Rötterbloggen
Rötterbloggen

Hur såg husen ut?

Hur såg det ut där förfäderna bodde? Var det mörkt och lågt i tak och inte så rent i hörnen? Eller var det högt i tak i stora salar med ljusa gardiner? Det får jag nog inte veta, annat än i undantagssfall. På några släktgårdar finns gamla boningshus kvar från 1800-talet, t o m från 1700-talet i något fall. Men på de flesta ställen är de gamla husen ersatta med nya eller så har torpstället övergetts och husen är borta.

Urshult
Mangårdsbyggnad på en gård i Urshults socken i Småland i mina barns fars släkt, troligen byggd omkring sekelskiftet 1800. Eget foto 2012.

Hus, eller snarare bostäder, har alltid fascinerat mig. Framför allt ritningar, under min uppväxt var jag ofta sysselsatt med att rita husritningar. Fantisera om hur jag en gång skulle bo när jag som vuxen själv skulle få bestämma. Men drömmarna blev aldrig verklighet, jag har aldrig byggt mig mitt drömhus. Det är fortfarande obyggt, men jag vet precis hur det ska vara.

På Hemnet är det alltid planritningen jag kollar på först. Men vill jag veta hur förfäderna kan ha bott får jag gå till litteraturen för att få en aning om det, om jag inte kan knacka på och be att få se mig omkring. Det har jag gjort flera gånger på senare år. På en gård i Ryssby i västra Småland behövde vi inte ens fråga, maken och jag, när vi ringde på hos ett ungt par för att berätta varför vi stannat utanför och fotograferat deras hus för några somrar sedan. 120 år tidigare var makens farmor piga på gården och i samma hus. När vi hade presenterat oss sa frun i huset "Kom in och se hur det ser ut nu! Mycket är ändrat men det finns några gamla kakelugnar kvar som nog fanns här på Emilias tid." Vilka underbara människor det finns! Om du som läser det här känner igen detta så än en gång ett varmt tack.

Vill du som släktforskar veta hur de hus kan ha sett ut som dina förfäder bott i så finns det böcker att hämta kunskap ur. Givetvis kan man också googla och kanske få träff på en hembygdsförening med dokumentation i ämnet.

En liten behändig bok som jag gillar är "Landskapshus – svensk byggtradition" av Karin Olsson-Leijon och Laila Reppen (2001) inköpt på loppis för en billig penning. Här presenteras de typiska boningshusen för varje landskap, ett på varje uppslag. Så här ser uppslaget för Halland ut, där jag kommer ifrån:

landskapshus

Detta kallas långloftsstuga. Det här är en hustyp jag känner igen från mitt barndoms Halland, t ex från hembygdsgården Larsagården i Vessigebro, en gammal hallandsgård som flyttats dit från Lustorp i Köinge socken. Men också från min mormors föräldrahem. Jag minns också ett liknande hus från byn där jag växte upp, ett äldre hus på en gammal gård. Tyvärr brann det huset ner på 1960-talet.

Den här boken handlar om 1800-talets hus på landsbygden. Boken avslutas med en orientering i olika gårdstyper och en liten ordlista.

huslyckan
Min mormor och hennes föräldrar och syskon framför deras hus 1926. Detta är i Gällared i Halland och huset är ganska likt det i boken, med sitt halmtak. Fotot har kolorerats 1926. Privat foto.

En annan intressant bok är "Svenska hus. Landbygdens arkitektur – från bondesamhälle till industrialism" av Thomas Hall och Katarina Dunér (1999). Detta är en antologi där antikvarier, arkitekter och konstvetare bjuder på sin kunskap om svensk bebyggelsetradition. Här läser jag bl a om Byggningabalken från 1734: "Tomt skall byggas till mangård och ladugård. I mangården skola vara stuga med förstuga och kammare, så ock gäststuga, där gården så stor är; källare, visthus och sädesbod, redskapshus och hemligt hus, port och lider." Det där känner vi nog igen från bilder på gamla gårdar. Mangårdshus och diverse uthus.

I den här boken går författarna igenom vad som är utmärkande för olika typer av hus i olika delar av landet. Det är en riktigt härlig bok att bläddra och läsa i. Du vet nog att det t ex fanns kringbyggda gårdar, och fortfarande finns. Men alla gårdar av den typen är inte lika läser jag i den här boken. Skånska kringbyggda gårdar var annorlunda än t ex den götiska kringbyggda gården på Öland och den centralsvenska gården i Uppland. Mycket förändrades också vid laga skiftet då många utflyttade gårdar fick nya bostadshus även om det gamla flyttades med.

