Nanna, Ellen, Agda, Maria och de andra

Kokerska, uppasserska, köksa, kocka, pentrybiträde, städerska, förestånderska. Det är i de befattningar vi hittar kvinnorna som arbetade till sjöss. Så var det fram till 1948. Det året mönstrade den första kvinnan som telegrafist i svenska handelsflottan, hon hette Ulla Bergström. Nu hade kvinnorna tagit sig in på de manliga domänerna ombord. På 1960-talet fick kvinnorna tillträde till arbetet på däck och på 1970-talet i maskin.
Kvinnor har alltså arbetat till sjöss i många år, åtminstone sedan mitten av 1800-talet, troligen längre. Den äldsta förekomsten jag sett i arkiven är från 1860. Idag är kvinnorna till sjöss ganska många, men vi kallar dem fortfarande sjömän, de anställda i handelsflottan.
Själv gick jag till sjöss 1974.

Nanna Lundström från Skellefteå arbetade som städerska ombord på Sveabolagets ångfartyg S/S Skaraborg från 1931 till åtminstone 1939. Hon bodde först i Sundsvall och 1935 blev hon inskriven i Sundsvalls sjömanshus. Alla sjömän i handelsflottan skulle vara inskrivna i ett sjömanshus för att få arbeta till sjöss, men först 1934 blev det tillåtet för kvinnor att bli inskrivna i sjömanshusen.
Nanna hade då arbetat i flera år ombord på S/S Skaraborg. När hon kom till S/S Skaraborg 1931 var hon 48 år och hade säkert redan många år till sjöss.
I Sundsvalls sjömanshus arkiv finns bl a kopior på hennes arbetsbetyg. När hon mönstrade av S/S Skaraborg 1939 gav befälhavaren Fredrik Söderlund henne betyget "mycket gott" i uppförande och "mycket god"i tjänstbarhet.
Tänk vilken skatt vi har i arkiven!

Nanna råkade jag få ögonen på när jag här om dagen letade efter ett exempel på en sjöman från Sundsvall till det föredrag jag håller idag för släktforskarna i Medelpads släktforskarförening. Då berättar jag om hur man forskar i sjömanshusens arkiv. En handbok om detta skrev jag 2017, den finns i Rötterbokhandeln.
Nanna pratar jag inte så mycket om idag, utan mer om männen som arbetade till sjöss. De var ju i klar majoritet. Men jag kunde inte släppa tankarna på Nanna och hennes yrkessystrar.

För att hitta Nannas tjänstgöring ombord på S/S Skaraborg fick jag söka i Stockholms sjömanshus arkiv, för fartyget hade Stockholm som hemmahamn. Och då såg jag att det var många kvinnor bland de inskrivna i Stockholms sjömanshus från 1934 och framåt.

Inskrivningsboken från Stockholms sjömanshusarkiv. Detta uppslag gäller 1934 och de som är inskrvna med rött bläck är kvinnor, de med svart bläck är män. Just här var fyra av fem inskrivna kvinnor. Överst Svanhild Charlotta Lindblom, född 1898 i Norge. Sedan Edit Sofia Linnea Lind, född 1901 i Viksta. Följd av Johanna Fredrik Larsson, född 1887 i Enköping. Sedan är det en man, följd av Hedvig Eleonora Lindblom, född 1894 i Enköpings-Näs. Bildkälla: Arkiv Digital.

Nanna Lundström i S/S Skaraborgs besättningslista 1933. Hon arbetade som städerska. Anna Ström från Gladhammar var förestånderska och Julia Dahlberg från Bällefors var kokerska. Anna och Nanna arbetade flera säsonger tillsammans på S/S Skaraborg. På nästa uppslag var fler kvinnor inskrivna. Bildkälla: Arkiv Digital.

I Digitaltmuseum finns många bilder på fartyg och besättningar, så där sökte jag efter en besättningsbild från S/S Skaraborg, men fann bara foton på fartyget. Denna är från Sjöhistoriska museets bildsamling, okänd fotograf. (Licens CC BY-SA).

Däremot hittade jag den här bilden på besättningen ombord på lastfartyget S/S Aeolus, som också ägdes av Rederi AB Svea i Stockholm. Det finns ingen uppgift om när bilden är tagen men jag gissar på något år i början av 1920-talet, av kvinnornas kläder att döma. Även denna bild är från Sjöhistoriska museets bildsamling, okänd fotograf. (Licens CC BY-SA).

Vid fototillfället var det alltså åtta kvinnor ombord, av totalt 22 i besättningen. Ganska stor andel, eller hur? Jag gick igenom besättningslistorna från 1919 till 1923 och såg att det hela tiden var ungefär så många kvinnor ombord. Alla arbetade med att laga mat, servera eller städa. En av dem var förestånderska, alltså arbetsledare för de övriga. Det var Ellen Danielsson, född 1876, så alltså 45–50 år om mitt antagande om början av 1920-talet stämmer. Den befattningen hade hon från 1918 till 1921.
De allra flesta kvinnorna arbetade bara ombord en säsong men Agda Ersson, Maria Eriksson, Signe Ekström och Hedvig Berglund återkom i flera säsonger.
Utöver dessa hittade jag ytterligare 44 kvinnor som arbetat minst en säsong (från vår till sen höst) på S/S Aeolus under de här åren. Alltså totalt 49 kvinnor som arbetade på ett och samma fartyg någon gång under fem års tid! Det här var ju bara på ett fartyg, tänk så många fler kvinnor till sjöss det måste ha funnits vid den här tiden.

Med det här blogginlägget vill jag tipsa dig som upptäcker att farmor eller mormors kusin jobbade till sjöss att söka information i sjömanshusarkiven och söka efter bilder i Sjöhistoriska museets stora bildsamling på Digitaltmuseum. Arkiv Digital har fotograferat av alla de svenska sjömanshusarkiven, ett 50-tal. I Riksarkivets digitala forskarsal finns en databas med uppgifter från tio av sjömanshusen men också fotograferade arkivhandlingar från Gävle sjömanshus.

Just nu läseer jag boken "Enda kvinnan ombord" av Britt Edenstjärna (utgiven 2024). Hon gick till sjöss 1976, som motorelev på tankfartyget M/T Scantank och var en av de allra första kvinnorna som arbetade i maskin. Den allra första var Angelika Andersson, som läste till sjöingenjör samtidigt som jag läste till telegrafist på Sjöbefälsskolan i Kalmar, där hon tog sin examen 1977. Hon är med i min bok.
Britt Edenstjärnas bok är väldigt intressant och läsvärd. Den handlar om hennes allra första tid till sjöss 1976, vilket är två år senare än jag gick till sjöss. Så mycket känner jag igen, även om vi var på helt olika fartyg. Jag tror att hon blev kvar i handelsflottan, själv gick jag iland efter drygt tre år.
Om min tid till sjöss har jag gjort en hemsida.