Rötterbloggen
Rötterbloggen

Nils Agrell - 1600-talsprofil med egen stil

Varberglyx-017

Nils Persson Agrell eller Nicolaus Petri Agrelius, var min farfars mormors farfars mormors morfars far.
Hans ursprung är tyvärr ganska dunkelt. Carl Sjöström, författare till bland annat 'Göteborgs nation i Lund'tror sig veta (på vilka grunder vet jag ännu inte) att Nils kan ha varit ett av många barn till prästen i Åker i Småland, Petrus Benedicti.
Sagde Petrus var gift två gånger, och hade i första äktenskapet nio barn, samt åtminstone några till i andra giftet.

Första gången Nils Agrell dyker upp i historieböckerna är år 1646. Då har han kommit till Uppsala och finns inskriven som student där. Så gissningsvis är han född någonstans på 1620-talet.

Första gången vår man låter tala om sig är år 1655. Det året trycktes i Stockholm en lärobok i räkning av honom, med den korta behändiga titeln: "Institutiones arithmeticae eller en kort underwijsningh om de skön-högnödigste regler, exempel, italienischer practiquer och kompendier som i daglig rächningh mest bruklige äre."
Skrattretande lång boktitel, men den trycktes faktiskt hela fem gånger, varav den sista så sent som 1798, så tydligen ansågs den rätt användbar.

Efter att ha avslutat sin utbildning, sökte sig Nils Agrell till tullen. Efter en kort period i Jönköping, lyckades han efter energisk 'lobbyverksamhet' få tjänst som tullnär i Varberg istället. Där dyker han upp 1658. Så småningom får han också tjänst som postmästare i Varberg. Som om det inte räckte med två yrken och två avlöningar, kliver Nils år 1660 på allvar fram i rampljuset. Det året avled Varbergs borgmästare Jochum Voht, och den 22 april skriver landshövding Bengt Lilliehöök ett brev och bekräftar att den 'välborne tullförvaltaren' Nils Agrell ska tillsättas som 'borgemester'.

Tre tjänster - och dessutom extraknäckte han som bruksförvaltare åt Carl Gustaf Wrangel på Lindeberg (strax utanför Varberg).

Den 12 augusti 1666 drabbades Varberg av en våldsam brand. I stort sett hela den då befintliga staden (belägen på Platsarna) brann ner till grunden. Detta åstadkom förstås stor förödelse, eller som borgmästare Agrell själv skrev till generalguvernör Banér en vecka senare: 'En elendighet hvilken så stor är, att jag den ej beskriva kan ty tårarna står mig ock över ögonen'.
Det var också under stadens återuppbyggnad, inte minst när det gällde att samla in medel till en ny kyrka, som Nils Agrell fick visa vad han dög till. Han lade upp en så kallad 'stambok', och i den fick alla som donerade medel till kyrkbygget sina namn inskrivna. I boken kan man läsa att borgmästare Agrell hade skänkt hundra daler kopparmynt, 'vilka han pressat av sin gäst, överkommissarie Örne år 1667'. Herr van Texel, kallad 'Varbergs handlandes gamle blodigel' har under påverkan av vår ivrige borgmästare, 'måst ut med tolv daler till kyrkan'. Ingen som Nils kom i kontakt med via tjänsten undgick att skänka pengar till kyrkan. Nils Agrell var ju dessutom fortfarande tullnär, och såg nogsamt till att ingen slapp förbi kyrkplatsen utan att betala tull.
Nils Agrell företog 1666 också en resa till Stockholm för att försöka utverka förmåner för sin nedbrunna stad. Han var rätt framgångsrik, men när han kom tillbaka, klagade borgerskapet på att Nils passat på att utverka lite väl många förmåner för sig själv samtidigt...

Kanske gick det lite väl bra för vår man. Efter branden satte han igång att bygga sig en gård av praktfullt eketrä. Men efter branden var folket i staden fattigt, och kunde inte betala borgmästaren/postmästaren/tullnären den lön han skulle ha. Och eftersom Nils lät bygga med mer medel än tiderna tålde, så blev han svårt skuldsatt på grund av gården.

Nils Agrell dog före april 1681. Hans skulder gjorde att kronan tog över gården. Nedre botten användes som tullstation, övre våningen blev rådssal. 18 maj 1767 brann det i Varberg igen, och den agrellska gården brann ner till grunden.