HMB5264
Mangårdsbyggnaden till Per Persgården i Långhed i Alfta socken i Hälsingland. Fotot finns på Digitaltmuseum och där finns många fler gårds- och husbilder från hela Sverige. Bildkälla: Hälsinglands Museum.

En liknande bok men med tolv olika typhus är "Tolv hus" av Finn Werne (1997). Typhusen kommer från Skåne, Blekinge, Småland, Dalsland, Gotland, Hälsingland, Västmanland, Bohuslän, Ångermanland, Norrbotten och Jämtland. Här är varje typhus mer utförligt beskrivet.

Idag talar vi om villabebyggelse och villakvarter i städer och samhällen, och villor på landet. För hundra år sedan sa man inte villa om gemene mans bostad, utan lägenhet. I husförhörslängderna ser du att familjer bodde i lägenhet och att man var lägenhetsägare. Det var inte våra tiders lägenhet i flerfamiljshus utan småhus. Villor.

En bok som jag tittat mycket i är "Så byggdes villan – Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010", skriven av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen (2009). En bok som jag verkligen gillar. I den handlar det alltså om modernare bostadshus och inte mangårdsbyggnader på gårdar eller torp i utmarkerna. Boken är ordnad kronologiskt i stället för geografiskt. Varje decennium har sitt eget kapitel. Så här ser ett uppslag ut i avsnittet om husen från år 1900–1910:

villaboken

De här olika typerna av hus känner man lätt igen vid en promenad genom ett äldre villaområde från den här tiden, oavsett om det är i Enskede, Västerås eller Västervik. Efter detta uppslag följer avsnitt om olika detaljer i byggnadsstilarna under perioden, planlösningar och hur villakvarter i städerna planerades. Detta är en odyssée över de tidstypiska husen ända in i vår egen tid.

morfars
Min morfars och mormors hus blev för litet och de byggde ut det genom att bygga ett större utanpå det gamla 1953. Originalhuset är troligen från omkring sekelskiftet 1900. Privat foto.

Ni känner nog till egnahemsområdena som kom till i utkanterna av de växander städerna för hundra år sedan. Man hjälptes åt att bygga på sin fritid. Efter hand kom kataloghusen. Det finns en bok om dem också: "Kataloghuset – Det egna hemmet i byggsats" av Richard Edlund, utgiven 2004.

Lyngen
Mina föräldrar byggde ett kataloghus 1958, ett Hultsfredshus. Där växte jag upp. Eget foto.

Jag är säker på att det finns många fler och senare utgivna böcker på det här området, detta är bara exempel.

bok hus

Jag gillar ju verkligen att titta på ritningar. Ett fynd jag gjorde nu när jag sökte efter ritningar på hus i NAD är detta:

ritning1
Det är en ritning på ett boställshus i Statens Järnvägars ritningssamling på Riksarkivet, alltså en tjänstebostad. Bildkälla: Riksarkivet.

banvaktsstuga
Ritning på banvaktsstuga 1859, från samma källa som ovan. Har du järnvägare i din släkt kanske du kan hitta en ritning på huset de bodde i.Bildkälla: Riksarkivet.

Fler husbilder:

Vallby bondgard
Mangårdsbyggnaden från Norrsyltagården i Munktorps socken i Västmanland. Huset står numera på Vallby friluftsmuseum i Västerås. Eget foto.

vestergotland
En gård i Gärdhems socken i Västergötland där min farfars mor arbetade som piga på 1870-talet. Eget foto.

Helgerum
Mangårdsbyggnaden på Helgerum Berggård i Småland. Där bodde vi i tio år. Huset byggdes 1918 som arbetarebostad till gården och innehöll då fyra lägenheter. När gården bytte ägare på 1920-talet blev det mangårdsbyggnad i stället. Eget foto 2019.

 

 

Bror och Jenny Varg
Sov gott lillebror
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Guest
23 april 2021
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.rotter.se/

Bloggare

Eva Johansson
334 inlägg
Ted Rosvall
250 inlägg
Mats Ahlgren
159 inlägg
Helena Nordbäck
150 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Anton Rosendahl
101 inlägg
Gästbloggare
29 inlägg

Annonser