Rötter

Åsikter som uttrycks i Rötterbloggen är skribentens egna och motsvarar inte nödvändigtvis Rötters eller Sveriges Släktforskarförbunds. Har du synpunkter pä innehållet finns möjligheten att lämna en kommentar nedan. Vi påminner om att hålla en god ton.

Kors och tvärs...

Rötterbloggen

Helena Nordbäck

15 september 2025

576 Träffar

0 Kommentarer

Nu när sommaren dessvärre går mot sitt slut, börjar fokus falla lite mindre på gräsklippare och vattenkannor, och lite mer på inomhusaktiviteter. Bloggen här exempelvis. Fick för en tid sedan fatt i ett ämne som jag inte tror jag skrivit om tidigare. Svartvitrutigt för det mesta…

’… det påstås att dollargubbarna glömma sina affärer när de fått tag på en ordfläta. De äro verkligen mycket fascinerande. Man vill inte gärna ge upp när man väl börjat få ordning på lösningen.’ Detta skrev den svenske korsordskonstruktören Ferdinand Lärn, inspirerad av amerikanska förebilder, när han skulle introducera det nya fenomenet i svenska dagstidningar.

De första ordflätorna eller korsorden, förekom i enkla former i barntidningar och barnböcker då och då under 1800-talet, men faktum är att redan i Ramses IV:s grav från 1000-talet f Kr, har man hittat rutmönster med hieroglyfer i. Även i Pompeji tycks vissa ha fördrivit tiden med korsord, inristade på lertavlor.

Det första moderna korsordet var infört 1913 i tidningen New York World, och konstruerades av en Liverpoolfödd journalist vid namn Arthur Wynne. Hans kryssrutor var diamantformade och kallades Word-cross puzzle. Senare omdöptes de till Cross-word puzzle, och blev till slut ’bara’ crossword. Det spreds sedan vidare till andra amerikanska tidningar, och på 1920-talet blev det populärt även i Sverige. Den första svenska ordflätan dök upp i november 1924, och konstruktör var just Ferdinand Lärn ovan. Senare kom bildkorsorden, och nyckelorden började placeras ut i korsordsrutan istället för att som tidigare stå uppspaltade vid sidan om. Ett antal varianter på korsord har sedan intagit både Sverige och resten av världen. Melodikrysset föddes 1965 (samma år som undertecknad), där det ju inte är bild utan ljud från radion, som är till hjälp vid lösningen.

Ferdinand Lärn var journalist i grunden, och blev så småningom chefredaktör för Göteborgs-Posten där den tidigare nämnda ordflätan varit införd. En gång på 50-talet behövde han en översättare till pratbubblorna på seriesidan, och kallade in sin då 12-åriga brorsdotter. Varpå Viveca Lärn fick sitt första skrivjobb… Så det kan bli!

Källa: Wikipedia

Bild: Korsordslösare i farten Foto: Pixabay

Om författaren

Helena Nordbäck

Jag är född 1965 i Stockholm, uppväxt i Täby. Har ingen egen familj, men diverse föräldrar och syskon. Arbetade på Genealogiska Föreningen 1993-2018.

Jag har släktforskningen som yrkesskada, när jag först kom till GF, kunde jag knappt stava till 'genealogi'. Men jag har å andra sidan alltid varit intresserad av historia, så det låg inte så långt borta.

Med GFs fantastiska bibliotek och arkiv till mitt förfogande, insåg jag efter hand att mina anor var spridda över i stort sett hela Sverige. Jag har många hallandspräster på 16- och 1700-talet. Släkten Nordbäck kommer från Gävle. Har också anor i Värmland, Södermanland, Västerbotten och Östergötland. Bland annat..

Förutom några släktforskningsartiklar, resereportagen och rätt många referat av föredrag i olika släktforskartidningar, har jag också skrivit ihop elva stycken kåserisamlingar, en del med släktforskningsinslag, några lite stillsamt vardagshumoristiska. Jag lider alltså av skrivklåda, men jag är också samlare, tidigare under många år av singlar och EP från 1955-75. Numera är samlandet mer ostrukturerat, men mest drar jag hem faktaböcker inom historia och topografi. Dessutom har jag en undulat att sysselsätta mig med.