Nils var gift med Barbara Behrentdtz, som jag trots flitigt letande inte lyckats spåra. Det enda jag vet är att namnet Behrendtz, med olika stavningar, förekommer i Stockholm vid den här tiden. En av parets döttrar, Barbara Agrell, flyttar till Stockholm. En annan dotter, Emerentia, var enligt uppgift ofärdig på något sätt. Hon står med som donator till någon ljusstake till kyrkan. Min anfader Nils blev präst i Torup i Halland. Berendt blev kornett, och företrädde sin mor vid tinget i Varberg i november år 1682. Berendt gifte sig i Falkenberg år 1689, men hustrun dog i barnsäng året därpå. Berendt lever fortfarande åtminstone år 1692, då han nämns i brodern Nils bouppteckning. Ytterligare en bror fanns det, Petrus. Om honom vet jag bara att också han företrädde sin mor vid tinget i Varberg vid något tillfälle.

Det var säkert inte så helt lätt att vara borgmästare i Varberg vid den här tiden. Det var krig mot danskarna 1675-79, det var den stora branden... och samarbetet med borgerskapet var inte alltid gnisselfritt. Nils förefaller dessutom ha haft ett ganska häftigt humör. Vid ett tillfälle kallade han hela det församlade borgerskapet för 'juteskälmar' (= danskjävlar) och påstod sig ha varit den ende svensken i hela staden under krigsåren. 'Utom skeppare Byrge Olsson, som är en hederlig karl'. Vid ett annat tillfälle blev Nils Agrell så uppretad att han smockade till en herr Mormand från Öströö, vilket inte var så lyckat. Mormand slog inte bara tillbaka, han stämde dessutom Nils till tinget.

Det står väl ganska klart att Nils Agrell, denne siffrornas man, var rätt så förtjust i pengar. Men det ska i rättvisans namn påpekas att han tidvis fick rätt dåligt med lön för sina många arbeten. Under krigsåren 1675-79 fick han ut totalt 95 daler silvermynt. Resterande lön fick hans stärbhus först 1684! Hans arbete för att återuppbygga Varberg var omvittnat både energiskt och skickligt. Min huvudsaklige kunskapare Albert Sandklef kallar honom 'En av de bästa borgmästare Varberg någonsin haft'.

Och jag är faktiskt lite stolt över att vara hans ättling.

Sammandrag av föredrag. 

Bilden: Varbergs kyrka, nedbrunnen och uppbyggd fler gånger... Foto: författaren

En gård i en liten by
Alexander och Anna Degerstedt Degerbyn Skellefteå
 

Kommentarer 3

Ingvar Månsson den onsdag, 09 september 2020 12:06

Hej! Jag heter Ingvar Månsson från Veddige, Varberg. Tack för en fin, läsvärd blogg! Min morfar har namnet Agrell i det som jag kallar Apelviksgrenen. Så vitt jag vet är den grenen inte släkt med borgmästaren i Varberg. Vet du mer om namnet Agrell? I en sammanfattning skrev jag så här om namnet Agrell.
"NAMNET AGRELL
Antagligen var det Anders Larsson, den blivande komministern i Grimeton, som var först med att använda namnet Agrell inom vår släkt. Vid elevregistreringen 1762 vid Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg skrev Anders in sig med efternamnet Agrell. Skulle man bli präst dög det väl inte med ett simpelt bondnamn. Även bröderna Lars och Olof studerade och bytte till Agrell. Olof latiniserade då också sitt förnamn till Olaus. Brodern Bengt (16) hade efternamnet Larsson i faderns bouppteckning 1773, men när han gifte sig 5 år senare skrivs han som Agrell. Brödernas systrar behåller efternamnet Larsdotter.
Jag vet inte varför Anders tog just namnet Agrell. Någon har teorin att namnet har sitt ursprung från "ager"=åker. Anders är ju född i Två-åker socken. Det hade dock inte varit något ovanligt namn i Varbergstrakten. Nedanstående Agrellare har inga kända släktband med Apelviksgrenen.
Nicolaus Petri Agrelius (senare Agrell), född i Småland, skrev en bok om räknelära, blev tullare och sedan impopulär borgmästare i Varberg. Han dog 1681. Han hade sonen, rektorn i Varberg, Nils Agrell som levde 1656-1692. Nils fick sonen Sven Agrell, född i Torup 1685 som skrev dagbok om Karl XII:s tid i Turkiet, Sven dog som fångpredikant i Adrianopel 1713.
Och i Hunnestads kyrka hänger ett porträtt på kyrkoherde, Laurentius (Lars) Agrell, 1666-1731. Hans dotter Maria Agrell var gift med kyrkoherden Hammar i Varberg. Hammar var före sin tid och propagerade för att barn (av båda könen!) skulle utbildas. Anders träffade säkert kyrkoherden under sin studietid på Varbergs Läroverk och hedrade honom genom att ta hans hustrus efternamn. Maria Agrell avled 1772 och hade alla möjligheter att vara bekant med "vår" Anders Agrell. Det är i alla fall min favorit-teori, men sannolikt helt fel.
Kungsäter har också haft präster med namnet Agrell.
Johan Månsson Agrell, född 1711, gav ursprung till en prästsläkt i Växjö stift, men hade också en släktgren i Stockholm.
Olof Agrell, född 1755 i Hyby i Skåne, skrev populära reseskildringar från Nordafrika.
Sedan fanns det en kyrkoherdesläkt i Uddevalla och i Vänersborg med namnet Agrell.
Namnet Agrell har, på mansidan, varit ganska beständigt inom Apelviksgrenen, alltsedan 1760-talet. Och när namnet tappats bort återtar man det: Redan 1882 bytte kvarnägaren Johan Emil Jönsson (CEA:s far) och hans tre bröder sina efternamn tillbaka till morsnamnet Agrell. Min dotters familj har nu tagit namnet Agrell, även ättlingar på kvinnosidan som nu äger Apelviksgården använder Agrellsnamnet. Namnet lever alltså vidare!
2009 fanns det i Sverige ca 250 personer med efternamnet Agrell."

