanläggning, en skans. Den finns omnämnd som tidigast 1814. 

Flera decennier senare, blev den här kungens sonson uppvaktad av en ivrig man, som ville köpa marken där den lilla skansen var belägen. Mannen ifråga hette Arthur Hazelius, och var redan far till Nordiska museet, där man inomhus visade nordiska seder, bruksföremål och hantverk. Nu ville han visa svenska byggnader, växtlighet och djur under bar himmel. Han tänkte sig också kultur, såsom dansuppvisningar och liknande. Den uppvaktade kungen, Oscar II, var road av projektet och släppte till mark. Några år senare köpte Nordiska Museet in ett intilliggande parkområde med utsiktstorn, kallat Belvederen men av Hazelius senare omdöpt till Bredablick. Tornet var byggt redan 1876 och fanns alltså redan på plats. Men nu är Skansen fött! 

'På Djurgårdsbergens från teaterslätten och Djurgårdsbrunnsviken brant uppstigande platå ligger ett af backsluttningar och högslätt samt löf- och barrskog i angenäm omväxling bestående område, sedan gammalt kallat Skansen' berättar Nordisk Familjebok anno 1913. 

På detta område hamnade alltså hantverksgård, klockstaplar, rökstuga, lappkåtor, soldattorp, kolarkoja, Seglora kyrka och mycket annat. För att då inte tala om nordiska växter och djur. 

Finns det någon i Stockholm med omnejd som INTE har någon form av relation till Skansen? När jag själv blickar tillbaka, så inser jag att platsen var en självklarhet för mig redan när jag var ganska liten. 

Men första gången, vad jag minns i alla fall, som jag skulle gå på Skansen, gjorde jag det inte. Det var nämligen stängt! Jag och lillasyster var ute med morfar och hans sambo. Men då visade det sig att intilliggande Gröna Lund var öppet, så då gick vi dit istället. Dagen var räddad. 

Jag minns en gruvligt het sommardag, med åskan hängande i luften, där våra träskor gjorde avtryck i asfalten. Till slut tog jag av mig skorna och gick barfota, men det skulle jag förstås inte ha gjort. För första och hittills enda gången i mitt liv, trampade jag på en geting! Men aporna var gulliga, tyckte jag. 

Flera julmarknader, i rykande iskyla, med glögg, korvgrillning och köer. Sedan var det en period när jag räknades som 'ung vuxen' rent åldersmässigt, där Skansen låg lite i skymundan. Mest för barn och gamla, tänkte man. Så småningom löste jag dock Kulturarvskort, och då kom Skansen tillbaka in i bilden. Jag insåg att även om man växt ifrån att klappa kaniner och kattungar, så finns det ohyggligt mycket att se på Skansen. Inte minst i stadskvarteret. För oss släktforskare är det en guldgruva. 

Vid mitt senaste besök i början av mars, upptäckte jag det gamla apoteket. Inredningen kommer huvudsakligen från Drottningholms slottsapotek utanför Stockholm, och från Scheeles apotek i Köping, båda från senare hälften av 1700-talet. Kunderna betjänades vid den långa disken, i mitten av rummet fanns recepturen där den slutliga blandningen av av medicinerna gjordes. I det inre rummet fanns laboratoriet och materialkammaren, där medicinerna förbereddes. 

Jag hamnade i ett intressant samtal med en vackert tidstroget klädd man, som tillhörde en ideell förening som jag tyvärr glömt det exakta namnet på. Han fick veta att min farfars far var apotekare, och att jag tyckte att hans apotek, som jag sett foto av från ungefär 1930, påminde rätt mycket om detta på Skansen. Jag fick veta en hel del om apoteksverksamheten förr, bland annat det jag skrivit ovan. 

När jag gick ut genom Skansens grindar den dagen, insåg jag att jag varken varit och tittat på djur, salubodar eller några timmerhus. Ändå hade jag varit där i flera timmar! 

Så visst finns det anledning att återkomma. Här finns något för alla. Dessutom är det fin utsikt!

PS Den ursprungliga Skansen, som alltså Oskar I skulle öva sig på, låg ungefär där Håsjöstapeln finns nu. Om någon vill se just den. DS

Bilden: Från Skansens apotek. Foto: författaren

 

Digitala resor
Mejerskan Hulda Andersson
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Guest
2 juni 2020
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Eva Johansson
288 inlägg
Ted Rosvall
248 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
112 inlägg
Helena Nordbäck
109 inlägg
Anton Rosendahl
56 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser