Lite mer

Släktforskning, då fram för allt den som bedrivs med hjälp av DNA-tester, har varit i centrum senaste veckan. Detta efter det beslut i riksdagen som möjliggör användandet av kommersiella databaser i sökandet efter förövare av vidriga brott. Visserligen med begränsningen att alla andra möjligheter till att hitta förövaren redan genomförts, så det kan inte bli den första åtgärden som vidtas.

Tyvärr så ville inte regeringen inkludera möjligheten att söka efter identitet på okända offer. Lite spekulativt kan det kännas som att den delen inte ges så mycket uppmärksamhet som brottsbekämpning, som verkar vara en paradgren. Tråkigt beslut, men det innebär att det för alla de som tycker det finns ett värde i dessa eftersökningar, det är dags att skapa opinion. Det finns många möjligheter att föra fram sin åsikt, och personligen anser jag att möjligheten att använda mitt resultat i sökandet efter ett oidentifierad offers identitet är riktigt viktig. Det finns en oskyldigas nära anhöriga någonstans som lever i ovisshet och här ges det en möjlighet till att få fram svar.

Jag vet att det finns många funderingar kring etiska aspekter att använda dessa register, och att det därför är viktigt att låta olika behov och uppfattningar få plats i debatten. Den här metoden är på inga viss det som löser allt, men den kan vara den viktiga sista pusselbiten i att hitta förövare som inte bör gå lösa bland oss. Men det finns inga krav, bara önskemål, på att låta ett DNA-resultat finnas med i sökningen och jag hoppas alla funderar till över sin egen situation, det ena valet är inte annorlunda än det andra.

Riggwelter fri bild under CC BY-SA 3.0

När den nya lagen träder ikraft så gäller det att det fungerar mellan den svenska polisen och de amerikanska kontakterna för de aktuella databaserna. Det är ju trots allt deras regler och rutiner som kommer att avgöra hur mycket som kan komma fram i de kommande utredningarna.  Sedan är det ju självklart också mycket beroende på den kvalité som de svenska utredarna lyckas på det material som ska motsvara ett vanligt test, vare sig det är med saliv eller tops.

Samtidigt kan jag inte låta bli att lyfta fram att det fanns andra uppfattningar om användandet av den här typen av material, som ju grundar sig på släktforskares intressen för sina kopplingar, och inte brottsbekämpning.  I en reservation underskriven av några ledamöter från SD så finns det några intressanta skrivningar. En del verkar nästan lite komiska om det inte vore för allvaret i frågan.
Jag citerar: ” Det får antas att de personer som av intresse för sin egen släktforskning delat med sig av sin dna-profil till dessa register i huvudsak är hederliga människor. Släktforskningsdatabaser är över huvud taget inte upprättade i ett brotts­beivrande syfte”   (slut citat)  Jag undrar om det är skillnad på släktforskares hederlighet jämfört med andra, finns det kanske bara hederliga släktforskare som skickar in tester 😊

Men om det nu har betydelse om hur vi  klassificerar hederligheten så blir det allvarligare, tycker jag, när texten fortsätter med (citat börjar) ” Enligt vår mening är det därför otillfredsställande att regeringen föreslår så höga krav för att dna-baserad släktforskning ska få användas. Brottsoffer­myndigheten anser att släktforskningsmetoden även borde få användas vid sexualbrott av normalgraden eller vid andra grova brott. Vi delar i stort denna uppfattning och föreslår att kretsen av brott som kan föranleda att metoden används i stället utökas till brott på vilket det är sannolikt att fängelse i två år eller mer kan följa” (slut citat).  Att påstå att alla brott som kan ge två års fängelse ska få använda metoden med att söka efter spår i släktforskar databaser innebär en stor mängd brott av olika slag. Ett DNA spår på ett papper kopplat till ett bedrägeri ska skickas iväg, eller ett glas som finns på en plats där något stulits. Det blir många sökningar, och är det lämpligt. 

Nu visar det ju på att reservanterna inte tänkt till eller rättare sagt inte brytt sig om att kontrollera vilka villkor som de aktuella databaserna har, förslaget bryter helt mot de regler som leverantörerna satt upp. Skönt på sitt sätt, men bara att tänka tanken visar på att det är viktigt att sätta gränserna på rätt sätt så att missbruk inte uppstår.

Vi får hoppas att det kommer något bra från den beslutade lagändringen, fast det kanske kommer att bli lite störningar om det nu blir tullar på tester eller andra störningar i kontakterna mellan kontinenterna. Dyrare tester är ju inte det som vi vill ha, men framtiden får utvisa hur det går. Och påverkan på DNA-tester är inte det allvarliga i de skeenden vi ser idag, det finns ju betydligt viktigare delar som kan påverka oss på många sätt.

Länk till reservationen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/biometri-i-brottsbekampningen_hc01juu18/html/#_Toc189129851