Hej! Jag heter Ingvar Månsson från Veddige, Varberg. Tack för en fin, läsvärd blogg! Min morfar har namnet Agrell i det som jag kallar Apelviksgrenen. Så vitt jag vet är den grenen inte släkt med borgmästaren i Varberg. Vet du mer om namnet Agrell? I en sammanfattning skrev jag så här om namnet Agrell. "NAMNET AGRELL Antagligen var det Anders Larsson, den blivande komministern i Grimeton, som var först med att använda namnet Agrell inom vår släkt. Vid elevregistreringen 1762 vid Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg skrev Anders in sig med efternamnet Agrell. Skulle man bli präst dög det väl inte med ett simpelt bondnamn. Även bröderna Lars och Olof studerade och bytte till Agrell. Olof latiniserade då också sitt förnamn till Olaus. Brodern Bengt (16) hade efternamnet Larsson i faderns bouppteckning 1773, men när han gifte sig 5 år senare skrivs han som Agrell. Brödernas systrar behåller efternamnet Larsdotter. Jag vet inte varför Anders tog just namnet Agrell. Någon har teorin att namnet har sitt ursprung från "ager"=åker. Anders är ju född i Två-åker socken. Det hade dock inte varit något ovanligt namn i Varbergstrakten. Nedanstående Agrellare har inga kända släktband med Apelviksgrenen. Nicolaus Petri Agrelius (senare Agrell), född i Småland, skrev en bok om räknelära, blev tullare och sedan impopulär borgmästare i Varberg. Han dog 1681. Han hade sonen, rektorn i Varberg, Nils Agrell som levde 1656-1692. Nils fick sonen Sven Agrell, född i Torup 1685 som skrev dagbok om Karl XII:s tid i Turkiet, Sven dog som fångpredikant i Adrianopel 1713. Och i Hunnestads kyrka hänger ett porträtt på kyrkoherde, Laurentius (Lars) Agrell, 1666-1731. Hans dotter Maria Agrell var gift med kyrkoherden Hammar i Varberg. Hammar var före sin tid och propagerade för att barn (av båda könen!) skulle utbildas. Anders träffade säkert kyrkoherden under sin studietid på Varbergs Läroverk och hedrade honom genom att ta hans hustrus efternamn. Maria Agrell avled 1772 och hade alla möjligheter att vara bekant med "vår" Anders Agrell. Det är i alla fall min favorit-teori, men sannolikt helt fel. Kungsäter har också haft präster med namnet Agrell. Johan Månsson Agrell, född 1711, gav ursprung till en prästsläkt i Växjö stift, men hade också en släktgren i Stockholm. Olof Agrell, född 1755 i Hyby i Skåne, skrev populära reseskildringar från Nordafrika. Sedan fanns det en kyrkoherdesläkt i Uddevalla och i Vänersborg med namnet Agrell. Namnet Agrell har, på mansidan, varit ganska beständigt inom Apelviksgrenen, alltsedan 1760-talet. Och när namnet tappats bort återtar man det: Redan 1882 bytte kvarnägaren Johan Emil Jönsson (CEA:s far) och hans tre bröder sina efternamn tillbaka till morsnamnet Agrell. Min dotters familj har nu tagit namnet Agrell, även ättlingar på kvinnosidan som nu äger Apelviksgården använder Agrellsnamnet. Namnet lever alltså vidare! 2009 fanns det i Sverige ca 250 personer med efternamnet Agrell."
Helena Nordbäck den onsdag, 09 september 2020 23:33

