Källor och orter

Vi släktforskare använder källor för att få information till vår släktforskning. Vi vill exempelvis veta när olika personer föddes, gifte sig och dog, vilka släktrelationer de hade och var allt detta skedde. För att ange platsen anger vi någon form av geografisk lokalisering, en ort.

Den kanske viktigaste källtypen för släktforskare är husförhörslängder, församlingsböcker, födelse/dop-, lysnings/vigsel- och död/begravningsböcker. Dessa återfinns i kyrkoarkiven som för perioden före 2000 huvudsakligen förvaras i Riksarkivets regionala arkivinstitutioner, de numera före detta landsarkiven, eller hos arkivinstitutioner med liknande uppdrag. 

En idealtyp: församling = geografisk ort

Kyrkoarkiv kan vara väldigt olika men låt mig teckna ett normalfall eller om man så vill en idealtyp. Låt oss anta att kyrkoarkivet härrör från en socken/församling vars geografiska utbredning i praktiken varit oförändrad sedan tidigmodern tid. Församlingen har hela tiden utgjort ett eget pastorat så det finns inga av de ibland så stökiga annexförsamlingarna. 

Låt oss betrakta en händelse som inträffar under den tidsperiod där det finns kyrkobokföring och att den är komplett. Eftersom de händelser vi är intresserade av i ett normalfall bokfördes hos den församling där de inträffade så kan vi från uppgiften om kyrkoarkivet sluta oss till orten där det skedde och vice versa. 

Denna idealtyp är ganska vanlig. När vi söker oss bakåt till äldre tider hittar vi därför ofta närmast en identitet mellan den församling i vars kyrkoarkiv uppgifterna finns och församlingen i betydelsen geografisk ort där händelsen inträffat. Det är klart att det påverkar oss som släktforskare i vår uppfattning om kopplingen mellan källa och ort när vi ständigt observerar denna starka korrelation.

Icke-territoriella församlingar: församling ≠ geografisk ort

Det finns dock många fall som inte alls uppfyller de villkor jag satte upp för mitt exempel. Orsakerna till detta kan vara många och jag ska här bara diskutera en av dem nämligen de icke-territoriella församlingarna. För dessa gäller att församlingsmedlemmarna har någon annan gemensam nämnare än bostadsorten för att tillhöra en församling.

Av benämningen framgår med önskvärd tydlighet att de saknar geografisk utbredning och de uppvisar därför inte, som i mitt exempel ovan, identitet mellan församling som gett upphov till kyrkoarkivet och geografisk ort där de händelser kyrkoarkivet berättar om har inträffat. Många extra-territoriella församlingar var så kallade garnisonsförsamlingarna som tillkom främst under 1700- och 1800-talen men det finns också andra typer av extra-territoriella församlingar. Garnisonsförsamlingarna kan vara av väldigt olika slag varför en generalisering inte verkar vara rimlig att försöka sig på. Jag ska därför bara ge ett exempel från egen forskning för att illustrera vad man kan råka ut för.

Problemet jag arbetade med rörde en familj i Skåne där mannen under 1770-talet kunde visas vara soldat vid ett värvat infanteriregemente. Regementet sattes upp 1719 av delar från andra regementen och var ett av de regementen som fick namn efter regementschefen. Åren 1719–1747 förekom fyra olika namn men från 1747 blev kronprins Gustaf nominell regementschef och namnet blev Kronprinsens värvade regemente till 1771 då brodern Adolf Fredrik var regementschef. Året därpå blev Gustaf, då kung, åter regementschef och namnet blev Konungens eget värvade regemente (eller KE som jag lärde mig under släktforskardagarna i Malmö att soldatforskarna i Skåne kallar det) ända tills regementet drogs in 1830. Det är det senare namnet som används som beteckning i arkiv etcetera. Regementet gjorde inte bara garnisonstjänst i Skåne utan tjänstgjorde även periodvis i Stockholm, Finland, Kalmar och deltog i Pommerska kriget. 

Från 1719 förde regementspastorerna, mer eller mindre omsorgsfullt, en kyrkobok. Här kan man läsa om vad som hände människor i anslutning till regementet under de olika stationeringarna och operationerna. Men man kan också få information om marscherna genom landet från den ena orten till den andra och om de soldater som då avled och var de begravdes. Idag återfinns den i Malmö garnisonsförsamlings kyrkoarkiv med signum C:2. 

Kyrkoboken är alltså mer intimt förknippad med regementet än med Malmö garnisonsförsamling. Den innehåller också anteckningar om soldater vid andra förband som regementet tjänstgjorde tillsammans med. Anteckningar om kyrkliga händelser avseende soldater vid regementet kan på liknande sätt återfinnas på annat håll. Landskrona garnisonsförsamling tillkom först 1799 men i dess kyrkoarkiv återfinns äldre handlingar. Exempelvis dess första kyrkbok 1773–1788 med signum C:1. Volymen innehåller bara anteckningar om de soldater vid Konungens eget värvade regemente som då gjorde garnisonstjänst i Kristianstad. Samma sak gäller också den första delen av efterföljande volym, till och med slutet av juni 1799. Landskrona garnisonsförsamling bildades helt enkelt då därför att regementet flyttade från Kristianstad till Landskrona. Och kyrkboken följde förstås med. 

När vi från dessa kyrkböcker hämtar information så är alltså vare sig Malmö garnisonsförsamling (eller Malmö) eller Landskrona garnisonsförsamling (eller Landskrona) självklara alternativ att ange som orter där händelserna inträffade. Vilka är alternativen? Vi måste helt enkelt (om möjligt) använda innehållet i källorna och annan tillgänglig information för att bestämma platsen. 

När jag nu vet detta om den första kyrkboken i Landskrona garnisonsförsamling och där finner att en dotter Kristina i den aktuella familjen avled 1775 kan jag alltså inte ange Landskrona garnisonsförsamling som plats, eftersom församlingen vid tillfället ännu inte existerade och när den väl gjorde det var den inte territoriell och saknade alltså geografisk utbredning. Jag kan heller inte anta att fadern gjorde garnisonstjänst i Landskrona vid tillfället eftersom kyrkboken omfattar dem som tillhörde garnisonen i Kristianstad. Jag kan alltså inte heller inte ange Landskrona som ort för dödsfallet. Platsen är istället Kristianstad stadsförsamling där garnisonen fanns. Detta bekräftas dessutom av kyrkböcker och mantalslängder (i det senare fallet med uppgift om barn under 15 år) från Kristianstad stadsförsamling samt rättegångsprokoll från Kristianstad kämnärsrätt, vilka från 1770 binder familjen till Kristianstad stadsförsamling. Platsen för dödsfallet är alltså Kristianstad stadsförsamling men källan kommer från Landskrona garnisonsförsamlings arkiv.

Bild 1.    Fästningsstaden Kristianstad 1790. Källa: Lantmäteriet.