Hej Ingvar!
Tack för att du läst min blogg! Jag håller med dig om att Apelviksgrenen nog inte är släkt med borgmästare Agrell.
Har du publicerat din text om Agrell någonstans? Har absolut sett den förut. Reagerade lite förnärmat på att du skrev 'impopulär borgmästare'. OK, Nils hade humör, och retade säkert upp en del personer, men han har fått mycket beröm också. Tror faktiskt inte han var värre än många andra borgare på 1600-talet.... Det om detta. Jag håller med om att namnet Agrell förmodligen kommer från latinets 'ager' som betyder 'åker', jag gissar en antydan om att man var av bondesläkt. Vi har ju också kompositören Johan Agrell. Dessutom talade jag som nybliven släktforskare en gång i telefon med en äldre men mycket vital forskare vid namn Carl Emil Agrell. Är det någon släkting till dig?
Nils Agrell junior fortsatte som präst i Torup efter sin svärfar Sven Ausenius. Förutom Sven Agrell med dagboken, hade han också min anmoder Annika Agrell bland barnen. Hon gifte sig sedan med den nämnde Lars Agrell i Hunnestad! Tyvärr hänger inte porträttet kvar i kyrkan, sorgligt men sant. Annika dog året efter sin make, 1732.
Ja, det finns många Agrellsläkter...
Mvh
Helena Nordbäck

Hej Ingvar! Tack för att du läst min blogg! Jag håller med dig om att Apelviksgrenen nog inte är släkt med borgmästare Agrell. Har du publicerat din text om Agrell någonstans? Har absolut sett den förut. Reagerade lite förnärmat på att du skrev 'impopulär borgmästare'. OK, Nils hade humör, och retade säkert upp en del personer, men han har fått mycket beröm också. Tror faktiskt inte han var värre än många andra borgare på 1600-talet.... Det om detta. Jag håller med om att namnet Agrell förmodligen kommer från latinets 'ager' som betyder 'åker', jag gissar en antydan om att man var av bondesläkt. Vi har ju också kompositören Johan Agrell. Dessutom talade jag som nybliven släktforskare en gång i telefon med en äldre men mycket vital forskare vid namn Carl Emil Agrell. Är det någon släkting till dig? Nils Agrell junior fortsatte som präst i Torup efter sin svärfar Sven Ausenius. Förutom Sven Agrell med dagboken, hade han också min anmoder Annika Agrell bland barnen. Hon gifte sig sedan med den nämnde Lars Agrell i Hunnestad! Tyvärr hänger inte porträttet kvar i kyrkan, sorgligt men sant. Annika dog året efter sin make, 1732. Ja, det finns många Agrellsläkter... Mvh Helena Nordbäck
Guest - Cecilia Ekholm den söndag, 13 september 2020 20:59

Hej Helena

Tack för din intressanta blogg, vi har denne i mina ögon mycket intressante man som gemensam ana.
Han är min morfars farfars morfars mormors morfars far
Jag är även släkt med Ingvar Månson, Anders Larsson Agrell var brorson till min farfars farmors farfars morfar Börje Trulsson f. 1724 i Gamla Köpstad.

Hej Helena Tack för din intressanta blogg, vi har denne i mina ögon mycket intressante man som gemensam ana. Han är min morfars farfars morfars mormors morfars far Jag är även släkt med Ingvar Månson, Anders Larsson Agrell var brorson till min farfars farmors farfars morfar Börje Trulsson f. 1724 i Gamla Köpstad.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
26 september 2020
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.rotter.se/

Bloggare

Eva Johansson
305 inlägg
Ted Rosvall
248 inlägg
Mats Ahlgren
129 inlägg
Helena Nordbäck
123 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Anton Rosendahl
71 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser